UG-Referens: Porträttet Bertil Hult

Foto: svt

Här är hela manuset till porträttet av Bertil Hult med länkat källmaterial. När Uppdrag granskning gör ett reportage så samlas en stor mängd material in för att hjälpa reportern att bilda sig en uppfattning. Här kan du se programmet, läsa manuset och ta del av delar av det källmaterial som samlades in. I spalten "relaterat" till vänster finns materialet samlat i en lista. Reporter är Petter Ljunggren.

Martha Doyle: Bertil is a tough boss. And I think that's one of the reasons people like working for him.

Reporter: He is very international. Just from curiousity, where is he right now?

Martha Doyle: I don't actually know where he is right now. I don't.

Åsa Lundström: Alltså spontant så tror jag att han kommer tacka nej. Men du får gärna mejla. Han ställer liksom till 99 procent aldrig upp på sådana här saker. Men du får gärna mejla mig (...) så ska jag se till att Bertil får ta del av det mejlet. Oftast så tackar han nej till sådana här saker.

Bertil Hult. Grundare av det globala språkimperiet EF. Education First. En av de rikaste svenskarna. Känd för lyxvåningar, yachter och jetplan. Personlig vän med kungafamiljen. Mycket intelligent, sägs det, och stenhård som chef.  En self made man. Som inte vill synas - och inte avslöja hur hans komplicerade bolagsbygge egentligen fungerar.

Rapport 2006-08-16

Bertil Hult: Vi ser ingen uppsida med att berätta för människor. Om vår struktur, vad vi säljer för och vad vi tjänar. Vi ser inte att det kan gynna oss på något sätt.

Bertil Hult själv tackar vänligt men bestämt nej till att medverka i det här porträttet. Jag är välkommen tillbaka om ett och ett halvt år - när de firar att EF fyller 50.

Men vi bestämmer oss att ändå försöka få en bild av den medieskygge mångmiljardären och hans imperium.

Vi får ta hjälp av mängder av årsredovisningar och anonyma källor - som för första gången berättar om logiken bakom det komplicerade bolagsbygget.

Reporter: Någonstans måste ju sedan pengarna samlas...

Michael Syrén: En stor del i alla fall kommer ju in i Schweiz. (...) Men vi vet ännu inte.

Reporter: Här är det, EF.

Gabriel Mellqvist: Ja, det är svårt att tänka sig att ett av Sveriges största bolagsbyggen, språkets IKEA, ligger gömt bakom den här modesta fasaden. Men det är också väldigt kännetecknande för EF, man har en ganska diskret yta.

Reporter: Men frågan är, vem är Bertil Hult?

Gabriel Mellqvist: Bertil Hult är lite av en Ingvar Kamprad kan man säga. En väldigt framgångsrik företagare med läs- och skrivsvårigheter i botten, alltså väldigt tuffa förutsättningar. Men som ändå ironiskt nog ändå lyckades just inom språkbyggandet och ett imperiebyggande, att bli en av Sveriges mest framgångsrika företagare genom tiderna skulle man kunna säga. Kanske en av Sveriges största doldisar.

Journalisten Gabriel Mellqvist träffade Bertil Hult så sent som i december förra året.

Gabriel Mellqvist: Privat sägs han ha ett hett temperament. Det vet inte jag, jag uppfattar honom som trevlig.

Men att få svar på frågor om EFs ekonomi är en annan sak.

Gabriel Mellqvist: Det är svårt att få en bild av till exempel hur mycket koncernen verkligen omsätter eller försöka värdera den. (...) Vi har i många år försökt lista ut... Det har blivit som en gissningslek.

Reporter: How rich is he?

Martha Doyle: I have no idea...

Reporter: Have you ever wondered?

Martha Doyle: Not really, no....

Reporter: It's an interesting issue though, for some one who wants to understand him. If he is interested in money. Is he?

Martha Doyle: I think Bertil is interested in creating a really beautiful company that does great things and is growing and is succesful and is a company where he can work with his family as well.

Hur språkimperiets många bolag hänger ihop är inte heller något man vill prata om inte heller något man vill prata om och hur det faktiskt ser ut är det nästan ingen som vet.

Gabriel Mellqvist: Jag tror det är väldigt få, jag tror det handlar om en ytterst liten kärna av höga av chefer, kanske till och med bara familjen. (...) Men klart är att han inte vill tala om verksamheten, men däremot väldigt gärna vill tala om sin välgörenhet och de pengar de slussar ut till välgörande ändamål. Det tror jag att han gärna förmedlar (...) och är väldigt stolt över.

