UG-referens: Whistleblower

Foto: svt

Här är hela manuset till reportaget om whistleblowerfunktionen i Göteborgs kommun med länkat källmaterial. När Uppdrag granskning gör ett reportage så samlas en stor mängd material in för att hjälpa reportern att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt. Här kan du se programmet, läsa manuset och ta del av delar av det källmaterial som samlades in. I spalten "relaterat" till vänster finns materialet samlat i en lista. Reporter är Hanna Nyberg.

Chef på Göteborg Energi: - Du Karin, jag har förstått att det är lite, du har lite diskussioner med journalister och så där.

Karin Törnqvist: - Inte än.

Chef på Göteborg Energi: - Inte än.

Karin Törnqvist: - Nej.

Jan Persson: - Vi vill ju att de i första hand vänder sig till sin chef och går inte det så går man till nästa chef upp i organisationen eller till vd eller förvaltningschef.

Chef på Göteborg Energi: -Jag nåddes av att du skulle träffa en journalist. Det fick jag höra och då tänkte jag vad är detta.

Jan Persson: - Och går inte det kan så kan man också vända sig till sin fackliga organisation, man kan gå till revisorerna. Och man kan gå till oss.

Chef på Göteborg Energi: - Men Karin jag vill inte lägga munkavle på dig, det är inte det jag är ute efter.

Karin Törnqvist: - Jag känner mig inte som en whistleblower, jag bara tala om hur det var, sen blev det som det blev då, det var inte... Jag visste inte ens att det fanns whistleblowers i det här så det var liksom...

Karin Törnqvist jobbade som konsult på Göteborg Energi när hon började misstänka att en projektledare satt på dubbla stolar i ett projekt hon arbetade med. Hon vände sig både till chefer på bolaget och till kommunen för att varna, men utan att få gensvar.

Till slut återstod det bara att gå till media, Karin Törnqvist vände sig till Uppdrag granskning.

Karin blev allt mer kritisk till hur det sköttes och för ett år sedan varnade hon ledningen. Hon menade att Göteborg Energi inte fått det man betalat för eftersom projektledaren gick leverantörens ärenden.

Karin Törnqvist: - Ja det tycker jag han gjorde, jag tycker han satte sig på den sidan istället för att sitta på Göteborg Energis sida.

Janne Josefsson: Berättade du det för ledningen?

Karin Törnqvist: - Ja, det gjorde jag.

Numera jobbar Karin Törnqvist för fullt. Men tiden kring och efter avslöjandet var tuff. Hon blev utsatt för påtryckningar från sin arbetsgivare när de misstänkte att hon gått till media.

Karin Törnqvist: - De behandlade mig som något katten hade släpat in och dom försökte trycka till mig och på alla sätt baktala mig, men något offer är jag ju inte. Jag tog det ur mig ganska bra.

Men emellanåt blir man fortfarande jävligt förbannad alltså, så är det.

Göteborg Energis nya vd beklagar idag behandlingen av Karin Törnqvist och säger att företaget arbetat mycket med öppenhet.

Det säger också Göteborgs kommun att de har gjort.
För att ta vara på värdefulla tips skapade kommunen en whistleblowerfunktion efter muthärvan. Det är en speciell brevlåda dit anställda kan skicka tips om de misstänker att chefer eller andra nyckelpersoner gjort allvarliga fel.

På två år har ett femtiotal tips kommit in. Ett har lämnats vidare till polis.

Men hur behandlas tipsen och dom som tipsar?

En av de första som använder sig av whistleblowerfunktionen är en person vi kallar Jonas, han söker jobb just nu och vill varken framträda med namn eller bild i teve.

Jonas tipsar om att det finns kopplingar mellan chefer och externa leverantörer hos hans arbetsgivare.

Han skriver sitt namn i tipset i  tron att det inte ska lämnas vidare.

Men det blir inte som han tänkt sig.

“Jonas”: - Initialt hände det inte någonting annat än att en reporter på GP ringde mig på vägen hem och sa att är du medveten om att du ligger ute med namn och så i nyhetsrullarna från Stadskansliet? Så hennes tips till mig var ju att du får ringa upp dom omedelbart då och se om du kan få det här stoppat då. Vilket jag också gjorde, men det gick inte.

Jonas namn och tips går att läsa för alla. Det skickas också i sin helhet direkt till Jonas arbetsgivare.

Reporter: Varför bad du inte uttryckligen om att du ville vara anonym?

“Jonas”: - Nä, jag trodde det var självklart faktiskt. Jag tänkte inte ens så långt, jag kunde inte ens tänka mig tanken att det inte var så att man var anonym. Jag trodde inte att det var automatiskt så.

