Vintersolståndet kallas den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet. 2019 inträffar detta den 22 december klockan 05.19. Den 21 december blir då den kortaste dagen under året och natten den 21–22 december den längsta natten. Därefter blir det ljusare och ljusare fram till sommarsolståndet runt midsommar.

Befinner man sig norr om polcirkeln går ju solen inte ens upp

Middagsmörker eller midvintermörker innebär att solen inte alls stiger över horisonten. Detta inträffar vid den norra polcirkeln och norr därom under norra halvklotets vintertid. Nära polcirkeln är det dock skymningsljus mitt på dagen. Bortom 72 breddgraden är det mörkt även mitt på dagen, speciellt mulna dagar. ”Mellan Anna och Hanna är det mörkt” sägs det, alltså mellan den 9 december och den 5 januari.

Solen stiger sedan allt högre upp på himlen för varje dag efter vintersolståndet. Från den 1 januari kan solen ses i hela Sverige igen, förutsatt att det inte är för mycket moln förstås.

Gamla seder

I den gamla folktron markerade vintersolståndet en farlig natt då djuren kunde tala och övernaturliga makter härjade fritt. I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest, ett midvinterblot. Med djuroffer skulle gudarna blidkas att låta solen komma tillbaka. I grunden fanns det en rädsla för att ljuset aldrig skulle komma tillbaka om man inte firade det på något sätt.