Han bidrar med välgörenhet - men är samtidigt noga med att hålla nere kostnaderna för skatt.

Bertil Hult har själv i intervjuer sagt att ”det är vår skyldighet att hålla nere skatten så mycket som möjligt”.

Gabriel Mellqvist: Jag har inte sett att man gjort något som tyder på att man gjort något olagligt. Men att EF är ett väldigt effektivt bolag när det gäller skatteplaneringen, det är det inte tu tal om.

Vi är nyfikna på hur det går till. Vad är logiken bakom de krångliga bolagsstrukturerna - och de låga vinsterna som syns i årsredovisningarna?

Michael Syrén: Men men ... Tittar man på de här siffrorna så har du ett bolag som heter EF Education omsätter 101 miljoner, de gör en vinst som är på 46 000 kronor per år.

Reporter: Det är väldigt lite, ja.

Michael Syrén: Ja, det är ju det, va.

Det är väldigt svårt att få någon som arbetat inom EF att prata överhuvudtaget. Men till slut får vi kontakt med personer som haft god insyn - och som kan hjälpa oss vidare. ”Den innersta kretsen kring Bertil bestod av cirka fem personer som han delade all information med. Alla var obrottsligt lojala”. Säger en källa som haft en hög position i EF.

Just nu pågår en debatt om multinationella företag som för över vinster från de länder där de är verksamma - till andra delar i sin globala bolagsstruktur - för att minimera skatten.

Rapport 2013-08-22

Nyhetsuppläsare: Storbritannien, Frankrike och Tyskland kommer idag med ett gemensamt initiativ som ska förhindra att multinationella undanhåller sig skatt.

Göran Grosskopf: Jag tror att de här systemen eller företagsstrukturerna de hade aldrig vuxit fram på det sätt de gjort om vi inte hade haft de här obalanserna i skattesystemen.

Det är vanligt att multinationella företag sysslar med någon form av skatteplanering - och Göran Grosskopf är kanske vår mest kända skattekonsult och hjärnan bakom många upplägg. Trots det ser han problemen med de strukturer han varit med och tänkt ut.

Göran Grosskopf: Jag ser dem absolut. Och, alltså, det är inte bara problem med dem, det är kostnader förenade med dem.

Göran Grosskopf: Det är en kvarleva, och det är en kvarleva som man inte kan lämna, därför att man har en gång byggt upp det. Och det är många länder som är berörda. Och man kan inte bara gå ut ur ett sådant system.

 

Bertil Hults liv är en framgångssaga. Han är själva sinnebilden av en entreprenör - inriktad på att tjäna pengar och göra bra affärer.

Men han hade ingen lätt start - som liten blev han satt i hjälpklass och fick stryk av sin lärare på grund av sitt handikapp - ordblindheten.

UR, Dysselecksi 2008

Bertil Hult: Det var när jag gick i första skolan. Då hade jag fröken Fagerlind, bilder man minns livet ut, hon stod bakom mig och gav mig örfilar så här. Pang, pang, pang, pang. Och så skrek hon hela tiden ”Läs unge, läs unge!”. Och det är klart att det där var ju ingen vidare pedagogik. För jag kunde inte läsa. (skratt).

Men Bertil Hult lät sig inte knäckas av sina läs- och skrivsvårigheter. Han startade tidigt sitt första egna företag.

Idén var att importera kläder från Östeuropa importera kläder från Östeuropa och sälja till badgäster i Skåne på somrarna.

Bo Tavell: Bertil sålde braskuddar och regnhattar i Torekov på somrarna.

Bo Tavell var med från början.

Bo Tavell: Ska se om jag har en Lundakarta.

Han gjorde allt möjligt för Bertil Hult. Bland annat så tryckte han stenciler till språkundervisningen och var reseledare.

Bo Tavell: Vi är här... Karl den XI, Karl den XII:s gata... Han behövde mer och mer utrymme efterhand som det växte.

Reporter: Det växte snabbt, företaget?

Bo Tavell: Ja. Och då byggde jag kontoren och renoverade dem och sådant till honom. (...) Alltså Bertil och jag åkte personligen ner både han och jag till Heidelberg och byggde deras kontor. Bertil höll på att knyta kontakter då och så, och jag byggde bokhyllesystem och garderober och skrivbord och sådant till honom.

Bo Tavell: Alltså, han skapade trevliga miljöer på sina kontor också, så det är roligt att gå till arbetet.

Men det som ska bli Bertil Hults livsverk och ett globalt jätteföretag startar med att han lyckas snappa upp en affärsidé på ett hotell med andra svenskar.

