Klassisk La Niña – även kallad East Pacific La Niña Foto: SVT Design

Vi har en La Niña!

Uppdaterad
Publicerad

Väderfenomenet ENSO, bestående av havsfenomenen El Niño och La Niña, samt deras respektive atmosfäriska respons har stor påverkan på delar av den globala cirkulationen. Störst påverkan är det förstås i Stilla havet och närliggande kontinenter, men viss påverkan finns också över Europa även om det inte är lika tydligt.

La Niña etablerad i Stilla havet

Det står nu klart att vi har en La Niña – vilket innebär att havsvattnet runt ekvatorn är kallare än brukligt och att atmosfärens visar egenskaper som är kopplade till det. Det innebär i sin tur färre intensiva regnväder i området. Vid en La Niña förskjuts det varma havsvattnet västerut till följd av starkare passadvindar och istället får vi fler intensiva regn över Sydostasien och Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea osv).

Klassisk La Niña eller La Niña modoki

Det finns i huvudsak två typer av såväl La Niña som El Niño. I nuläget ser det ut som att givet att en La Niña kan konstateras, så är det fortfarande lite svårt att avgöra om det går mot en klassisk, ostligt baserad variant eller en centralt baserad variant (även kallad modoki). Läs gärna mer här. De olika varianterna har lite olika atmosfärisk respons vilket även påverkar den allmänna cirkulationen globalt. Just nu har vi en mer klassisk La Niña.

Foto: SVT Design

Aktiv orkansäsong i Atlanten

Utvecklingen av La Niña alternativt pågående La Niña brukar ofta ge en mer aktiv orkansäsong på Atlanten vilket vi sett. Väldigt många namngivna oväder har bildats i tropiska Atlanten, men ännu ingen kategori 5-orkan. En av de viktigaste faktorerna är man ofta kan observera en försvagning av passadvindarna över tropiska Atlanten, vilket ger mer optimala förhållanden för orkaner att bildas och förstärkas. Det finns förstås andra faktorer som ger stor påverkan på detta, exempelvis hur varmt havet i tropiska Atlanten är, hur pass stark den västafrikanska monsunen är osv.

Intressant samband med Indian ocean dipole

Det finns forskning som visar att det ofta uppstår en La Niña ungefär ett år efter en relativt stark positiv Indian ocean dipole, IOD. Hösten 2019 hade vi en mycket starkt positiv IOD och det verkar som att sambandet ser ut att hålla inför årets höst- och vintersäsong. Några andra tydliga exempel är åren 1994, 1997 och 2006 – samtliga utvecklade en stark eller mycket stark positiv IOD under den senare delen av året. Åren därpå, det vill säga 1995, 1998 och 2007 utvecklades någon form av La Niña och övergången började redan under sommaren.

Har vi påverkats i sommar av att en La Niña är på gång?

Det går inte att dra en konkret direktrelation mellan vädret under sommaren och en utveckling av El Niño och La Niña även om det förmodligen finns ett samband. Beroende på en rad olika faktorer så kan ett sådant samband se ut på lite olika sätt, vilket gör att vädret över bland annat Europa kan se väldigt olika ut om man jämför olika år då La Niña utvecklats. Sommaren 2020 visar dock en del slående likheter med exempelvis somrarna 1970 och 1995, men delvis också 2007.

Samtliga av dessa år har haft:

  • Någon form av blockerande högtryck över norra Europa i juni. Placeringen är lite olika vilket påverkar var varma och svala luftmassor hamnar om man ser till detaljerna (man kan alltså inte stirra sig blint på hur det exakt var i Skandinavien som är smalt och avlångt utan man får se till helheten). Placeringen i tid skiljer sig också lite.  
  • Mer eller mindre sval och ostadig juli. Varm luft från södra Europa nådde upp vid ett par tillfällen, men höll sig främst längre söderut.  
  • Viss stabilisering i augusti. Varmare luft kunde leta sig norrut igen men de olika åren visar på olika omfattning och olika placering.

Eftersom det finns år med La Niña under utveckling som inte följer det här mönstret så är det förstås många andra faktorer som påverkar, som Madden-Julian oscillationen exempelvis och kopplingar med monsunregn.

Prognoser på El Niño och La Niña (externa länkar)

  • NMME – En ensemble av amerikanska och kanadensiska modeller. Uppdateras den 8:e varje månad  
  • C3S (Copernicus) – En ensemble med flera europeiska modeller samt en amerikansk. Uppdateras den 13:e varje månad.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.