Forskare: ”Vädret har förändrats”

Uppdaterad
Publicerad

Runt om i vår värld är det många som upplever att vädret på olika sätt håller på att förändras. Frågan är om det bara är något vi tycker oss uppleva eller om förändringen är något faktiskt verkligt som håller på att hända? En ny forskningsstudie som presenterades på det årliga mötet för American Association for the Advancement of Science (AAAS) i Chicago stödjer nu tanken på att något inte riktigt är som det tidigare varit.

Det är en grupp forskare från New Jersey i USA som har studerat hur jetströmmen påverkar vårt vädermönster. Jetströmmen är starka vindar på hög höjd i atmosfären som rör sig i ett vågmönster runt jorden där vindhastigheten kan uppgå till 200 meter per sekund.

Jetströmmen har en nära koppling till andra vädersystem i atmosfären och påverkar därför vädret kontinuerligt. Dess starka vindar kommer av att temperaturskillnaden mellan ekvatorn och polerna är mycket stor.

Men om temperaturskillnaden mellan ekvatorn och polerna minskar finns det en risk för att jetströmmen blir som en flod som kommer ut på platt mark.

-Den blir då svagare och dess vågmönster ändras, säger Jennifer Francis, professor vid Rutgers universitetet i New Jersey.

Vindarna har avtagit i styrka

Temperaturskillnaden har redan minskat eftersom isen runt Arktis har minskat kraftigt de senaste decennierna, och just nu är utbredningen av is i Arktis en av de lägsta någonsin för den här tiden på året. Isen i Arktis hjälper nämligen till att skapa ett kallare klimat där, men när isen försvinner värms omgivningen upp och den storskaliga vindcirkulationen, vilken jetströmmen är en del av, minskar i styrka.

I Arktis har temperaturen stigit två till tre grader mer än i övriga världen; något som gör att jetströmmens stora vågor, och därmed vädret, kan stanna kvar på samma plats en längre tid. Enligt Met Office chefsforskare Julia Slingo har de kraftigaste vindarna från väster till öster i genomsnitt avtagit i styrka under de senaste två decennierna.

-Detta är något vi kan mäta, sade Julia Slingo på ett av AAAS möten i februari i år.

Samma väder stannar kvar

För vår del i Sverige betyder det inte nödvändigtvis att vi varje år skulle uppleva till exempel stormigt väder. Nästa år kan det istället vara extremt kallt och vindstilla under en längre period. Vad som blir vanligare är alltså att samma vädertyp består under en längre tid.

Det finns exempel på att sådana här mönster inträffar runt om i världen. Storbritannien fick under vintern känna på lågtryck efter lågtryck med kraftig vind och stora nederbördsmängder. Likaså har Alaska upplevt bland de högsta temperaturerna med regn istället för snö för första gången i december i Alaskabergen, och i Kalifornien har det under en längre period varit rekordtorka.

Stämmer med forskningen

-Det överrensstämmer med vår hypotes om vad som händer när Arktis värmts upp så snabbt. Observationerna sammanfaller med datormodellernas förutsägelser om vad som kan hända med jetströmmen, säger Jennifer Francis.

Hon poängterar att det finns andra saker som också kan påverka jetströmmen, men än så länge verkar det som om den enda faktor som drastiskt förändrats är avsmältningen runt Arktis.

-Jag kan inte just nu säga att det är den mest troliga förklaringen. Det är fortfarande ett så nytt forskningsområde, men jag tror verkligen att det är en av de troligaste förklaringarna. Människorna märker att vädermönstren ändras och inte längre är det som de brukade vara, säger Jennifer Francis.

Livlig debatt bland forskarna

En annan klimatforskare i England, Mat Collins på Met Office, gick ut och kritiserade Jennifer Francis forskning genom att säga att det inte finns några bevis för att jetströmmens förändring skulle kunna påverka det vi har sett den här vintern.

Men Michael Tjernström, som är professor i meteorologi vid Stockholms universitet, vänder sig emot begreppet bevis och menar istället att mer forskning behövs.

-Begreppet bevis har ingenting med vetenskap att göra. Bevis kan man lägga fram i en domstol kanske, men vetenskapsmän sysslar inte med att bevisa saker; vi sysslar med att testa hypoteser, och det här är en hypotes som testas väldigt livaktigt just nu och diskussionen är jättehög, säger Michael Tjernström.

Mer forskning behövs

Tjernström menar att Jennifers teori inte är ofysikalisk eller fel på något sätt, utan helt enkelt att fler extrema händelser behövs för att kunna säga mer.

– Alla som har spelat fia med knuff någon gång vet att man kan få upp en sexa, och en sexa till och en sexa till, och det är fullt naturligt. Får man upp tjugo sexor i rad är det förmodligen fel på tärningen. Och det är samma sak här.

Vi har nu haft två, kanske tre vintrar när man har haft den här typen av extrema händelser och då kan man börja spekulera i vad det beror på, men att göra den här statistiska kopplingen mellan klimatförändringen och extremt väder på det här sättet kräver fler tillfällen eftersom det är så hemskt mycket annat som påverkar vädret, berättar Michael.

Mer forskning behövs alltså inom området och på SMHI har man redan startat forskningsprojektet GREENICE som ska ta reda på mer om samspelet mellan förändringarna i klimatet och förändringar av havsisen och snötäcket.

Sverige inte lika sårbart

På frågan om vi bör oroa oss för en klimatförändring i framtiden svarar Michael Tjernström:

– Ja, det tycker jag absolut att vi behöver göra men inte av det här skälet. På det stora hela så kommer ju Sverige, Norden och norra Europa sannolikt att klara sig ganska bra även i ett ändrat klimat, men det är ju andra delar av världen som är mer sårbara.

IPCC:s andra arbetsgrupp lade fram sin rapport alldeles nyligen och de pekar ut ett antal områden där vi verkligen bör vara oroliga. Det handlar om tillgången till färskvatten och det handlar om säkerheten i födoprocesserna, alltså att generera tillräckligt mycket mat till alla människor. De frågorna är mycket mycket viktigare än om Sverige får en kall vinter eller en regnig sommar, avslutar Michael Tjernström.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.