Bo Tavell: Så träffar han Löwenadler, tror jag han hette som också drev ferieskola i Frankrike, träffade han hans mamma som satt och skröt om hur bra det gick.

Det var i Budapest och Bertil Hult lyssnade noga på mamman som skröt om hur hennes son drev ett så framgångsrikt språkreseföretag att han kunnat köpa en Alfa Romeo.

Han lyckas få ur henne detaljer om verksamheten, en betydligt lönsammare affärsidé än den han redan hade. Sonen beklagade sig senare över sin skrytsamma mamma, har Bertil Hult stolt berättat.

Bo Tavell: Och det var upprinnelsen till Europeiska ferieskolan.

Och kanske säger historien något om hans eget hemlighetsmakeri idag.

Hans språkreseföretag visar sig vara en fullträff. Affärerna går bra - men samtidigt växer en konflikt med den styrande socialdemokratin fram.

Rapport augusti 2006-08-16

Bertil Hult: När jag startade på 60-talet då hette det att vi var parasiter, vi utnyttjade människor. Det var ingen som talade om att vi skapade arbetstillfällen, utan det var bara tal om att vi var parasiter och att vi utnyttjade människor. Utnyttjade arbetskraft.

Bertil Hult:  Alltså... Man sågs ju nästan som en förbrytare som företagare, ju. Det var ett väldigt dåligt klimat så det kändes inte alls roligt.

Det gick så långt att Bertil Hult - när han fick pris som årets företagare i Lund - gav framgångsråden: satsa på företag där kunden betalar i förskott, ge dig inte in på kompromisser - och anställ inga socialdemokrater.

Bo Tavell: (skratt) Ja. Det var... Både han och jag var medlemmar i Junior Chamber of Commerce, och någon gång där uttalade han sig just om att socialdemokrater inte kunde jobba inom företaget för att dom ville inte framåt tillräckligt mycket.

Kurt Ove Johansson: Jag har ju haft ett helt liv i politiskt verksamhet och jag tror aldrig jag hört något liknande ifrån någon annan. (...)

Socialdemokraten Kurt Ove Johansson krävde en bojkott av EF.

Kurt Ove Johansson: Ja, jag tycker det är allvarligt. Nu har inte jag följt Hult under senare år jag tycker att jag haft viktigare saker att göra men en sak har jag lärt mig i livet och det är att människor som är aningslösa vid 31 års ålder det är en aningslöshet som brukar förfölja dem livet ut tyvärr.

Bertil Hult flyttar flyttar från Sverige och socialdemokratin. Till Tyskland - till Holland - till Schweiz - och till USA. På de platser han kommer startar han nya bolagsstrukturer.

En tuff doldis - dyslektikern som blivit mångmiljonär - och så småningom mångmiljardär - blir bilden av honom i medierna. Det som startade i Lund 1965 har idag växt till en global koncern.

Språkimperiet ägs av Bertil Hult och hans familj. Han är pensionär idag men sitter fortfarande i styrelsen, och tre av sönerna har klivit in som operativa chefer.

Bertil Hult blir känd som en lyxlirare med påkostade fester - där han bjuder in världsstjärnor som Cher, Elton John, Janet Jackson - och Rod Stewart - som han köpte in till sin hustrus 50-årsfest.

Bo Tavell: Ja det är trevliga kalas, jag har varit på många av dom.

Reporter:: Du har det?

Bo Tavell: Ja, och det är ju trevligt att han använder pengarna, för det ger ju arbetstillfällen till en otroligt många andra människor.

Han blir också känd för sina luxuösa bostäder och sina jetplan och yachter.

På varven som bygger lyxbåtar åt rika människor världen över pratar man inte gärna om sina kunder. Inget av de varv som byggt Bertil Hults yachter under åren vill säga något.

Reporter: You have met Bertil Hult?

Simon Schermer: Yes, I've met him yeah. It was in 1996... (...) it was a very nice man.

Men Simon Schermer på varvet Jongert i Holland går till slut med på att berätta om sitt möte med den svenske företagsledaren.

Simon Schermer: He know exactly what he wants and what he not wants, that was also very clear. But that's our job, our job is to build a boat for a client, what he likes and what he wants.

Han var med och byggde Bertil Hults första stora lyxyacht - en 27 meters segelbåt - Erica XI.

Reporter:  Do you have any special story about Bertil Hult then?

