Fakta: Så har invandring beskrivits i media

Här kan ni läsa en faktabakgrund kring hur invandrare/invandring beskrivs i medierna. Bland annat visar forskning att svenska folket å ena sidan misstror medierna, men å andra sidan är mer positiva än något annat folk i EU till att ta emot invandrare.

Svenskarna är mest misstänksamma i hela EU, mot den information de får om problem förknippade med invandring.

Men samtidigt är svenskarna de som är mest positiva till invandring.

Det visade en EU-undersökning förra sommaren.

Enligt den sk EU-barometer 380 anser 59 procent av svenskarna att diskussionen om invandring inte är baserad på fakta. EU-snittet är 40 procent

Men barometern visar också att svenskarna är mest positiva till arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. 60 procent vill uppmuntra det, mot 42 procent i genomsnitt i EU.

En liknande bild ger SOM-undersökningarna från Göteborgs universitet. Misstro mot informationen i medierna, men samtidigt en 20-årig trend där svenskarna stadigt blir mer positiva till att ta emot flyktingar.

Men hur ser då journalistiken ut, enligt forskningen?

Det sägs ibland att media förtiger problem förknippade med invandring och segregation.

Men det stämmer inte enligt flera olika forskningsrapporter.

Och det beror också på vilken typ av journalistik det gäller, nyheter, sport, kultur eller featurereportage.

I doktorsavhandlingen Främmande sidor från 2006, undersöker forskaren Gunilla Hulthén fyra svenska dagstidningar 1945-2005. Hon skriver att mer än hälften av nyhetsartiklarna har negativa rubriker. Däremot har personporträtt och sportartiklar oftare positiva rubriker.

Enligt Gunilla Hulthéns arbete från Stockholms universitet, ändras journalistiken under undersökningsperioden.

Under de första decennierna behöver Sverige arbetskraft utifrån. Då skildras invandrarna ofta som en resurs som Sverige behöver. Men när arbetskraftsinvandringen upphör ändras också journalistiken.

Från 1985 skildras invandringen alltmer som ett problem, förklarar Gunilla Hultén i sin avhandling.

Forskare som Ylva Brune och i Norge Sigurd Allern ger en likartad bild. När medier tar upp invandring och invandrare är det ofta knutet till problem.

Uppdrag granskning gör också ett stickprov i artikeldatabasen Retreiver där de flesta svenska tidningar finns med. Vi räknar antalet artiklar där både ordet invandrare förekommer och ord som brott, problem, kostnad eller krimi(nalitet/nell etc). Vi undersöker artiklar från 1995 och framåt.

Det visar sig att varje gång det skrivs mer om invandrare ökar också antalet artiklar med där även de

andra orden förekommer. Antalet artiklar om invandring varierar förstås från år till år. Ordet har toppar åren 2000, 2002, 2006, 2010 och 2012. Och varje gång förekommer då dessutom orden brott, problem etc också extra ofta.

Det är ett tydligt samband.

I undersökningen ingår allt material från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet och TT sedan 1995. Det är samtliga som kom in så tidigt i Retriever s databas.

(Begreppet invandrare används olika mycket genom åren. De flesta av åren blir det tusentals träffar per år, som mest 4000 artiklar 2002. 2009 är det hittills lägst antalet träffar, närmare 1400)

Text: Björn Tunbäck