Dimbåge i Errarps utanför Ängelholmi nordvästra Skåne på morgonen den 26 april 2022. Foto: Jeanette Arvidsson

Dimbågen

Uppdaterad
Publicerad

Dimbågen är inte alls lika vanlig som regnbågen.

Man lägger inte märke till den lika lätt då den inte är färgstark som regnbågen, och det krävs också en lagom blandning av dimma och lågt stående sol för att den ska synas.

Likheterna mellan regnbågen och dimbågen är många, och det är därför helt förståeligt att dimbågen även kallas för vit regnbåge. Bägge bildas när solstrålar bryts i droppar. Man har solen i ryggen när man ser bågen framför sig. Solen, dina ögon och bågens mittpunkt ligger alla på en rak linje.

Optiska fenomen

Det finns även klara skillnader. Uppsplittringen i regnbågens alla färger sker när strålarna bryts i regndroppar. Oftast har dropparna då en storlek på cirka 2 millimeter. Dimdroppar är däremot betydligt mindre, inte ens en tiondels millimeter stora, och då blir det inte en uppsplittring i olika färger. Det blir istället ett mer diffust vitaktigt skimmer. Dessutom är dimbågen aningens mer böjd, dess diameter är alltså mindre.

Det är inte alltför ofta som de väderförutsättningar som behövs finns för att se en dimbåge. Solen måste stå lågt och det får inte vara för mycket dimma mellan solen och dig. Däremot dimma framför dig när du har solen i ryggen.

På sena sommaren och in på hösten när det är dimma och dimmoln på morgnarna och solen precis gått upp är det mest vanligt att man ser dimbågen. Men även på våren eller rentutav mitt i vintern kan man ha turen att få se en.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Optiska fenomen

Mer i ämnet