Politikerna struntar i expertråd - laxen på väg att dö ut

Den svenska laxen håller på att dö ut, men politikerna låter överfisket fortgå.
Den svenska laxen håller på att dö ut, men politikerna låter överfisket fortgå.

Av åttio älvar som en gång hade lax är det en handfull kvar. Men trots att laxen håller på att försvinna i många svenska vatten förs en politik som går tvärtemot forskarnas rekommendationer. – Det är ett haveri, fullständigt hål i huvudet, säger Mats Jonsson, ekonom.

Alla svenska vildlaxar föds i sötvatten, vandrar sedan ut i Östersjön och återvänder efter några år till sin födelseplats för att fortplanta sig.  Kan de inte återvända till sin födelseälv dör den stammen ut, och det har hänt, i älv efter älv.

Upp till 90% av laxstammarna i Östersjön är idag borta. Men trots att laxen jagas av alla kuststater runt Östersjön är dess överlevnad en väldigt svensk fråga. Av de åttio älvar runt Östersjön som hade lax är det idag bara en handfull svenska vattendrag som har någon kvar över huvud taget. Två av dem, Kalix och Torne, står idag för nästan all reproduktion av vildlax i Östersjön.

Och det har satsats stora pengar på att hjälpa laxen tillbaka. I Moälven, som har sitt utflöde till Östersjön vid Örnsköldsvik, har det sedan 2006 lagts ner över 28 miljoner på att återställa den naturliga miljön för laxen.

- Ja, vi har byggt en 132 meter lång laxtrappa varav hundra meter går genom en tunnel i berget, säger Håkan Jansson, fiskeribiolog i Örnskölsviks kommun.

Men trots laxtrappan i Moälven har bara 300 laxar återvänt de tre senaste åren. Priset för varje återkommande lax blir över 100 000 kronor. Och det finns en anledning till varför så laxar återvänder.

- En av de viktigaste orsakerna är det kraftiga överfiske som har förekommit under många, många år. Yrkesfisket representerar den största dödligheten för laxen i Östersjön, säger forskaren Erik Erlandson-Hammargren.

Varje år uppskattar Internationella havsforskningsrådet i Köpenhamn, ICES, hur laxstammen mår, hur mycket som tjuvfiskas och hur mycket som tas upp av fritidsfisket. Slutsatsen blir hur stort yrkesfiske laxstammen tål, ett underlag som politikerna får för att kunna besluta om hur stora kvoter yrkesfiskarna ska få. Men detta är råd om maxuttag för ett hållbart fiske som det visar sig att den svenska fiskeministern Eskil Erlandsson och hans kollegor i EU:s ministerråd valt att konsekvent ignorera.

Uppdrag granskning har gått igenom samtliga beslut om kvoter för vildlax där Eskil Erlandsson suttit med och år efter år har kvoterna överskridit forskarnas maxgränser för ett hållbart fiske. Rekordet är 121 % över forskarnas råd, och nästa års kvot sattes i oktober i år till mer än hundra procent över rekommendationerna.

Forskarna räknar, och kommer till en rekommendation - som ni dubblerar?

- Ja, vi gjorde det i år, om jag tar det som exempel då, beroende på att kommissionen inte kunde belägga det här, den mängd tjuvfiske som ICES tror att det är då, säger  Eskil Erlandsson till Uppdrag granskning och refererar till att ICES uppskattat det polska tjuvfisket till 43 000 laxar.

Men ICES rapporter till Erlandsson och de andra ministrarna i ministerrådet är tydliga. Det försvinner mer lax i de svarta hålen – orapporterat laxfiske - det polska svartfisket, fusk i yrkesfisket samt oreglerat husbehovsfisket i och utanför svenska älvar – än i hela det rapporterade yrkesfisket efter lax i Östersjön.

För en utomstående känns det som att det är någon sorts galenskap som pågår när beslutsfattarna inte litar på den bäst tillgängliga informationen. Ni chansar ju?

- Nej, jag tycker faktiskt inte att vi gör det. Vi kan inte belägga att det är så mycket orapporterat fiske som det en gång var och då måste man ju tro på att människor är ärliga, säger Eskil Erlandsson.

Så yrkesfisket ges högre kvoter än vad forskarna menar är bilologiskt hållbart och tillsammans med ett omfattande svart- och fritidsfiske decimeras de sista bestånden samtidigt som fiskevårdsföreningar och kommuner i älvdalarna satsar miljontals skattekronor för att återställa miljön och försöka rädda de utarmade laxstammarna.

Ekonomen Mats Jonsson som har följt frågan som expert i ett antal utredningar om fiskepolitik, nu senast för Närings och teknikutvecklingsverket, är tydlig i sin slutsats.

- Det är inte bara de senaste åren, man kan dra det längre tillbaka än så. Det är fullständigt hål i huvudet. Det är ett haveri att man hanterar en resurs på det här viset, säger Mats Jonsson, ekonom.

Haveri, hål i huvudet, det är starka ord?

- Ja, alltså när man ser de oerhört små bidrag som den nuvarande förvaltningen ger jämfört med hur det skulle kunna vara, det är ljusår emellan. Det finns en jättestor potential runt det här. Den måste man ta tag i, man kan inte fortsätta på det här viset, säger Mats Jonsson.

Reportrar: Fredrik Laurin och Sven Bergman

Text: Magnus Johansson