Därmed måste jag rätta mig själv, eftersom jag då i mina tidigare tankar sa att maj omöjligen kan bli som september. Så nu ställer jag mig själv frågan ”Kan vi i en allt varmare värld allt oftare räkna in fem sommarmånader i Sydsverige?” och svarar utan tvekan ”Låter helt rimligt”.
Klart varmare än en normal juni och en normal augusti
Ta Göteborg som exempel. Medeltemperaturen i maj blev 17,6 grader. Det är, sett till referensåren 1961–1990, exakt 6 grader över deras normala medeltemperatur på 11,6 grader för maj och högre än vad Göteborg normalt har i juni (15,6 grader), i augusti (16,2 grader) och även i juli (17,0 grader).
Varma dagar under försommaren är en sak, men att även nätterna är så pass varma att medeltemperaturen blir sommarlik är imponerande, och i mina ögon faktiskt något förvånande. Under vår och försommar är luften generellt sett torrare än under hög- och sensommaren. Luftfuktigheten har en betydande roll för nattemperaturen, för ju torrare luft desto lättare sjunker temperaturen. Kyliga nätter trots varma dagar är därmed avsevärt vanligare i början av sommaren än i mitten och slutet.
Inget värmande vatten
Dessutom har man så här års heller inte samma värme lagrad i vattnet, såväl i åar, älvar och mindre sjöar som än mer i de stora sjöarna och i havsvattnet. På sensommaren och än mer in på hösten fungerar allt vatten som effektiva element på nätterna. Det är också därför som det relativt sett är kallare vid kusten i början av sommaren, men däremot varmare där än över inlandet in mot hösten.