Simon Schermer: I have one special story. When we were building the boats the interior was in and we worked very hard to make the granite in, it was blue, it was very nice blue color of granite. Very special kind. And we worked very hard to put it in because Mr Hult is coming Thursday of Friday I don't know what kind of day it was, but he was coming and we had to make it in, in the bathrooms and galley. And then he came onboard, and he went out on the shipyard to Mr Jongert and said "I don't like the blue granite". So in the end of the day we brake everything out. And I got some tears in my eyes that day. (...) And then he said, ”Ok, what else can we do on my boat to spend my money on”? It was also something I never forget.

I Torekov har familjen Hult flera sommarhus. Det är tätt med direktörer i det gamla fiskeläget - och vissa sociala spänningar märks.

Reporter: Tror ni det är någon aktivitet där hos Hult, eller?

Janet Gunnarsson: Nej.

Knut Strand: Där säkert inte han själv i alla fall. Jag förstår aldrig när han är här, jag ser aldrig någon. Att han finns där i det huset alltså.

Janet Gunnarsson: Jag har alltid bara sett gardinerna fördragna.

Knut Strand:  Jag har aldrig sett någon människa.

Janet Gunnarsson: Sommar som vinter.

Det hus Bertil Hult lät bygga nära stranden är ett av Sveriges dyraste fritidshus.

Reporter: "Välkommen till de rikas ghetto".

Reporter: Då är det lite intressant att tala om vad som händer så att säga socialt i en ort som Torekov. (...) Här är ju Bertil Hult med bland flera höjdare i näringslivet.

Janet Gunnarsson: Lite ironiskt kan man säga att vi kanske har som sommarnöje att åka och titta på dem. (...)

K S: Ja, det är klart.

J G: Det är två kulturer som är helt avskilda från varandra. Helt avskilda. (...)

K S: Ja, problemet är att de trissar upp priserna något oerhört, alltså. Så ingen vanlig kan ju köpa det. Annars är det väl inget större problem om de inte hade gett sig på sådana här projekt som nu med golfbanan.

Bertil Hult och några andra direktörer ville bygga en exklusiv golfbana på Bjärehalvön. Det utvecklade sig till en närmast episk strid - mellan höjdarna och småfolket.

Sydnytt 1998-08-19

För att få vara med skulle man köpa en andel för minst 100 000 kronor.

Speakerröst: Det är bland annat Bertil Hult ägare till EFs språkresor, och Peter Alarik, ägare till Stockholms auktionsverk som står bakom idén. De är båda golfspelande sommargäster här på Bjäre.”

Sven Hernborg: De är helt blinda för det här fantastiska landskapet, de värdena - mot den gröna asfaltering som en golfbana innebär, och att allemansrätten försvinner.

Sven Hernborg - pensionerad biologilärare och miljöaktivist - minns golfbanestriden med Bertil Hult och de andra direktörerna.

 

Sven Hernborg: Ja, han var ju en intressent från Torekov, om man säger lite rått, de rika människorna. Han var en sådan. Så de skulle få en golfbana där de slapp infödingarna som trängde sig på, utan de hade den för sig själv, och han var en av dem som var aktiv.

Sydnytt april 2008-04-09

Speakerröst: ”Mötet ikväll var bevakat av både polis och en stor mängd åhörare.”

Och till slut vann golfmotståndarna - efter att de hittat en fridlyst vattensalamander där golfbanan skulle byggas.

Sven Hernborg: (i bilen): Det var ungefär här. (...)

Och motståndarnas stora hjälte det var Sven Hernborg som hittade det lilla groddjuret som till slut avgjorde den infekterade striden.

Reporter: Det var här någonstans du hittade den lilla salamandern?

Sven Hernborg: Jag tror nästan det var exakt här... Vad jag kommer ihåg alltså.

Bertil Hult är van att få sin vilja fram och att inte kompromissa.Men här mötte han ett motstånd han inte räknat med. Kanske hade han tappat sugen redan innan vattensalamandern kom in i bilden. Golfmotståndarna gör i alla fall en poäng av hur de små lyckades vinna över de stora.

Reporter: Groddjur fick planerat golfprojekt på fall...

Sven Hernborg: Ja, det är ju fantastiskt. Att en så liten krabat kan hindra något så stort. Det visar att vi kan ... vi ska inte ge oss. Vi små människor ska protestera.

Johan T Lindwall är hovreporter på Expressen. Han kan berätta om Bertil Hults nära relationer med kungahuset.

 

Johan T. Lindwall: Bertil Hult är väldigt nära vän framför allt med drottningen. Och har lärt känna dom genom åren och odlat en nära relation. Och på senare år med kronprinsessan Victoria.

