Spekulanterna på börsen knäckte Sparbanksstiftelserna

Spekulationer i Swedbankaktiens fall bidrog till att knäcka Sparbanksstiftelserna. Men vilka som spekulerade är inte offentligt. Klart är däremot att många hade intresse av att aktien föll. Och nu ifrågasätts den dåliga insynen bakom blankningsaffärer på börsen.

För Sparbanksstiftelserna var det centralt att kursen på Swedbankaktien inte föll allt för kraftigt, efter att de lånat pengar för att handla aktier vid nyemissionen hösten 2008.

GJORDE AKTIEN det skulle stiftelserna sitta med skulder större än tillgångarna och tvingas släppa ifrån sig aktierna, som lagts i pant för det stora lånet.

Det här insåg många aktörer på finansmarknaden, som såg en chans att tjäna pengar på fallet.

– När det är lite blod i vattnet, då simmar hajarna ännu snabbare och det är precis så här också. Det är sällan man har en huvudägare upptryckt mot väggen som det var här, säger Claes Hemberg på Avanza.

På finansspråk kallas det att blanka en aktie. Blankning innebär att man lånar aktier man inte äger, säljer aktierna och väntar på att kursen ska sjunka innan man köper tillbaka dem igen. Mellanskillnaden blir vinsten.

BLANKNING ÄR ett riskabelt spel om kursen plötsligt stiger, men kan också ge enorma vinster för den som spekulerar rätt. Och i Swedbanks fall tog blankningen fart när olika aktörer insåg att Sparbanksstiftelserna var på fallrepet.

Under februari och mars 2009 utsattes Swedbanks aktie för hårt tryck neråt. En nedgång som förstärktes av att många på marknaden blankade.

– Vi tyckte att kursen gick ner långt under värdet på bolaget. Och om det är blankningen eller om det var att man sålde aktier eller vad det var, det kan jag inte svara på. Men vi hade aldrig drömt om att kursen skulle komma ner i de där nivåerna, säger Lorentz Andersson, ordförande i Sparbanksstiftelsernas förvaltningsbolag.

Så ni fajtades egentligen emot marknaden här?

– Ja, vi fajtades ju inte, eftersom vi inte hade några resurser att köpa aktier.

KLART ÄR att det fanns många som kunde tjäna på att trycka ner Swedbanks aktiekurs.

Det var konkurrenter som vill komma över Swedbank billigt.
Och blankarna ville naturligtvis tjäna så mycket pengar som möjligt.

Men faktiskt även långivaren Folksam hade intresse, för att till ett så lågt pris som möjligt bli bankens huvudägare genom att ta över Sparbanksstiftelsernas aktier. Anders Sundström, vd på Folksam, förnekar dock att de deltog i blankningen.

Finansinspektionen, FI, har man ingen aning om vilka motiv som låg bakom blankningen. Det enda man ser av statistiken är att utlåningen av Swedbankaktier var rekordhög under en avgörande period.

– Nej, vi har inte den informationen. Har det skett nånting som börsen misstänker skulle vara otillbörlig kurspåverkan, då blir det ett ärende som hamnar hos Ekobrottsmyndigheten och då tittar de vidare på det och gör en utredning, säger Lars Frisell, chefsekonom på FI.

Men ni har inte själva några möjligheter att se vilka som agerar?

– Jo, det kan vi göra om vi får anledning att ta tag i en egen utredning i ett ärende, jag menar då kan vi gå vidare och göra det också.

Man visste ju att vid en viss nivå så var de här Stiftelserna på obestånd och då var de tvungna att lämna sin pant som var aktier. Och i det läget kan det ju faktiskt ha varit så att olika intressenter hade intresse av att få ner aktierna till den här nivån?

– Ja, det kan ha varit så. Vi följer gängse rutiner med börsens övervakning om det skulle ske en sån misstanke.

Men tycker du inte att det borde vara legitimt att man då vet vilka som agerar, så att inte de parterna agerar i tysthet här?

– Nej, återigen, ser inte vi genom börsens övervakningssystem en misstanke om att det har skett en otillbörlig kurspåverkan, då går vi inte vidare där, säger Lars Frisell.

VARKEN Stockholmsbörsen eller Finansinspektionen uppger om man har utrett frågan. Men faktum kvarstår.

Under några veckor med massiv blankning tryckte marknaden ner aktiekursen i Swedbank till så låga nivåer att bankens huvudägare, Sparbanksstiftelserna, tvingades kasta in handduken.

– Ingen i vår styrelse kunde föreställa sig att aktien kunde sjunka till 18,40. Det är sanningen som jag uppfattat den i alla fall. Det fanns inte... det kunde inte hända. Från 280 till 160, 160 till 18.40, säger Tommy Lindgren, ordförande i Sparbanksstiftelsen Kronan.

Nu ifrågasätts den dåliga insynen när det gäller just blankningsaffärer på börsen.

– Ja, att blankarna inte finns registrerade, på pappret, det är ju när man tänker efter väldigt konstigt egentligen, för de har ju lika stor inverkan på börsrörelser som de som äger aktierna, det är bara att de syns inte. Och de har en omvänd effekt, en negativ inverkan på börsen, säger Claes Hemberg på Avanza.

ÄVEN Folksams vd Anders Sundström är kritisk.

Tycker du att transparensen vad gäller blankningen är tillräcklig, eller borde det vara mera öppet vilka det är som agerar och hur de agerar?

– Jag tycker det är jättejobbigt, för man har ingen koll på vilka de är, och man har ingen insyn alls. Det är naturligtvis ett stort problem faktiskt, säger Anders Sundström, vd på Folksam.

Reporter: Gunnar Lindstedt
Text: Peter Bagge/Henrik Bergsten