Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT

Väderprognoser – prognos eller fakta?

Nyttan med väderprognoser ifrågasätts av och till i samhällsdebatten då en del menar att de ändå aldrig stämmer. En del menar också att prognoserna var mer träffsäkra förr i tiden. Är det verkligen så? För att förstå detta ska jag förklara begreppet prognos och se på ett par liknelser.

Ordet prognos
Ordet prognos kommer från grekiskan och betyder ordagrant ”förkunskap”. En prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp och kan användas i sammanhang som medicinsk prognos, försäljningsprognos, trafikprognos, väderprognos etc.

En prognos är alltså inte detsamma som fakta utan något som man tror är det mest sannolika scenariot efter att man tittat på nuvarande tillstånd och tagit hjälp av till exempel matematik, fysik och beräkningsmodeller, tidigare liknande händelser och ibland också sunt förnuft.

Mest sannolika utfallet
Varje dag utfärdas väderprognoser för både kort och lång tid. En väderprognos för tre dygn i framtiden har idag en kvalitetsfaktor på över 90 %. Detta är en mycket hög faktor och står sig mycket bra mot andra typer av prognoser i samhället.

Att förutspå ett vulkanutbrott eller en börskrasch tre dagar innan är betydligt svårare även om prognoser görs också för det. Det kan vara nog så svårt för en läkare att avgöra om den dödssjuke patienten kommer att överleva tre dagar till eller bara en dag till eller kanske rent av en hel vecka till. Ändå görs sådana prognoser då de för de flesta människor har ett värde. Prognosen som görs kan man säga är det mest sannolika utfallet.

En längre väderprognos på en vecka har en kvalitetsfaktor på nästan 70 %. Ibland blir dock inte en sådan prognos helt överensstämmande vad gäller tidsangivelsen, men den kan ändå säga något om vädret och vara till nytta.

Även en felaktig prognos kan ha sitt värde
Två bönder behövde bärga in sin skörd. De reste till Vädermannen som spådde att det kommer att börja regna om en vecka. Vädret var soligt och fint och när den sjunde dagen kom sken solen fortfarande. Då reste den ena bonden tillbaka till Vädermannen och klagade på den felaktiga prognosen.

Den andra bonden tänkte att det kanske var bäst att ta in skörden i alla fall. Kanske var regnet bara något försenat tänkte han. Den åttonde dagen kom, och snabbt fylldes himlen av mörka moln och på eftermiddagen kom ett kraftigt regn. Bonden som bärgade in sin skörd på den sjunde dagen kunde nu vila ut, men den andra bonden fick all skörden förstörd då han inte hade hunnit komma hem än.

Den här liknelsen beskriver hur det ibland kan bli med en väderprognos på längre sikt. Ibland stämmer väderprognosen inte på det viset att prognosen inte slår in vid exakt den tidpunkt man tänkt sig från början. Det kan då vara att väderhändelserna har blivit något förskjutna i tid. Prognosen kommer alltså att inträffa, fast bara lite tidigare eller lite senare än tänkt. Detta är särskilt vanligt för just lite längre prognoser.

Träffsäkerheten har ökat
Någon gång händer dock att väderprognoserna avviker helt, men när vi talar om några dagar fram i tiden är det endast en liten del av prognoserna som blir helt fel.

Har då väderprognoserna blivit sämre med tiden? Nej, de har faktiskt blivit bättre med tiden i takt med ökad datorkraft. En femdygnsprognos idag har en träffsäkerhet på omkring 80 % medan den i början på 80-talet låg på omkring 70 %.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer