Fakta: MUST, KSI, Informationsbyrån

MUST, KSI OCH IB nämns i reportaget. Här förklaras de olika delarna av Försvarsmakten.

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är en del på Försvarsmaktens högkvarter. MUST sorterar direkt under ÖB. Som namnet anger består Must av både underrättelsetjänst och säkerhetstjänst.

Säkerhetstjänstens uppgift är att tillvarata de säkerhetsintressen som berör Förvarsmakten. Säkerhetstjänsten har tillsynsansvar över vissa andra myndigheter, bla Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarets materielverk, FMV, och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den militära säkerhetstjänsten består av säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst.

Den militära underrättelsetjänsten inhämtar, analyserar och bearbetar information. Exempel på källor är signalspaning, nätverket av försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och bevakning av öppna källor och samarbete med andra länders underrättelsetjänster. Bland MUSTs kunder finns Försvarsmakten, regeringskansliet och EU.

Kontoret för särskild inhämtning (KSI) (tidigare SSI, Sektionen för Särskild Inhämtning; dessförinnan IB, Informationsbyrån) är en avdelning som numera ingår i den svenska Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).

KSI har som uppgift att bedriva underrättelseinhämtning utanför landet och arbetar med så kallad personbaserad underrättelseinhämtning. Tex genom agenter i andra länder, det som i vardagligt tal kan kallas spioner.

KSI är den hemligaste delen av den svenska militära underrättelsetjänsten, och har rätt att använda så kallade ?särskilda metoder?, ett begrepp som företrädare för myndigheten inte vill förklara vad det innebär.

Informationsbyrån (IB) var en hemlig svensk underrättelseorganisation inom försvaret. Utöver IB:s utrikesdel fanns även en inrikesdel. Den arbetade bland annat med att kartlägga kommunister och vänsterorganisationer, tex genom infiltration, som ansågs kunna vara säkerhetsrisker.

Avslöjandet av IB:s verksamhet av journalisterna Peter Bratt och Jan Guillo i tidningen Folket i Bild Kulturfront 1973 och de efterföljande rättegångarna kom att kallas IB-affären.

Källor:
Försvarets hemsida
Wikipedia.se
Ne.se