En kylig och ostadig inledning, därefter övervägande torrt och allt varmare med lokal högsommarvärme innan det de senaste dagarna åter blivit ostadigare och lite kallare igen. Där har ni april så här långt. Nu ser slutet av veckan ut att bjuda på lite tendenser till klassiskt aprilväder trots allt, i alla fall i norr, så helt aprilvädersfri blir nog inte årets april trots allt.

Jag brukar ju tänka till om något särskilt så här när jag gör en första sammanfattning av månadens väder, och denna gång handlar det om fallgropar när man ska översätta från engelskan:

Storm är inte alltid storm

Vet inte om det är slarv eller okunskap, men jag tror mest på det sistnämnda. För allt som oftast ser jag att engelskans storm översätts till svenska som storm. Ibland stämmer det, men oftast inte eftersom storm bäst översätts med oväder.

På svenska är storm ett uttryck som endast används med avseende på vindstyrka, närmare bestämt när det blåser 24,5–32,6 m/s. Över hav och i fjällen är medelvinden oftast den viktigaste parametern, och när vinden når stormstyrka får man verkligen se upp. Över inlandet är byvinden mer intressant, eftersom det är den som fäller och knäcker träd, rycker loss takpannor och annat. När ett oväder blir så pass kraftigt att det blåser storm till havs och stormbyar över land så kan man med fog prata om ”stormen”, eftersom uppmätt vindstyrka då nått storm.

I engelskan används storm i ett vidare begrepp eftersom ordet inte är kopplat till enbart vindstyrka. Enklast att förstå det är kanske om man tittar på ett ord som thunderstorm, som jag hoppas ingen skulle få för sig att översätta till åskstorm på svenska. Givetvis är åskväder eller åskoväder det språkligt korrekta i det fallet, liksom hagelskur eller hageloväder är korrekt översättning av engelskans hailstorm. Givetvis kan det ju blåsa upp med stormbyar i samband med en kraftig åsk- eller hagelskur, men på svenska blir det i så fall som ett tillägg, exempelvis: ”… dagens hagelskurar med lokala stormbyar drabbade…”.

När man kommer till andra kombinationer med engelskans storm inblandad i så blir det aningens mer besvärligare. Ta snowstorm som exempel. Det kanske är en snöstorm, men då måste man först ta reda på hur pass mycket det faktiskt blåste i samband med ovädret, så vill man vara på den säkra sidan så översätter man snowstorm med snöoväder. Eller så får man gräva lite djupare i nyhetsflödet eller bland observationer för att se om man kan hitta en pålitlig vinduppgift och därifrån sluta sig till om man ska översätta snowstorm till snöstorm, snöoväder eller snöväder. Och där är vi då för övrigt tillbaka till det jag skrivit om tidigare, när övergår väder till att bli oväder?

Än mer komplicerat blir det om man ska diskutera hur tropiska oväder ska hanteras vid översättning, men det tänkte jag raljera över vid ett senare tillfälle. I höst kanske, när den tropiska orkansäsongen på norra halvklotet dragit i gång.

För att hitta ett passande avslut på dessa engelskspråkiga påpekanden nyttjar jag den klassiska Monty Python-övergången ”and now for something completely different”:

April så här långt

Temperaturmässigt ser april ut att bli varmare än brukligt i hela eller åtminstone större delen av landet, men jag kanske bör avvakta sista veckan ändå innan jag slår fast det. Överskottet i södra halvan av landet lär kanske sjunka något med tanke på en förmodad sval avslutning.

Hittills har april varit tämligen normal sett till nederbördsmängd, men i sydöstra Götaland har det allmänt varit torrare än normalt, liksom i nordvästra Norrland. Däremot blötare än brukligt i delar av södra Norrland, men ingen del av landet sticker ut extremt mycket så här långt, så det skulle förvåna mig om det är rekordtorrt eller rekordblött någonstans när det är dags att sammanfatta hela månaden, vilket jag gör måndag 30 april, eller kanske att jag väntar till onsdag den 2 maj.

Det ser också ut att bli en soligare eller delvis mycket soligare april än brukligt, bara lokalt kanske mindre än vad man brukar få i april. Säger inte mer än så nu, utan avvaktar de sista dygnen, för det kanske svänga snabbt om molnen lägger sig på tvären.

Kall och snöig påskhelg

Inledningen var kall, bland annat de kallaste aprilnätterna på åtskilliga decennier i delar av landet, och då främst i södra Norrland. Månadens hittills lägsta temperatur är 27,2 minusgrader den 3 april, och den noteringen lär stå sig precis som lägstanoteringarna för övriga landsdelar:

I norra Norrland 27,2 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 3 april,

i södra Norrland 26,3 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 1 april,

i Svealand 24,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 1 april

och i Götaland 9,9 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland och Kvarn i norra Östergötland den 3 april.

Även månadens största snödjup uppmättes i början av månaden:

I norra Norrland 165 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 6 april,

i södra Norrland 143 cm i Gåltjärn i sydligaste Ångermanland den 5 och 6 april,

i Svealand 118 cm i Gördalen i norra Dalarna den 10 april

och i Götaland 32 cm i Brösarp i östra Skåne den 2 april.

