Vissa år får vi en kraftig vårflod, vissa år inte. Det som avgör hur pass häftig vårfloden blir beror på tre saker:

1. Mycket snö Om det är mycket snö som ska smälta finns givetvis förutsättningen att det kan bli en häftig vårflod. Det är inte snödjupet i sig som är det väsentliga, utan hur pass mycket vatten som snön faktiskt innehåller. Packad snö innehåller betydligt mer vatten är lös fluffig snö.

2. Snabb avsmältning Vårvärme sätter naturligtvis fart på snösmältningen, men ännu viktigare är att det även är töväder på nätterna. Blir det minusgrader nattetid stoppas snösmältningsprocessen upp och det tar längre tid att få gång den igen dagen efter. Plusgrader dygnet runt kan alltså göra att snön smälter snabbare trots att medeltemperaturen över dygnet är lägre med rejäl vårvärme på dagen men minusgrader nattetid. Ju mer snö som smälter på så kort tid som möjligt desto högre blir givetvis flödena i vattendragen.

3. Riklig nederbörd Om det dessutom regnar så blir det mer vatten för vattendragen att hantera. Dessutom påskyndas snösmältningen av regn.

Om vi har haft en snörik vinter där sedan vårvärmen slår till snabbt och vi har ett ostadigt väderläge med mycket moln och passerande regn och plusgrader dygnet runt, då kan vi räkna med en häftig vårflod, såsom det exempelvis var 2018.