Normal labil luft där temperaturen avtar med höjden. Luftbubblor som värms kan fritt stiga uppåt och bilda moln som växer vertikalt. Vi får växlande molnighet. Foto: SVT

Växlande molnighet eller mulet

Uppdaterad
Publicerad

Meteorologen sa växlande molnighet men det blev jämnmulet, känns det igen? Det kan ha berott på att molnen inte kunde växa på höjden så de började växa på bredden istället.

På sommaren när marken värms upp av solen värms också luften nära marken upp. Den varma luften börjar stiga uppåt som luftbubblor och små moln bildas när luften kyls av högre upp. Dessa moln brukar dyka upp på förmiddagen, växa sig större mitt på dagen och kanske släppa ifrån sig någon regnskur på eftermiddagen när molnet vuxit till sig ordentligt som den första bilden illustrerar. Framåt kvällen när solen inte värmer längre krymper molnet ihop igen.

Så blir det i vanliga fall när temperaturen sjunker med höjden. Luftbubblorna som värmts upp av den solvärmda marken kan stiga så länge luften runtomkring är kallare och bubblan därmed har lägre densitet och är liksom lättare. Men ibland stiger temperaturen i luften med höjden till en viss nivå som man ser på blid två. Det kallas inversion (eller för att vara noggrann, subsidensinversion) eftersom det är omvänt förhållande till vad som är normalt.  I gränsskiktet där temperaturen börjar sjunka med höjden igen blir det som ett ”lock” för molnen. I dessa lägen kan då molnen bara växa upp till det ”locket”. När molnen inte kan växa på höjden mer, växer de i dessa fall i stället på bredden och blir utsmetade åt sidorna vilket gör att det blir mer eller mindre jämnmulet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema sommar

Mer i ämnet