I brytningstid mellan höst och vinter är skillnaderna i landet stora, så kanske att sörlänningar som dag efter dag ligger inbäddade i ett dimmigt mildväder inte har tänkt på att säsongen för köldgrader, snöfall och halt väglag är i full gång längre norrut i landet.
Vädret i sig är inte orsaken
Vi har alla läst rubriker som ”Snöfall orsakade seriekrock” och ”Många avåkningar på grund av ishalkan”. Hur gärna man än vill det så är det aldrig vädret i sig som ”orsakar” olyckor och avåkningar. Visst kan vädret vara besvärligt, men till syvende och sist är det trafikanternas sätt att bemästra och bemöta ishalka, siktnedsättning och snömängder som är avgörande.
Visst finns det lägen som är mer eller mindre omöjliga att bemästra, som värsta snöstormen när drivbildningen är extrem. Eller underkylt regn som ger en småkottrig, genomskinlig och curlingis-liknande yta som är extremt hal, och som kanske inte ens syns mot den svarta asfalten. Men de flesta vädersituationer under vintern går att hantera utan att skylla på vädret som orsak till olyckor och avåkningar.
Snöröjningsutopi i stadsmiljö
Det mest optimala vore att utrymma och helt stänga en stad när det snöar som värst. När det väl slutat snöa släpper man ut röjningsfordonen, och först därefter släpps trafiken på igen. Teori och praktik går dock sällan hand i hand, för samtidigt som det snöar som värst och bilar står parkerade gata upp och gata ner ”kräver” en del att det alltid ska vara snöröjt och gärna sommarväglag också.
Ta snöovädret i Stockholm den 9 november 2016 som exempel. Flera decimeter föll mitt i morgonrusningen. Då räcker det exempelvis med att en enda långtradare tvingas bromsa in i en uppförsbacke för att sedan inte kunna få upp farten igen utan börja glida i sidled och ställa sig på tvären och effektivt korka igen till och med på de mångfiliga huvudlederna genom huvudstaden. När sedan nästa kommer och tvingas bromsa in för att övrig trafik måste trängas ihop på färre körfält för att passera är kaoset ett faktum.
Lägg därtill snön som faller och värms, smälter och fryser om vartannat tills en extremt knottrig och spårig isbana bildats. Och på gatorna kanske det räcker med en enda bilist som fastnar i en snövall i ett gathörn som gör att inga bussar kan passera och därmed är det kaos på gång även där. Snöröjningen blir extra besvärlig också, för det är ju fullt med parkerade och övergivna fordon överallt.
”Varning för vinter”
Ibland förvånas jag över hur många bilister som år efter år överraskas av snö och kyla. ”Men det var ju inte varnat för halka?” får man också höra. Nej, så kan det givetvis vara, för om vi skulle varna för varje liten enskild gång som det kan vara minsta lilla halt någonstans så skulle vi inte göra annat. Jag brukar, smått på skämt men med visst allvar, säga att i så fall kan vi lika gärna utfärda en stående varning för vinter från säg mitten av september till mitten av maj. Lite likt att ”lite på skoj” ropa på hjälp när man badar, för till slut är det ingen som lyssnar när det väl gäller. Varnas det för mycket för halka så tappar varningen sin viktiga roll som ögonöppnare.
I början av vintersäsongen, vilket ju blir vid olika tillfällen i olika delar av landet, är det dock bra att varna lite oftare än när säsongen väl är i full gång. För då finns det redan i folks medvetande att snö innebär risk för halka, likaså att pendling mellan plus- och minusgrader kan orsaka halka. Och kanske att man då bättre förstår att vädret kan orsaka halka, men inte några olyckor.
Oktober så här långt
En relativt normal oktober i söder, men kallare än brukligt i norr, så ser det ut hittills sett till medeltemperaturen jämfört med motsvarande dygn för referensperioden 1961–1990. Tidvis har det varit stor temperaturkontrast i nordsydlig led genom landet, för samtidigt som kylan etablerat sig i norr kämpar mildluften med att behålla greppet i söder. För att hitta en ungefär lika kall oktober som årets kanske 2016 i söder och 2009 i norr kan vara något att jämföra med? Sista veckan avgör hur det slutligen blir.
Mycket regn har fallit i främst sydöstra Norrland och delar av Svealand, medan det i övrigt varit en tämligen normal oktobermånad i övrigt gällande nederbördsmängden. Torrast har norra Norrland haft, vilket går bra ihop med att det även varit kallast där. Under vinterhalvåret går torrt och kallt respektive milt och blött ofta hand i hand. Stora likheter finns, än så länge i alla fall, mellan hur oktobernederbörd så här långt fördelats och hur oktober 2014 blev. Generellt sett har det varit en övervikt för nederbördsrika oktobermånader de senaste 15 åren. Undantaget är främst 2015, som var rejält torr i större delen av landet, liksom 2016 var i norr.
Inledande kyla långt söderut i landet gjorde att solen sken på bra ett tag, innan molnen mestadels dominerat. Det gör att vi går mot en månad med solbrist i stora delar av landet. Med ett stort undantag, för Storlien i Jämtlandsfjällen nådde med 68 timmar redan halvvägs in i månaden sin normala solskenstid på 64 timmar för hela oktober. Därefter har det dock varit skralt med sol även där, så efter 24 dygn har man nu fått ihop 72 timmar sol.