Skånsk rekordsnö

I Brösarp gick man in i april månad med 7 cm vitt på marken, och på annandagens morgon den 2 april låg snön alltså 32 cm djup där. De 25 cm som snödjupet ökade med i Brösarp det dygnet är den största kända snödjupsökning i Skåne i april genom alla tider.

Månadens två mest omfattande regn- och snöväder drog upp över landet den 3–4 och den 5–6 april. Mest ökade då snödjupet med 33 cm i Långträsk en bit öster om Malå i mellersta Lappland, från 63 cm på morgonen den 4 april till 96 cm morgonen därpå. I millimeter räknat föll däremot inga större mängder, så månadens hittills enda officiella dygnsnederbördsmängd på 25 mm eller mer är Brösarps 26 mm den 1 april, vilket alltså resulterade i att snödjupet ökade där med 25 cm.

Efter den 10 april har inga officiella snödjupökningar på 5 cm eller mer per dygn noterats i landet.

Flera årshögsta-höjningar

Efterhand blev dock allt varmare, och det redan i påskveckan. Den 4 april blev det ett nytt årshögsta med 15,2 grader i Karlshamn i Blekinge och på Kalmar flygplats i östra Småland. Ett par dygn senare kom årets först 20-gradersdag då halländska Torup nådde 21,8 grader den 8 april.

I början av april, den 1–4 april för att vara exakt, tog våren stora kliv norrut genom att anlända till resten av Götaland (för vissa delar fick ju vår redan i februari och mars), stora delar av Svealand och lokalt även till sydöstra Norrland. Sedan var det paus ett tag igen innan våren anlände till större delen av Norrland den 11–16 april, så att det nu bara är delar av Lapplandsfjällen som fortsatt har meteorologisk vinter. För att räknas som vår krävs ju sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn, varefter det är det första av dessa sju dygn som sätts som ankomstdatum. Grovt sett kan man säga att våren var sen i söder, för att sedan bli något tidig i norr.

Rekordvärme

Riktigt var luft drog in över södra halvan av landet den 18–21 april. Den 19 april noterades ett nytt årshögsta då skånska Hästveda fick 23,0 grader, men dagen därpå skulle värmen fullkomligen slå rekord. Allra varmast blev det innanför den småländska kusten. Oskarshamns 27,2 grader den 20 april är nytt svenskt temperaturrekord för att vara så tidigt på säsongen, och dessutom varmast i hela april i landet sedan småländska Markaryd noterade 28,8 grader den 30 april 2000. Många platser i Småland och Östergötland, och lokalt även i Västergötland, noterade högsommarvärme den dagen, alltså 25 grader eller mer.

Här månadens hittills och mycket troligen även slutligt högsta temperatur i landets olika delar:

I Götaland 27,2 grader i nyss nämnda Oskarshamn den 20 april,

i Svealand 24,6 grader i Södertälje i Södermanland den 20 april,

i södra Norrland 20,1 grader i Hudiksvall vid Hälsingekusten den 20 april

och i norra Norrland 16,5 grader i Boden i Norrbotten den 18 april.

”Sommar, sommar, sommar…” gav ökande flöden

För att räknas som meteorologisk sommar ska dygnsmedeltemperaturen vara över 10 grader fem dygn på raken, vilket uppfylldes först för skånska Lund och Malmö den 16 april. Den 17–18 april fick sedan lite mer av Skåne, delar av östra Småland, mellersta Öland och större delen av Östergötland meteorologisk sommar, liksom lokalt kring Mälaren och Hjälmaren samt Stockholms innerstad. Eftersom våren anlänt till dessa trakter i början av april blev våren bara cirka två veckor på sina håll. Det är visserligen kort, men inte rekordartat kort. Dessutom föga förvånande att det blev en så kort vår då våren anlände sent. Det händer mycket med mängden inkommande solstrålning veckorna efter vårdagjämningen, så om en seglivad vinter gör att vårvärmen dröjer kan det sedan gå fort, och då kan även sommaren komma. Svenskt rekorddatum för tidig sommar är den 11 april, och det har hänt flera gånger, senast i skånska Ängelholm 2009, så den 16 april är tidigt men inte rekord. Det samma gäller för alla andra mätstationer som fick sommar, att datumen inte riktigt räckte till för att skrivas med fet stil i denna text.

Med värmen tog snösmältningen fart och flödena steg snabbt i mindre och medelstora vattendrag från norra Svealand upp till mellersta Norrland. Den 17 april såg den första flödesvarningen dagens ljus, och i skrivande stund har en del vattendrag redan kulminerat mdan andra väntas kulminera de närmaste dagarna. Nivåerna nådde högst i Norralaån, som rinner ut i havet genom Söderhamn i Hälsingland, för där har extremt höga flöden uppmätts sedan den 23 april.

Den 23 april blev på ett annat sätt startskottet för sommarhalvårets smällande ingrediens. Det regn som då svepte in över Västkusten gav årets första egentliga åskdag med 142 officiella blixtregistreringar, främst under morgontimmarna.

Men rubriken då?

”Lika varmt som kallt”, vad menar jag där? ”Plus minus noll” hade jag också kunnat skriva. Kolla in faktarutan nedan så kan ni räkna ut det…

Källor: StormGeo, SMHI