Vår sammanställning visar bland annat... Årliga prisutdelningar med kronprinsessan Victoria till skolor som hjälper elever med dyslexi. Galamiddag hos kungen och Silvia med kinesisk delegation. Kunglig medalj till Bertil Hult för hans insatser på skolområdet. Och drottning Silvia och Bertil Hult sitter båda i styrelsen för Mentor, en organisation mot droger som de varit med och grundat. Och de umgås också privat.

Johan T. Lindwall: Det här är ju en liten sfär av personer som alltid umgås kring kungafamiljen. (...) Jag menar de har kungens privata mobilnummer, det är ju få som har det. De flesta har ju adjutantens telefonnummer, man ringer via adjutanten för att tala med kungen. (...) Bertil har exempelvis, Bertil Hult då har ju exempelvis drottningens privata mobilnummer vet jag också. Och det är ju också väldigt få som har det, för de har ju oftast hennes hovdams mobilnummer. Så det är en liten liten liten klick där Bertil Hult tillhör den klicken.

Men det som fått mest uppmärksamhet är hans fester som förgyllts av den kungliga närvaron.

Johan T. Lindwall: Ja och jag var ju senast här när Bertil Hult fyllde 70 år, så var jag på hans fest i Shanghai. Och då så flögs alla gästerna dit i ett specialinhyrt plan då från Stockholm. Och kungaparet flög in privat ifrån Thailand och smugglades in på festen. Sen var jag inne på festen och såg dem på plats där dom satt vid honnörsbordet då tillsammans med Bertil Hult och hans fru. (...) Och världsartister som Janet Jackson kom upp på festen på natten och uppträdde för dom.

Bertil Hult ställer å sin sida upp med sina - eller rättare sagt företagets - jetplan som har en egen hangar på Bromma. Flera källor vi pratar med säger att drottning Silvia ofta har lånat hans plan.

Johan T. Lindwall: Ja förr gjorde hon det. Då lånade han ut sitt jetplan till henne vid ett flertal tillfällen. Bland annat när hon skulle ner till Tyskland till släktingar och så vidare, och på privata middagar nere i Tyskland och till vänner, då fick hon låna Bertil Hults plan det stämmer. Men efter det som hände vid bröllopsresan 2010, så har tydligen allt det upphört för alla är väldigt väldigt försiktiga numera med detta, för man vill inte ha det varken Bertil vill ha det och kungahuset framförallt.

Det som hände 2010 - det var att Bertil Hult gav en frikostig bröllopspresent till kronprinsessan och hennes Daniel.

Tidningarna rapporterade om hur de fick åka i hans jetplan till Söderhavet där de sedan fick de låna hans lyxyacht - värd flera hundra miljoner - med besättning och senare hans stora hus i USA.

Johan T. Lindwall: Det var en oerhört generös gåva. Omsatt i pengar handlar det om miljonbelopp naturligtvis.

Det var en gåva från vännen Bertil Hult, påpekar hovet, men de träffas ju också i officiella sammanhang.

Johan T. Lindwall: I 99 % av folks ögon bjöd han ju Kronprinsessparet och det är där det uppstår ett problem därför att då är nästa fråga vad han förväntar han sig då i gengäld?

Kronprinsessan anklagades för att ta mutor.

Reporter: Då kommer du inifrån där alla turister står och väntar eller?

Claes Sandgren: Jag går mot obelisken. Jag är där om en minut.

Claes Sandgren är professor i civilrätt.

Reporter: Det är väl vaktavlösning snart, helt enkelt?

Och ordförande för institutet mot mutor.

Claes Sandgren: Kungafamiljen och kronprinsessan naturligtvis har ett väldigt förtroendekapital och prestige, det är klart att många vill få del av detta. Och då är det väldigt viktigt att de inte gör något som kan ge intrycket att dom utnyttjar sin alldeles speciella ställning för att gynna sina privatekonomiska intressen.

(...) Och det är mot den bakgrunden som jag tycker det är mycket olämpligt av dem att ta emot den här gåvan som man ändå måste säga var både kostsam och extravagant.

Fallet anmäldes till riksenheten mot korruption. Men åklagaren kom snabbt fram till att det inte var något att utreda.

Rapport 2010-08-20

Gunnar Stetler: Jag har kommit fram till att hovet, och i det här fallet kronprinsessan Victoria inte tillhör den personkrets som kan straffas för mutbrott.

Claes Sandgren:(...) Det är ett mycket märkligt påstående för att av lagtexten framgår det att de gör det.

Överåklagare Gunnar Stetler vill idag inte kommentera sitt beslut, men Claes Sandgren påpekar att lagen gäller alla ”som utövar uppdrag som är reglerat i författning” - och han är idag väldigt kritisk till åklagarens skäl att inte utreda, förklarar han för oss. Victoria och därmed Bertil Hult hade kunnat utredas.