Kall inledning blev sommarens slut
De första tio oktoberdygnen bjöd på övervägande kallare än normalt i hela landet. Från södra Norrland och söderut står sig nattkylan från första veckan fortsatt som säsongens hittills lägsta temperatur i de olika landsdelarna.
Den tidig oktoberkylan långt söderut gjorde också att den meteorologiska hösten, fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 10 grader, anlände till de sista kustnära platserna i Götaland redan den 3 oktober. Det sista sommardygnet i landet blev alltså den 2 oktober, och därmed det tidigaste ”hej då sommaren” vi haft på 40 år, för vi får backa bandet till 1979 för att hitta ett tidigare sommarslut än i år. Ett tidigt sommarslut betyder inte per automatik en allmänt tidig start för hösten, för det är nästan uteslutande i kustnära områden av Götaland som hösten var tidig i år. I övrigt var den mestadels senare än brukligt.
Den meteorologiska vintern, fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader, fick en tidig start i år, och hade den 13 oktober anlänt till delar av fjällen samt till större delen av norra Norrland. Lokalt är det uppåt två veckor tidigare än normalt.
Mest grått i söder, delvis vitt i norr
Med början den 8 oktober började molnen ta över när mildare luft tryckte på söderifrån. Övergången till gråskala i vädret gjorde att många snabbt saknade solen och undrade hur pass ovanligt det var med så lite sol. Med allt kortare dagar kom också mörkret obönhörligt allt närmare, men extremt lite solskenstid var det aldrig tal om. Men visst, en handfull soltimmar på en vecka som minst är kanske i gråaste laget för de flesta av oss.
Snötäcket har kommit och gått i norr under månaden. Som längst söderut låg det snö den 20–23 oktober i delar av Härjedalen, norra Dalarna (ner till Siljan ungefär) och nordvästra Hälsingland, men mildluft har därefter tärt på snötillgången där. Det mest sammanhängande och kvarvarande snötäcket återfinns i nordligaste Norrland. Månadens hittills största officiella snödjupsökning på ett dygn är 13 cm i Parkajoki i nordligaste Norrbotten när man där gick från 2 cm på morgonen den 18 oktober till 15 cm morgonen därpå.
Mycket regn gav höga flöden
Flera kraftiga regn har berört landet under oktober. Inte minst perioden den 15–19 oktober, främst då i ett stråk över sydöstra Norrland och västra Svealand. På dessa fem dygn fick exempelvis Mora i Dalarna hela 91 mm regn, vilket närapå är dubbelt mot de 47 mm man normalt får under en hel oktober. Mora är med och fajtas i toppen av regnligan så här långt i oktober, så den avslutande veckan lär avgöra för det skiljer inte många millimeter på tio-i-topplistan just nu. Dock fattas det en bit till rekord, som för Moras del lyder på 158 mm från 1984. Hittills har man fått 123 mm.
Det myckna regnandet fick flödena att stiga och med start den 17 oktober nåddes höga nivåer i vissa vattendrag i Hälsingland, Gästrikland, Dalarna, Värmland och Dalsland, nivåer som än i skrivande stund delvis är höga.
Vid flera tillfällen har mer än 30 mm fallit under ett dygn, där månadens hittills största dygnsnederbördsmängd är 41 mm i Knopparp i Skåne den 11 oktober. Skånska Hästveda är ensam om två 30 mm-noteringar, dels 30 mm den 11, och därefter 39 mm den 13 oktober. Den dagen, den 13 oktober, är för övrigt månadens mest åskrika dygn. Med oktobermått mätt är 85 blixtar det dygnet relativt mycket.
Stor temperaturkontrast, men ingen egentlig höststorm än
Efter den 10 oktober har en kamp mellan mildluft i söder och kyla i norr pågått, där gränsen pendlat norrut och söderut i takt med vilken luftmassa som haft övertaget. Temperaturkontrasten har tidvis varit stor, inte minst perioden den 14–21 oktober, men ändå har det varit en relativt lugn oktober sett till oväder och stormar.
Månadens hittills enda stormtillfälle inträffade i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen på kvällen den 6 oktober när medelvinden nådde precis upp till stormstyrka 25 m/s, 24,7 m/s för att vara exakt där storm ju är minst 24,5 m/s. Ännu har inga mycket hårda vindbyar på 21 m/s eller mer noterats över inlandet, även om det bara var tiondelar ifrån i jämtländska Föllinge med 20,6 m/s som värst i byvindarna på kvällen den 22 oktober. Får se om blåsten i dag, den 25 oktober när detta skrivs, kan ändra på det. Natten mot den 23 oktober noterades månadens hittills högsta byvind oavsett stationsplacering med orkanbyar på 38 m/s i Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen.
Tidig kyla och sen värme
Redan den 17 oktober kom säsongens första notering med 20 minusgrader eller lägre när Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen noterades för 21,1 minusgrader. Inte sedan 2009 har det inträffat så tidigt som i år, medan den 7 oktober 1949 är svenskt datumrekord för tidig 20-gradig kyla. Månadens hittills lägsta temperatur i landet är 23,4 minusgrader i Nikkaluokta den 20 oktober. Det är kallast i landet i oktober sedan 2010.
Bara några dagar senare, den 24 oktober, toppade Göteborg med hela 17,8 grader, vilket mycket troligt är högst i landet så här sent på året sedan det svenska novemberrekordet på 18,4 grader sattes i skånska Ugerup den 2 november 1968.