Joesjö, Västerbotten mot Norge. Foto: Britt-Marie AnderssonVisa alla (4)
Visa alla (4)

Linsmoln och mandelmoln

Uppdaterad
Publicerad

Lenticularis moln, av latin, betyder Linsmoln. Namnet är passande för molnets form och dess diffusa silhuett.

Ett tydligt vågformat mönster i atmosfären är ett bra exempel på gynnsamma förhållanden för uppkomsten av dessa moln.

Så hur uppkommer då Linsmolnen?

Vi tänker oss ett vågformat strömningsmönster högt upp i atmosfären, med toppar och dalar. Mellan en topp och dal så kommer luft att stiga, respektive falla. När luft stiger, liksom varm luft vid konvektion, avkyls den högre upp. När den avkylda luften når en mättnadspunkt (såsom daggpunkten) fälls fukten ur och ett moln bildas på en topp i vågmönstret.

Det förekommer hela tiden vågor i atmosfären, men det blir först möjligt att urskilja med hjälp av molnbildning. Ett exempel på vågor i atmosfären är så kallade gravitationsvågor som bildas nedströms på läsidan av enstaka berg eller en bergskedja, men ibland även på andra platser. Luften kan strömma relativt ostört innan det plötsligt stöter på friktion (ett berg), vilket ger upphov till detta vågmönster på bergets läsida. De består av vattendroppar och ligger mellan 3 och 7 km upp i atmosfären.

I Sverige genererar främst fjällen (Skanderna) gravitationsvågor som ger upphov till så kallade ”lävågmoln”. Vanligast i kategorin är Altocumulus lenticularis. Det är just här, i närheten av fjället, som linsmolnen vanligtvis kan observeras.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema moln

Mer i ämnet