Claes Sandgren: Ja han hade kunnat åtalas för bestickning om det var så att åklagaren hade åtalat kronprinsessan för att ha tagit emot den här bröllopsgåvan, det är riktigt.

Claes Sandgren: Sen kan jag förstå att han tvekade att åtala.

Reporter: Det är känsligt? 

Claes Sandgren: Naturligtvis mycket, mycket känsligt. En åklagare skulle inte vilja åtala kronprinsessan och sen få en motgång. Så jag har viss förståelse för hans allmänna inställning.

Johan T. Lindwall: Man brukar säga det att det är en klyscha att öppna portar och dörrar med kungafamiljen men det gör faktiskt det. (...) Så det måste ju vara den ultimata självbekräftelsen att vara bland kungaparet och vara i den här världen. Visa att man har gjort den här så kallade klassresan och alltihopa.

Hur stort och framgångsrikt är egentligen hans imperium? Och hur mycket är det egentligen värt?

Martha Doyle: What I can tell you is that we roughly double in size every four to five years. So we are growing in a very very quick rate.

Sedan länge upprepar man budskapet om att EF växer med så mycket som 20 procent per år eller mer. Men det går inte att kontrollera.

Gabriel Mellqvist: Som ekonomijournalist är det frustrerande att ett av Sveriges största bolagsbyggen i modern tid i så mångt och mycket är en gåta. Att vi inte vet. Vi famlar lite grann i mörkret, visst är det så.

Bertil Hults språkimperium sträcker sig över hela världen - uppdelat i elva affärsområden. Det är allt från kulturresor till försäkringsbolag.

Naven i imperiet är Boston - Shanghai - London - och huvudkontoret - som ligger i Luzern i Schweiz, där Bertil Hult är skriven.

Där finns toppbolaget för språkresorna - det femte största affärsområdet.

Jag och researchern Michael Syrén väljer att titta närmare på just den schweiziska delen - för att få en bild av åtminstone en del av hans företagsstruktur - och hur den fungerar.

Reporter: Vilka frågor tycker du jag ska ta med mig?

Michael Syrén: Ja, i ett av de här 77 dotterbolagen bolagen, ett engelskt bolag, så står det längst ner i en not, att vill ni ha mer information om det schweiziska bolaget så ska ni vända er till Haldenstrasse 4...

Reporter: I Schweiz..

Michael Syrén: I Luzern, ja.

Reporter: Och vad hoppas du att vi hittar (...) som vi får ut där...

Michael Syrén: Ja, hur mycket vinster han egentligen gör. Framförallt i Europa då.

Reporter: Det är det som är så hemligt. Hur mycket vinst gör han egentligen?

Michael Syrén: Ja...

Jag ger mig av på en resa - där första stoppet är i Schweiz. Här ligger EFs huvudkontor - i Luzern.

Bertil Hults EF hyr de två översta våningarna på det femstjärniga hotellet Grand Hotel National. Han har valt Schweiz för skidåkningen, har Bertil Hult förklarat i intervjuer. Men det är också ett land med ett fördelaktigt skatteklimat.

Reporter: Hi Dirk! I'm glad that you could make it, sorry for the delay.

Dirk Ruschmann: It's totally fine.

När Dirk Ruschmann arbetade på affärstidningen Bilanz så följde han Bertil Hult.

Dirk Ruschmann: Actually I'm the only one who he ever speak to.

Han har intervjuat honom - två gånger.

Dirk Ruschmann: He is somebody who is sitting there and telling you what his business is doing, what his plans are maybe. Not telling anything he thinks that is not needed to be told to the public. He is friendly, very polite, very controlled. (...) and his desk was so clean.. there was not one sheet of paper on it. That's about it.

Hur mycket pengar som kommer in till moderbolaget här i Luzern har han ingen aning om.

Dirk Ruschmann: The ones who need to know that is the taxation regulator in Luzern, he probably knows that but I don't. Sorry.

Reporter: Is there any way for me to find out how much EF or Bertil Hult pays in taxes?

Svaret är nej, det är inte möjligt vare sig för EF eller Bertil Hult personligen.

Thomas Angeli: No way... To get any information probably. Not in a legal way for sure.

Thomas Angeli är undersökande journalist på Beobachter i Zürich. Något som slår honom är hur Bertil Hults förmögenhet ska ha växt enligt affärstidningarnas uppskattningar.