Det är förste stadsjuristen i Göteborg, Jan Persson, som skickar tipset vidare.
Jan Persson: - Vi jobbar ju i största möjliga öppenhet. Det är så att offentlighetslagstiftningen säger också att har man skickat in en handling med sitt namn så är det en inkommen handling och då går det liksom inte att göra någonting. Sen valde vi att skicka över det till bolaget och det kan jag fundera idag, det kanske vi inte borde gjort. Men skadan var alltså redan skedd då och...

Reporter: Varför tänker du att ni inte borde gjort det?

Jan Persson: - Vi kanske borde när vi nu har ett namn återkopplat och frågat vad de tycker.

Internutredningen visar att Jonas haft rätt på flera punkter. Det kommunala bolaget han jobbade på hade varken följt rutiner för jäv eller lagen om offentlig upphandling.

När vi granskar whistleblowergruppens arbetssätt upptäcker vi att de vid upprepade tillfällen skickat tipset direkt till den verksamhet det berör.

Jan Persson: - Vi har inte så lätt att gå in i organisationen hur som helst, vi måste använda den kompetensen som finns ute i de olika organisationerna för att få fram uppgifter och för att få förståelse för hur det fungerar och hur det är uppbyggt och hur det är organiserat.

Reporter: Så dom får utreda sig själva lite grand då kan man säga?

Jan Persson: - De hjälper till i utredningen. Vi ställer ju ändå frågorna.

Reporter: - Alltså den arbetsmetoden, då är det ju lätt för vd:n att bara säga att nej det här förekommer inte?

Jan Persson: - Ja det är klart att det lätt att säga, men jag tycker nog att våra bolagsledningar har tagit detta på allvar och velat undersöka detta.

Jonas hade skrivit sitt namn i tipset och det blev då offentligt.

Göteborgs kommun uppmanar tipsare som vill vara anonyma att inte uppge sitt namn någonstans. Det rådet lyder de allra flesta .

Trots det ska personer inom kommunen ha försökt ta reda på vem som tipsat om dem.

Det är olämpligt enligt Jan Persson.

Men - det är fullt lagligt.

Chef på Göteborg Energi: - Någonstans är det någon som pratar med journalister om ditten och datten. Jag vill ju veta om du gör det eftersom jag fick den här indikationen igår då.
Det Karin Törnqvists chef gör i den här dolda inspelningen från 2010 är olagligt. Det är förbjudet för chefer på myndigheter och kommunala bolag att efterforska anställdas kontakter med journalister.
Men skyddet gäller inte om den anställde vänt sig till ett internt larmsystem, som till en whistleblowerfunktion.

Reporter: - Om man tänker då att skyddet egentligen för en tipsare är ju starkare om man vänder sig till media än om man vänder sig till den interna, varför uppmanar ni inte folk att vända sig till media hellre då?

Jan Persson: - Nej, vi tycker nog att vi vill hantera det här själv, det är som jag sa en del i vår kvalitetsutveckling. Jag tror alla vet om att man kan vända sig till media, så att det behöver vi nog inte informera så mycket om.

Flera kommuner tar nu efter Göteborgs exempel. Det har blivit trendigt i Kommunsverige att ha en egen whistleblowerfunktion
Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på yttrandefrihet, han vill att alla som inrättar en whistleblowerfunktion är tydliga med att tipsarna inte kan garanteras något skydd.

Nils Funcke: - Avsikten ifrån den som läcker uppgifterna ska vara att de här uppgifterna ska nå offentligheten och där finns det i grundlagen uppräknat till vilka man har rätt att lämna uppgifter under skyddad anonymitet.

Reporter: Hur är det med stadsjurister?

Nils Funcke: - Jag skulle säga ingenting. Jag skulle säga inget skydd överhuvudtaget.

Reporter: - När man hör dig säga så här då blir man ju lite rädd, då kanske ingen vågar läcka uppgifter internt längre?

Nils Funcke: - Risken finns ju, att jag så att säga hämmar ett antal personer från att säga ifrån, men det tycker jag väger lätt jämfört med att människor som verkligen vill tipsa om saker och ting ska vara medvetna om vilka regler som gäller.

Det har gått tre år sedan Karin Törnqvist larmade. Göteborgs kommun har hittills lagt omkring 700 000 kronor på sin whistleblowerfunktion 1 2 3. Tanken är att den ska underlätta för personer som känner till oegentligheter att våga säga ifrån.

Karin Törnqvist: - Visst dom försöker väl hitta på saker och strukturera det här, men det handlar om att det ska vara ett ledarskap som fungerar och i Göteborg fungerar inte ledarskapet som det ska

Reporter: - Tycker du att man borde ha kvar den här visselblåsarfunktionen?

Karin Törnqvist: - Nej, det tycker jag inte, det är pengarna i sjön.