Jobbtrafficking - så gjorde vi reportaget

Här kan du läsa om hur reportaget om de skogsarbetande kamerunierna kom till. Du hittar också redogörelse för de siffror som anges i olika sammanhang i programmet.

I mitten av oktober fick vi ett tips om att en stor grupp före detta skogsarbetare från Kamerun befann sig i Göteborg. Vi fick kontakt med Ulrika som hade träffat flera i gruppen och under hösten lärt känna dom. Hon är sedan länge gift med en man från Kamerun och sedan i höstas hade ett 20-tal män och kvinnor sökt sig till hennes familj för att få hjälp. Vi träffade några av dessa och dom berättade vad dom varit med om.

Med hjälp av filmer, foton, dokument och vittnen lyckades vi verifiera deras uppgifter och fann ganska snart att deras historia var sann. För att förstå helheten beslutade vi ganska tidigt att vi ville besöka deras familjer hemma i Kamerun. Dels för att verifiera vissa uppgifter men också för att försöka förstå varför dom skuldsatt sig och lämnat Kamerun. Vilka drivkrafter som gjort att dom riskerat så mycket för att plantera skog i Sverige och dessutom få en bild av vilka konsekvenser händelserna hos Skogsnicke AB fått.

Med hjälp av fullmakter från ett 20-tal av kamerunierna fick vi tillgång till deras handlingar hos svenska myndigheter t.ex. migrationsverket och skatteverket. Vi pratade också med flera som tidigare arbetat för Skogsnicke AB som gav en samstämmig bild av företagets verksamhet.

Vi tog tidigt kontakt med Niklas Gotthardsson för att höra hans version av vad som hänt och efter viss tvekan beslutade han sig för att i en intervju svara på våra frågor.

Vi har också haft kontakt med andra inom skogsindustrin för att få en så mångsidig bild av arbetet med skogsplantering som möjligt. Detta för att kunna ställa kameruniernas arbetsvillkor och löner i ett perspektiv.

Reportageteamet bestod av reportrarna Ali Fegan och Lars-Göran Svensson. Fotograf och redigerare var Jan Eliasson. Sammanlagt tog reportaget ungefär 2,5 månader att göra.

Så här har vi räknat

”3000 plantor om dagen”

Siffran bygger på de belopp Skogsnicke AB erbjuder i ackordsavtalet vilket är ett nettobelopp på 0,28 kronor per planta - när skatt*, mat, boende och fackavgift är betalt.

Innan skatteavdraget blir der cirka 0,385 kronor per planta. Vi har valt att bortse från värdet av mat och boende helt enkelt därför att kvalitén och därmed värdet är tveksamt. Dessutom skulle det enligt kollektivavtalet sannolikt tillkommit traktamente på de flesta arbetsplatser som då, om det utbetalats, med råge täckt kostnaden för mat och boende.

Enligt kollektivavtalet mellan Skogsfacket och SLA (arbetsgivarorganisationen)  är minimilönen 97,46 kronor per timma. Med ATK och semesterersättning blir det 114,12 kronor per timma. Efter 25 procent i skatt blir nettosumman 85,59 kronor.

För att komma upp i den timlönen – med ackordsavtalet – måste man alltså sätta 375 plantor i timman eller 3000 plantor på en 8-timmarsdag. Det innebär 8 timmars konstant plantering – helt utan uppehåll.

”En planta var 7:e sekund ”

Antagandet bygger på uppgifter från arbetsgivarorganisationen SLA, som säger att den effektiva tiden för plantering på en normal 8-timmarsdag är 5-6 timmar. Resten går bort till förberedelser, transporter m.m.

Delar man då det förväntade betinget (enligt Skogsnicke ABs ackordsavtal) på 3000 plantor om dagen på 5,5 timmar blir ackordet istället 545 plantor i timmen eller 9 per minut. Det vill säga en planta ungefär var sjunde sekund.

Hur många plantor sätter man på en dag?

Vi har pratat med ett 20-tal olika aktörer som samtliga ger olika uppgifter. Och antalet satta plantor per dag det beror självklart inte bara på färdighet utan också på yttre omständigheter som markens beskaffenhet, väder m.m.

Ett genomsnitt av svaren vi fått från före detta plantörer, skogschefer, entreprenörer och fackrepresentanter ger en summa på mellan 1500-2000 plantor om dagen. Men den siffran förutsätter då också på att man inte är nybörjare, inte tvingas bära plantorna lång väg och att all annan logistik runt planteringen fungerar bra. Det bygger också på att man i princip kan ägna hela arbetsdagen åt plantering och inte behöver hämta plantor, vattna dessa eller har lång körväg till planteringsområdena (vilket ofta gällde de kamerunska arbetarna).

* Skatten är för tillfälligt boende i Sverige en så kallad SINK-skatt på 25%.

Reportrar: Lars-Göran Svensson / Ali Fegan