Thomas Angeli: Hang on... Yes, yes... There is a ranking. And it says 3-4 billion francs. OK. But listen... That's interesting. You got Bilanz from 2003, and there it says that Bertil Hult owns between 600 and 700 million francs. And now it is between 3 and 4 billion.

Reporter: How did that happen?

Thomas Angeli: That's a good question...

Reporter: Do you believe those figures? Are they right?

Dirk Ruschmann: When I did an estimation, we were looking for competitors, how much their business like... and I think, yes probably that's not too much.  (...) Maybe it is even too low.

Men det finns de vi pratar med som tvivlar på att Bertil Hult är värd så mycket. Som tror att omsättningen, vinsten och därmed värdet på hans företag är betydligt mindre än vad journalisterna gissar.

Vinsten dras ner av kostnader för jetplan, lyxhus, yachtar och fester. Och detta sker genom ett väl uttänkt system - hävdar våra källor som haft centrala positioner i EF.

Vi går till Handelsregisteramt - motsvarande bolagsverket - i Luzern - för att leta efter handlingar som kan ge mer information.

Reporter: Aah. Här står det ju. Hur det funkar.

Vi hittar ett organisationsschema. Det är gammalt - från 1994 - men det bekräftar det vi hittills har sett.

Reporter: Kolla får du se. Här är en sådan här, en karta. Hur allt hänger ihop.

Det är en del av EF, där bolag från hela världen som säljer språkresor samlas i ett holländskt holdingbolag - som i sin tur ägs av moderbolaget i Luzern, EF Colleges.

Jag gör ett försök att få reda på mer på huvudkontoret på Haldenstrasse.

Reporter: It's a bit of a riddle, how the structure works.

Ingen kan ge någon intervju eller svara på mina frågor.

 

Reporter: You don't have any person here today when we are here who we can interview?

Och jag får inte ut några uppgifter om ekonomin i det schweiziska moderbolaget.

Reporter: Det är svårt. När vi begär ut det här så blir vi hänvisade till talespersonen i USA, Bertil Hults talesperson.

Vi åker vidare till Holland - där holdingbolaget finns. Här ser man ser man intäkter från nästan 80 dotterbolag världen över. Med sammanlagt fler än 3 000 anställda.

 

Kamer van Koophandel är motsvarigheten till bolagsverket i Holland.

Reporter: So, I'm interested in knowing more about these companies.

Den senaste årsredovisningen för EF Education BV visar intäkter i dotterbolag världen över på drygt 2 miljarder kronor. Men den sammanlagda vinsten är mycket liten - bara sex miljoner. Vinstmarginalen är bara 0,3 procent.

 

Och ungefär så ser det ut år efter år. Stora intäkter - minimal vinst - och skatt. Var pengarna från språkreseförsäljningen tar vägen ser vi inte.

Maaike van Diepen: Where are all these companies?

Reporter: They are all over the world.

Jag träffar Maaike van Diepen på Tax justice network i Holland, en internationell organisation som samlar experter som är kritiska mot skatteplaneringen.

Maaike van Diepen: Oh it is tax planning. It's just, is it legal or is it illegal? I mean it is legal, question of course which we are concerned with is is it moral as well to do this?

Reporter: Why shouldn't it be moral? 

Maaike van Diepen:  Because everyone pays taxes, we all hate it. And that's why we all do it, basically. If everyone puts in a little bit. We have social welfare you know, we have streetlights, we have streets we have healthcare. These companies in these countries actually make use of all those benefits. They use the streets, they use the educational system, they use the healthcare system but they are not paying anything for it. And that is wrong.

Mönstret av stora intäkter och små vinster - och till och med förluster - går igen. I ett annat av de holländska bolagen holländska bolagen - med 19 dotterbolag. I de brittiska bolagen 1, 2, 3, 4, 5. EFs utbildningsverksamhet i Sverige 1, 2, 3. År efter år, med få undantag. Fortfarande är det en gåta var pengarna samlas, men det är i alla fall ingen struktur för att undvika skatt, enligt Martha Doyle.

Martha Doyle: No. I mean just working here in Boston where we have one of our largest offices, and one of our big divisions in the EF world. You wouldn't be in the United States if you wanted to avoid taxes. We have high corporate taxes so this wouldn't be a good place to be.

Reporter: How much tax do you pay?

Martha Doyle: Me personally?

Reporter: No, EF?

Martha Doyle: I don't know have much aggregate tax. But we do follow the tax laws of any country.

Assistent: Sorry to interrupt, but your guests have arrived.

