Forskare varnar för nanoteknikens hälsoeffekter

Hudkräm, schampo och solskyddskrämer produkter med nanoteknik hittar allt fler vägar in i våra liv. Nu varnar forskare för de okända hälsoeffekterna.

Nanopartiklarna kan bidra till revolutionerande uppfinningar, tror forskarna. Redan idag har partiklarna, som bara är en miljondels millimeter i storlek, utnyttjats i en rad produkter i vår närhet.

I ett vanligt badrumsskåp kan det finnas både solkräm, tandkräm och schampo som utvecklats med nanopartiklar. Samtidigt har de lagar och gränsvärden som ska skydda oss mot negativa hälso- och miljöeffekter inte hängt med i revolutionen.
– Nanopartiklar ger ju fantastiska utvecklingsmöjligheter inom väldigt många områden, men samtidigt finns en gnagande oro för att problem kan dyka upp i efterhand, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på Kemikalieinspektionen.
De flesta gränsvärden sätts idag av EU och när det gäller partiklar eller gifter handlar det ofta om vikt av ett ämne, till exempel antal gram gifter per kilo grönsaker eller gram, per liter juice.

Gränsvärdena har inte hängt med i nanorevolutionen, eftersom de oftast inte tar hänsyn till om en kemikalie finns i stora klumpar eller i små partiklar.
Och storleken kan ha en avgörande roll när det handlar om nanopartiklar.
– De regelverk vi har idag, som bestämmer hur mycket vikt vi får ha i till exempel livsmedel eller mediciner, är inte relevant att tillämpa på nanomaterial, säger Maria Strömme, professor i nanoteknik vid Uppsala universitet.

Nanopartiklar är egentligen inget nytt, de har funnits länge och bildas i till exempel många typer av förbränning. Partiklarna som omger oss redan idag kommer från bland annat kraftverk, industrier - och bilar.
Folkhälsoinstitutet beräknar att det varje år dör 5000 svenskar på grund av partiklar.
Den snabba utvecklingen på nanosidan har därför börjat oroa forskare. Ken Donaldsson professor i toxikologi vid universitetet i skotska Edinburgh och har tidigare forskat om asbest. Han har hittat flera orosmoln på nanohimlen.
– Stora partiklar är inte farliga för lungorna, men riktigt små partiklar åker djupt ned i lungorna och orsakar problem, säger Ken Donaldsson.

Han har också upptäckt skrämmande likheter med just asbest - ett ämne många förknippar med stora problem . Likheten handlar om den avlånga formen på de skadliga partiklarna.
– I vanliga fall kan lungorna rensa bort partiklarna, men de kan inte hantera den här långa, smala formen, hävdar han.

Inom EU har man nu börjat diskutera gränsvärdena och svenska Kemikalieinspektionen vill gärna se att mer resurser satsas på forskning kring riskerna. Sten Flodström tycker att historien förskräcker.
– Vi har gjort många misstag vi fått betala dyrt för. Asbest, som vi dras med i byggnader och höga kostnader för sanering. PCB och dioxiner som förorenar haven och hindrar oss att använda fisk. Det finns massa exempel där bättre kunskap från början hade gjort att vi inte spritt ämnena i teknosfären, säger han.

Reportage: Johan Zachrisson Winberg
Text: Peter Bagge