Ibland är det en hårfin skillnad på våren mellan 20-gradig sol och 10-gradig dimma. Foto: Sara Sundstedt, SVT Design

Kustdimma

Publicerad

Ett av många typiska vårfenomen är kustdimman. Den är lurig och svårbedömd, med stora konsekvenser för hur vädret blir. Antingen får man strålande vårsol och säg 20-gradig värme, eller så ligger dimman tät hela dagen och temperaturen blir betydligt lägre.

När varmluft drar in över oss på vårkanten så bildas det ofta dimma till havs. Det blir så eftersom den varma luften oftast innehåller mer fukt, alltså osynlig vattenånga, som när luften kyls av över det relativa kalla havsvattnet kondenserar till dim- och molndroppar.

Relativ fuktighet och luftens vatteninnehåll

Varmare luft kan innehålla mer vattenånga än vad kallare luft kan (se faktarutan), så när luften avkyls uppstår mättnad, varvid den ”överskjutande” vattenångan då bildar synliga dim- och molndroppar. När man mätar och anger luftens vatteninnehåll anger man sällan det i absolut fuktighet, alltså gram per kubikmeter luft, utan oftast som relativ fuktighet. Då blir enheten procent av hur mycket vattenånga som kan finnas i luften vid den temperaturen. När den relativa fuktigheten når 100 procent uppstår mättnad.

Även över land kan dimma och dimmoln bildas, men då uteslutande under natten då temperaturen sjunker. När solen sedan åter stiger upp och värmer luften över land lättar dimman, vilket dock kan ta ett bra tag så här under inledningen av sommarhalvåret. Över hav blir dimman kvar, och det räcker då med lite, lite pålandsvind för att även kustremsan ska få behålla dimman hela dagen också.

Hårfina skillnader som inte går att prognostisera

Närmast kusten kan det därmed vara en hårfin och svårbedömd gräns mellan strålande 20-gradig vårvärme och 10-gradig gråaktig dimma hela dagen. Dels håller dimman ner temperaturen, men även pålandsvinden, som hela tiden matar in luft som mer eller mindre håller samma temperatur som havsvattnet gör.

Dessa detaljer är något som inte går att göra exakt prognos på, utan det gäller för oss meteorologer att på bästa sätt förklara osäkerheter och kommunicera det på ett bra sätt. Så att oavsett utfall så finns en förståelse för hur och varför det blev som det blev. I dessa väderlägen, såsom vid många andra tillfällen, kan man inte lita blint på en automatisk ortsprognos.

ABSOLUT FUKTIGHET

Visa

Här några exempel på hur mycket vattenånga som maximalt kan finnas i luften vid en viss temperatur:
Cirka 1 gram per kubikmeter vid 20 minusgrader
Cirka 2 gram per kubikmeter vid 10 minusgrader
Cirka 5 gram per kubikmeter vid 0 grader
Cirka 9 gram per kubikmeter vid 10 grader
Cirka 17 gram per kubikmeter vid 20 grader
Cirka 30 gram per kubikmeter vid 30 grader
Cirka 50 gram per kubikmeter vid 40 grader

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema vår

Mer i ämnet