Vi hittar också ett tidigare okänt bolag. Signum. Ett royalty-bolag i Luxembourg som tar in avgifter från de andra EF-bolagen, för att de ska få använda varumärket. Bolaget ägs i sin tur av ett bolag på Malta. Signum i Luxemburg har tillgångar på nästan 1 miljard kronor - i fordringar på andra EF-bolag. När vi hälsar på på Signums adress i Luxembourg...

 

Anställd: You look for EF?

Reporter: No, for Signum....

Så visar det sig vara ett EF-kontor där man varken känner till Signum...

Anställd: Signum?

Reporter: Signum.

Anställd: Signum...

... eller bolagets representant - en skatterådgivare med internationella företag som kunder.

Anställd: Who is this person?

Reporter: (...) The manager of Signum.

Våra källor berättar att Signum skapades som ett verktyg i skatteplaneringen. Genom att ta royalties från de andra EF-bolagen håller man nere vinster och skatt. Vi har bara tittat på en del av EF. En juridisk struktur av bolag som omfattar åtminstone mellan 5 000 och 6 000 anställda.

Men vi kan inte veta hur det ser ut i resten av språkimperiet.

Och vi får ingen hjälp av EF själva.

Jag har tidigt förklarat att jag är intresserad av bolagsstrukturen och logiken bakom. Men den enda jag får prata med vet inget, trots att hon jobbat 25 år med Bertil Hult.

Martha Doyle: And again, I'm not familiar with anything of what you just said. Nor am I familiar with this document. I'm just simply can't comment on wether this is accurate or true or how it works... It looks like it's from 2005...

Reporter: Oh, this is up dated.

Vår bild av bolagsstrukturen och slutsatsen om skatteplanering är fel, hävdar EF. Vi har tittat på en för liten del och det går inte att säga något om EF:s ekonomi utifrån den.

Strukturen har vi fått fram av årsredovisningarna och på vilket sätt den skulle vara fel det vill de inte svara på.

Bara att det finns bolag som vi inte sett, med intäkter och där man betalar skatt. Och de följer alla lagar och regler.

Martha Doyle: What I can tell you is that we couldn't have grown to the size we are now without running an ethical reputible business. And as I said our structure has grown primarily out of the fact that we were founded by one man, and he has been moving around quite a bit, and we have been growing with him.

Martha Doyle: But thank you so much for spending so much time here.

Men våra källor som har har haft god insyn - ger en logik åt det vi ser - och säger att visst handlar det om effektiv skatteplanering.

Han behöver inte göra något olagligt, säger de, han utnyttjar systemet på ett smart sätt.

De pengar som kommer in från bolag som säljer och arrangerar språkresorna går vidare till olika centrala konton - där de kan användas för att täcka alla möjliga kostnader.

Bolagen får sedan tillbaka tillräckligt för att betala löner och andra kostnader och kanske en minimal vinst som beskattas i det land där de är verksamma.

Vinsterna - och skatten hålls nere - i bolagen med hjälp av ett väl utarbetat system för att fördela kostnader i koncernen. Enligt våra källor även kostnader för fester, yachter, jetplan, lyxhus.

De vi pratat med hävdar att Bertil Hult har optimal kontroll över intäkterna - och får på så sätt råd med sina dyra leksaker, säger de.

”Bertil Hult och hans rådgivare har skapat en struktur som gör det i princip omöjligt att förstå hur leksakerna finansieras.” Säger en källa som haft en hög position i EF.

 

Bertil betalar 100 procent själv för sina privata flygresor och när han lånar ut planen till vänner, hävdar EF i ett mejl till oss.

Han betalar 100 procent av kostnaderna för sin segelbåt och för sina bostäder.

Dessutom, skriver man, betalar han 100 procent av sina festkostnader, och skänker då samma summa till välgörenhet.

Men jag vill ändå få ett svar från Bertil Hult själv.

Vad säger han om uppgifterna om skatteplaneringen och att han använder företaget för att ha råd med sina leksaker.

Åsa Lundström: Hejsan, Petter.

Reporter: Du fick du mejlet som jag skickade?

 

Jag ringer Bertil Hults assistent för att se om han har något att säga.

Å L: Bertil är som sagt på andra sidan jordklotet, så jag har inte pratat med honom alls.

P: Du kan väl ligga på honom, det skulle vara viktigt att få en reaktion på de uppgifterna?

Å L: Jag kan mejla dig. Men som sagt han har ganska dålig internetförbindelse och är ute och reser. Men jag kan skicka ett mejl och säga att du sökt honom.

Repporter: Det kanske kommer någonting, via mejl eller så.

Gabriel Mellqvist: Ja, jag skulle inte hoppas. Ja, vem vet...