Så gjordes reportaget När samhället tittar bort

Hur fick du idén till reportaget?

Vi märkte att det var EU-migranternas (tiggare, bärplockare m.fl.) boenden som rörde upp mest känslor både på sociala medier och ute bland folk. Kanske mer är själva tiggeriet. Det är ett ämne där känslor, moral och juridik krockar och så väcktes idén till att skildra problematiken på plats och bland annat ställa samma frågor till EU-migranter som man skulle ha gjort till svenskar.

Hur arbetade du – vilka arbetsmetoder använde du?

Det är ett klassiskt reportaget där fotarbetet varit viktigast. Men för att få tillgång till både människor och platser var det oerhört viktigt med en tolk som pratade romani och som dessutom hade tillräckligt med skinn på näsan för att kunna hantera de konflikter som uppstod.

Vilka typer av källor använde du?

Mest muntliga källor, med även dokument från Lantmäteriet, polisanmälningar, överklagande och olika myndighetsbeslut.

Stötte du på några problem? I så fall vilka?

I lägret i Malmö var folk till en början väldigt misstänksamma och sedan aggressiva när frågorna blev känsliga. Det löste sig när vi hittade rätt person att tala med. Överhuvudtaget var det mycket känslor på båda platserna, Högfors och Malmö. Att bena upp anklagelser och särskilja illvillig ilska från berättigade reaktioner är inte alltid lätt.

Vilka deltog i arbetet?

Henrik Hjort, fotograf; Janne Josefsson, reporter; Tomas Lundmark, redigering; Silvia Redzep, tolk, Ola Sandstig, researcher; Peter Bagge, redaktör.

Hur lång tid tog arbetet?

Två-tre månader.