Telia Sonera ”gav” bort sex miljarder

Foto: SVT/Montage
"Vi har inte svaren och det är besvärande" säger Johan Dennelind, nuvarande vd på Telia Sonera.

På papperet såg det ut som en framgångsrik investering. Samtidigt misstänks presidentfamiljen i Azerbajdzjan ha tjänat drygt sex miljarder kronor på uppgörelsen med Telia Sonera. Och allt skedde genom ett komplicerat upplägg mellan bolag i en handfull länder.

Det handlar om Azercell – Telia Soneras dotterbolag och tillika den största teleoperatören i Azerbajdzjan. Företaget har varit en kassako för telekomjätten. I februari 2008 köper Telia Sonera och dåvarande vd:n Lars Nyberg ut den azeriska staten, som ägt en tredjedel av aktierna, ur Azercell. Av någon anledning får Telia Sonera en gigantisk rabatt, motsvarande fem miljarder kronor när man köper aktierna.

För den svenska telekomjätten är det en fantastisk affär. Men det finns en hemlig plan, som ska leda till att en "lokal partner" tjänar miljarder på affären. Genom en lång rad beslut via holdingbolag i Turkiet och Holland använder Telia Sonera interna lån, nyemissioner och aktieutdelningar för att den lokala partnern ska tjäna motsvarande sex miljarder kronor, utan att ha investerat ett enda öre.

Nya ledningen bekräftar affär

Interna dokument som Uppdrag granskning tagit del av visar också att planeringen pågått i flera år. Och den nya ledningen bekräftar affären.

Reporter: Telia Sonera köper ut staten Azerbajdzjan. Det är en toppenaffär, de ger 600 miljoner dollar i rabatt. Och sen ger ni bort alla de tillgångarna till en lokal partner. Varför?

– Vet inte. När man tittar djupare på den transaktionen vilket vi har gjort så är det för många frågetecken. Vi spenderade över ett år med expertis utifrån och naturligtvis med expertis även inifrån för att försöka få svar. Men vi har inte svaren och det är besvärande, säger Johan Dennelind, vd på Telia Sonera.

Vem som egentligen äger den lokala partnern är hemligt. Bolaget Cenay Iletisim är registrerat i Turkiet, men ägs av två andra bolag – i skatteparadiset Panama. Vem eller vilka som äger Panamaföretagen går inte att få fram, men namnet på den man som företräder bolagen avslöjar vem Telia Soneras lokala partner egentligen är.

Misstänks stå presidenten nära

Företrädaren heter Olivier Mestelan, advokat, och känd för att företräda den azeriska presidentens två döttrar i en rad andra bolag. Och i de hemliga amerikanska dokument som läckt ut via Wikileaks står Olivier Mestelan som nummer två på listan över personer som misstänks stå presidentfamiljen nära.

Johan Dennelind säger att han inte vet exakt vem den lokala partnern egentligen är.

– Utan att peka ut X eller Y så är det mycket troligt att vi har en partner i Azerbajdzjan som står nära makten, säger han.

Reporter: Presidentfamiljen?

– Makten i Azerbajdzjan är ju även inkluderande presidenten men vem och hur det ser ut vet vi inte.

Men även Telia Sonera ville ha ut något av den avancerade affären. I ett avtalsutkast framgår att den svenska telekomjätten ville ha de viktiga licenser som dotterbolaget Azercell behövde. "Alla tillstånd och licenser som regelverket kräver, före och efter förvärvet.", står det i dokumentet.

Har ej polisanmälts

Men trots det mycket kontroversiella upplägget, och trots att Telia Sonera själva medger att det finns en rad frågetecken har man inte polisanmält affären. Istället säger sig företaget ha skickat information till den åklagare som utreder misstänkta mutbrott i samband med telekomjättens affärer i Uzbekistan – som Uppdrag granskning avslöjat tidigare.

– Nej, vi har inte tillräckligt på fötterna för att göra det men vi har tillräckligt stora frågetecken för att lämna över materialet, för att titta vidare på, säger Johan Dennelind.

Reporter: Så ni har informerat åklagaren om detaljerna i hur det här värdet fördes från den azeriska staten till den lokala partnern?

– Alla detaljer har vi inte informerat om men vi har gjort en sammanfattning som är överlämnad som bland annat inkluderar de stora dragen i den här transaktionen.

Fler skandaler kan uppdagas

Telia Soneras styrelseordförande Marie Ehrling är positiv till den korruptionsutredning som bolaget nu undergår.

– Det är bra att sådana här granskningar görs, säger hon och förklarar att det är viktigt att saken klaras upp: 

– Det här är någonting som vi har ärvt från tiden 2007-2008 när vi gav oss in i affärer med en partner som vi inte borde ha gjort affärer med. Vi samarbetar väldigt mycket med åklagarmyndigheten för att städa upp.

När frågan kommer om hon kan garantera att fler mutskandaler inte uppdagas svävar hon på målet:

– Det är ett pågående arbete.

Granskningen är genomförd av Uppdrag granskning, Nyhetsbyrån TT och OCCRP - Organized crime and corruption reporting project.