Dåligt svenskt kustskydd trots fartyg för miljarder

För sex år sedan valde Kustbevakningen att beställa tre nya superfartyg för över en miljard kronor för att kunna skydda Sveriges kuster. Men både experter och den egna personalen tycker att det är pengar kastade rakt i sjön.

Den svenska kusten är en av världens mest trafikerade farleder och ett haveri där kan snabbt bli en oöverskådlig miljökatastrof. Behovet av skydd är stort och risken för oljekatastrofer bedöms av experter som mycket hög - och ökande för varje år.

År 2003 kolliderade bulkfartyget Fu Shan Hai med M/V Gdynia utanför Bornholm, bara några mil utanför den svenska kusten. Tur i oturen var att ingen av dem var lastade med olja.
Olyckshändelsen blev en väckarklocka för Sverige och för att förhindra att en liknande olycka hände igen valde man att satsa på nödbogsering.
Nödbogsering är det moderna sättet att skydda kuster. Men det är också något av det svåraste man kan utföra till havs.

Kustbevakningen beställde tre superfartyg som klarar att både bogsera, ta upp olja och släcka bränder. I mitten av 2010 hade alla tre båtarna levererats - en till Göteborg, en till Slite på Gotland och slutligen en till Karlskrona. Efter otaliga förseningar och nästan 900 tekniska fel är en av båtarna, KBV 001 Poseidon i Göteborg, äntligen i full drift.

Kjell Göthesson är befälhavare ombord KBV 001 Poseidon och har en mycket svår uppgift. Det är han som har ansvaret för att besättningen på 30 man ska lära sig att nödbogsera oljetankers i full storm. En uppgift som ingen svensk kustbevakare någonsin har utfört.
– Det är övning och utbildning. Först teori - från de som kan sånt här mycket mer än vi kan - och sen övar vi det mer praktiskt ombord, berättar han.
När tror du ni kan göra det som står i era direktiv, att kunna ta en nödbogsering i 25 m/s med en 155 000 tonare?
– Ja du, det kanske aldrig kommer hända någon gång.

Kustbevakningen har avsatt två miljoner kronor i år för att utbilda de 90 svenska besättningsmän som ska kunna bogsera med superfartygen. Man tränar på mindre båtar i lugna vatten och i simulator. Att träna på en riktig oljetanker i storm är otänkbart - det är alldeles för farligt för både besättning och miljö.
Det är just det som är Kustbevakningens dilemma när man har valt att bemanna sin miljardsatsning med en besättning som inte kan bogsera i nöd. Det är nämligen unikt för den svenska kustbevakningen - att ha bemannat båtarna med en besättning som saknar praktisk erfarenhet.

Dan Thorell, kustbevakningsdirektör, medger att man inte "är där ännu" med utbildningen.
– Det är viktigt att säga att vi inte kan idag, vi vill inte lura medborgare och skattebetalare, säger han.
När kommer ni att vara där?
– Något exakt datum får du inte, det handlar om att bygga upp erfarenheten. Det kan handla om ett till två år.

Tor Einar Berg är norsk professor i skeppshydrodynamik och har tittat närmare på de fartyg som Kustbevakningen har valt att satsa på.
– De har allt politikerna kan önska sig i ett paket, men då får man att paket som inte fungerar så bra i extrema förhållanden - då de egentligen skall göra en nödbogsering, säger han.
Vad säger du om kombinationen dålig utbildning och multifunktionsfartyg?
– Det är en garanti för att du inte får grejerna att fungera när det blir verkligt kritiskt.

Kustbevakningen uppfyller idag inte det uppdrag de har fått från regeringen men säger att de kommer att klara uppdraget framöver. Deras egen personal delar dock inte den bilden. Uppdrag granskning har pratat med ett trettiotal kustbevakare runt om i Sverige.
– Jag ligger vaken på nätterna för att vi skall få ett larm om nödbogsering, berättar en av dem anonymt.

Reportage: Pelle Westman
Text: Djeiran Amini