Fick hjälp av kommunen – bäddade för utvisning

Foto: SVT

De romska EU-migranterna fick hjälp av kommunen. Samtidigt ledde det till att lagen gav Migrationsverket rätt att utvisa dem.

Hösten 2008 bodde totalt 14 romska barn på Meros camping i Göteborg. När kommunen rev campingen året efter hade flera av barnen och deras familjer fått hjälp från socialtjänsten, bland annat med lägenheter och pengar. Det handlade om att säkra att barnen hade det bra, hette det.

– Jag tycker det var en djärv sak att Göteborgs stad vågade välja barnperspektivet i den frågan. Normalt sett brukar man göra individuella bedömningar eller biståndsbeslut, men här fattades ett kollektivt beslut, säger Ulrika Falk, som arbetade på Social resursförvaltning i Göteborgs stad.

Men det som kommunen då inte kände till var att deras biståndsbeslut skulle kunna få allvarliga konsekvenser för många av familjerna. När Migrationsverket fick veta att en av familjerna från Meros camping bland annat fått hjälp med lägenhet ledde det till att familjen skulle utvisas från Sverige. Migrationsverket ansåg att eftersom familjen fick lägenhet och annat stöd från kommunen, så kunde de inte anses försörja sig själva, och därmed hade familjen inte längre någon uppehållsrätt i Sverige. Kommunen förvånades över utvisningsbeslutet.

– Kommunens jurister tyckte att de skulle uppfattas som bofasta i och med att de hade bott här mer än ett och ett halvt år. Men sedan sa Migrationsverket något helt annat, säger Dario Espiga (S), kommunalråd i Göteborg.

Ville ha namn och personnummer på alla från Meros camping

Men Migrationsverket nöjde sig inte med att vilja utvisa en av familjerna. Eftersom de är skyldiga att utreda om någon befinner sig i Sverige illegalt, skrev myndigheten brev till Göteborgs kommun och krävde uppgifter om alla EU-migranter som bott på Meros camping.

Man ville veta namn och personnummer på de EU-medborgare som kommunen hjälpte. Migrationsverket frågade också om en prislapp på hur mycket bistånd varje person hade fått, och anledningen till frågorna var att “det visat sig att ett flertal av dem fortfarande uppehåller sig i Göteborg, utan uppehållsrätt och till stor kostnad”.

Tre år efter att Göteborgs kommun erbjudit åtta familjer bostad och försörjningsstöd, ifrågasätter Migrationsverket om romerna från Meros överhuvudtaget hade någon rätt att befinna sig i Sverige. Men Dario Espiga tror inte att kommunen gjorde barnfamiljerna någon björntjänst.

– Jag tror inte det. Men det kan vi inte veta idag, det vet vi först om en generation när vi ser dessa barn växa. Då ser vi om de lyckats bryta fattigdomen, men idag är det för tidigt att veta, säger kommunalrådet.

”Ansvarsfull bedömning”

Thomas Erhag är docent i EU-rätt vid Göteborgs universitet. Han är en av Sveriges främsta experter på EU-medborgares rättigheter. Han anser att kommunen gjorde rätt som försökte hjälpa EU-migranterna. Men han anser också att Migrationsverket gjorde helt rätt utifrån utlänningslagen.

– Om Migrationsverket får in uppgifter på att man i flera år har fått bistånd från kommunen, då är det ju personer som inte lyckats skaffa egen försörjning och då förverkar man sin lagliga bosättning i Sverige, och då kan man med stöd av utlänningslagen behöva lämna Sverige, säger han.

Reporter: Så de här olika bedömningarna är helt korrekta på ett sätt?

– Givet omständigheterna på Meros så andas det här en ansvarsfull bedömning enligt socialtjänstlagen av kommunen, på samma sätt som Migrationsverket också gör sitt arbete.

Göteborgs stad svarade på Migrationsverkets frågor, men poängterade också att ”med tanke på FN:s barnkonvention vore det mycket olyckligt om familjerna utvisades och barnen rycktes upp ur sin nuvarande miljö för att gå en oviss och sannolikt mycket svår framtid till mötes.”

Men kommunens oro för barnen visade sig vara obefogad. Den avdelning på Migrationsverket som begärt ut uppgifterna om romerna lades plötsligt ner och frågan blev aldrig avgjord.