Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Vad är normalt majväder?

Till vänster: Dagstemperatur en normal majdag i mitten av månaden. Till höger: Normalt antal dagar med nederbörd under en normal majmånad. Referensår: 1961-1990 Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Sköna maj!
Så brukar det ju heta... är maj så ”skön” som det antyds?
Generellt är maj ofta en ganska torr månad, precis som april. De där riktigt kraftiga skurarna lyser oftast med sin frånvaro, även om de inte går att utesluta helt. Då och då kan det även röra sig om mindre åskoväder.

I början på maj ska hela landet fått meteorologisk vår statistiskt sett, norra Lapplandsfjällen är sist ut under månadens första vecka. I slutet av maj är det brukligt att åtminstone den södra halvan av landet fått meteorologisk sommar, dvs. 10 grader i dygnsmedeltemperatur fem dygn på raken. Det allt varmare vädret gör att vårfloden kommer igång på riktigt, speciellt längre norrut där snösmältningen är som störst. Det är framförallt i norra Sverige som maj kan vara extra händelserikt. Omgångar med vårvärme varvas ofta med bakslag, inte sällan med blötsnö involverat. Bakslagen drabbar förstås även södra Sverige, men då handlar det allt som oftast om regn. Kommer det mot förmodan snö i södra Sverige är det ytterst sällsynt att den lägger sig.

Vackert, men besvärligt för många
Sol som står högre på himlen och varmare dagar är nog båda viktiga ingredienser i det som vi associerar med ”sköna maj”. Träd och buskar slår ut, allt blir grönt igen. För många kan det säkert inge hopp och förväntningar inför den kommande sommaren. ”Det gröna” har dock inte bara positiva effekter, för pollenallegriker kan det vara en ren mardröm. Under maj råder nämligen högsäsong för almpollen, sälg och vide, värstingen björkpollen samt ekpollen. Dessa sammanfaller eller löser i stort sett av varandra. I slutet av månaden smygstartar även gräspollensäsongen.

Värmerekord i maj
Sedan 2004 är det framförallt två år som sticker ut med varma majmånader, 2013 och 2016. Båda dessa majmånader var generellt varma, men hade också ett antal tillfällen med högsommartemperaturer utspridda över månaden. En rekordvarm dag i maj kännetecknas av typiska högsommartemperaturer mellan 25-30 grader, såväl i södra som i norra Sverige. Just maj 2013 är ett mycket bra exempel på detta. Den 18:e hade Eftra-Broen i södra Halland 30,6 grader och knappt två veckor senare, den 31:a hade Markusvinsa i Norrbotten 30,2 grader. Det är för övrigt bara fyra tiondelar från Norrlands majrekord (30,6 grader) från samma datum 1971. Överkalix-Svartbyn stod då för rekordnoteringen. Sverigerekordet är mycket gammalt. Den 27 och 28 maj 1892 noterade Kristianstad respektive Kalmar 32,5 grader vardera. Eftersom dessa temperaturmätningar är såpass gamla råder en viss osäkerhet, men anses ändå som rimliga.

Köldrekord i maj
Sverigerekordet för majkyla är från den 3 maj 1981, då termometern i Fjällnäs i Härjedalen klättrade ner till -24,1 grader. Annars är det främst de nordligaste väderstationerna som rapporterat kyla under 20 minusgrader vid några enstaka tillfällen genom åren. En mycket kall majdag kännetecknas generellt med temperaturer som inte orkar över ett par plusgrader. Längst i norr kanske dagstemperaturen håller sig under nollan till och med. Sedan 2004 är det främst maj 2005 och maj 2015 som sticker ut som kalla i så gott som hela landet. Maj 2015 var det ytterst få stationer som noterade temperatur över 20 grader.

Nederbördsrekord i maj
För att slå tidigare nederbördsrekord måste det falla mer än 209 mm nederbörd någonstans i landet (under en hel majmånad). Rekordet är från Tåsan i Värmland och sattes i maj 1997. Rekordnoteringar i övriga landsdelar ligger runt 170-200 mm. En majmånad har normalt sett 10-14 nederbördsdagar och oftast mellan 30-60 mm, med störst mängder i västra Götland. I fjällen upp mot 70-80 mm lokalt – inget konstigt med det.

Fotnot: För alla normalvärden används referensåren 1961-1990

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.