Översvämning i Kungälv i södra Bohuslän den 17 februari 2020, dagen efter att regnet vräkt ner när Dennis passerade. Foto: SVT / bakgrundsfoto Martin PetterssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Det svänger om temperaturen

Publicerad
Det finns helt naturligt större utrymme för stora skiftningar i temperatur under vintern än på sommaren. Det gör att årsmedeltemperaturen till stor del hänger på just vintervädret.

Det naturliga temperaturspannet vi lever med på vintern är större än det på sommaren, så därför är sannolikhet för stora temperaturavvikelser större så här års än mitt i sommaren. Enskilda dygn kan skifta mycket när som, men det är främst när man ser till hela månader man ser en tydlig skillnad. Väderåret inleddes ju med en extremt varm januari 2020, där medeltemperaturen avvek upp till 10,7 grader över det normala. En sådan stor skillnad skulle vara helt otänkbar på sommaren. Jämförelsevis gav extremvärmen i juli 2018 som mest 6,1 grader varmare än normalt.

Ett annat sätt att tänka är så här: I norra Norrlands inland är all temperatur mellan säg 0 och 30 minusgrader helt normalt i februari. Är det kallare eller mildare än så är det lite ovanligt, och för att det ska bli extremt behövs kallare än 45 minusgrader eller varmare än 10 grader. Motsvarande värden för en julimånad är att ungefär 10–20 grader är normalt medan under 0 grader och över 30 grader är extremt. Spannet mellan extremvärdena är alltså 55 grader i februari men bara 30 grader i juli. Generellt sätt är svängningarna något mindre tydliga i söder, för där är främst vinterspannet inte lika stort som i norr.

Vintervädret bestämmer till stor del årstemperaturen

En följdeffekt av denna naturliga skillnad som finns i avvikelsekapaciteten för vinter- respektive sommarmånader är också att vinterns väder generellt sett har större betydelse för årsmedeltemperatur än vad sommaren har. Såsom i år, där vi inlett med en extremt mild januari följt av en hittills mild eller mycket mild februari. Efter 23 februaridygn är avvikelsen i landet som störst i Rödkallen vid Norrbottenskusten med 8,2 grader över det normala. I skrivande stund är årsavvikelsen i landet som störst 9,2 grader, det i Edsbyn i Hälsingland.

Har man ett stort temperaturöverskott under vintermånaderna ska det mycket till för att året som helhet ska uppvisa annan avvikelse än just det. Jag påstår inte att det redan är klart att 2020 kommer bli ett varmare år än normalt i Sverige. Men, om jag säger så här istället, det ska mycket till för att det inte ska bli det. Även om våren och sommaren blir kallare än normalt kommer det inte uppväga det överskott som årets inletts med, så det som behövs är i så fall en tidig start för vintern 2020–2021 så att flera av årets sista månader blir klart kallare än normalt.

Det omvända kan också hända. Ta vårt senaste kalla år 2010 som exempel, där januari och än mer februari var kalla, och sedan även november och december. Att övriga månader mestadels var varma än brukligt kunde inte alls väga upp för fyra kalla månader.

Nu över till hur årets februariväder varit, så här långt vill säga:

Milt och blött

Att en mild januari följs av en mild februari är föga förvånande, även om det händer att vintern kan komma igång sent och därmed ge en kall februari efter en mild januari. Men avsaknaden av tjäle och fortsatt relativt varmt havsvatten gör att förutsättningarna för långvarig kyla i söder givetvis är sämre än om januari hade varit kall. I norr syns en viss tendens åt det kallare så här långt i februari, eller mindre milt är kanske en bättre formulering, eftersom det hittills varit över normalt jämfört med referensåren 1961–1990. Efter 23 av månadens 29 dygn (ja, det är ju skottår i år) är temperaturöverskottet 3–7 grader i norr och 5–8 grader i söder jämfört med referensåren 1961–1990. Hur kallt det hinner bli denna sista februarivecka återstår att se, liksom hur mycket det påverkar månadens genomsnittliga temperatur.

Inte minst de två oväder som passerade med en veckas mellanrum nu i februari har gett rikligt med regn i främst i delar av västra och södra Götaland. Lokalt har det hittills fallit mer än femfalt mot vad som är brukligt i februari, exempelvis 232 mm i Borås i Västergötland mot normala 55 mm för hela månaden. Flera platser lär sätta nya nederbördsrekord för februari, och i skrivande stund vet jag att exempelvis småländska Växjö med bred marginal kommer göra det. Där har man hittills fått 143 mm mot tidigare rekordet 103 mm februari 1990. Det blir rekord även för Ulricehamn i Västergötland, som hittills fått 183 mm mot rekordet 174 mm från 1990. Borås i Västergötland har, efter 23 februaridygn, fått mest nederbörd i millimeter räknat i landet. Deras hittillsvarande 232 mm är dock ännu ej rekord, men de ynka två millimeter som saknas till rekordet från 1990 lär falla kommande vecka. Kanske redan i morgon, tisdag den 25, när nästa regn- och snöväder passerar revy över redan hårt översvämningsdrabbade områden.

Höst blev vår

Det var en extremt stor del av Götaland som den 15 februari gick direkt från meteorologisk höst till meteorologisk vår. Det gäller inte bara kustnära områden, för där händer det lite då och då, utan denna ”ovinter” gäller det även delar av inlandet. Exempelvis gick småländska Växjö direkt från höst till vår, vilket aldrig tidigare hänt i deras mätserie som inleddes i december 1858. På första möjliga startdatum för våren anlände den till hela Götaland och södra Svealand.

Kallare väder stundar denna vecka, och det vore nästan lite roligt om någon station som gick direkt från höst till vår nu framöver samlade ihop fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn. Då har man visserligen det som krävs för att få vinter, men har det en gång blivit vår kan vintern aldrig göra entré, oavsett hur vintrigt själv vädret är. Som vädernörd tycker jag det vore en ytterst rolig utveckling. Personligen kan jag dock tycka, nu när vintern lyst med sin frånvaro i söder mest hela vinter, att det känns väldigt onödigt att det ska bli vinterväder nu.

Ciara, Dennis och ett namnlöst oväder

Två söndagar på raken var vädret rejält regnigt och blåsigt. Först kom Ciara den 9 februari, döpt av den brittiska vädertjänsten med ett namn som snabbt fick fäste även i svensk massmedia. Det blev dock inte fullt så illa med vinden som först var tänkt när Ciara passerade, framför allt inte på Västkusten där ovädret väntades slå värst. Det blev inga stormvindar där, men däremot på ett ställe på ostkusten. Söderarm i den yttre uppländska skärgården noterade 26 m/s på sena kvällen den 9 februari. En plats över land noterade även stormbyar, nämligen Visby flygplats på Gotland med 26 m/s kring midnatt den 9–10 februari.

Dennis en vecka senare, även den döpt av britterna, blev vindmässigt rätt snarlik Ciara. Inga stormvindar vid Västkusten, med däremot i Söderarm igen, med 26 m/s på sena eftermiddagen den 16 februari. Byvinden över land nådde stormstyrka i värmländska Sunne med 25 m/s på eftermiddagen den 16 februari samt i Kilsbergen-Suttarboda i Närke med 26 m/s på kvällen den 17 februari, för det blåste rejält även dagen efter att själva regnet passerat.

En tredje blåsig dag denna månad kom den gångna helgen när vinden nådde stormstyrka i Väderöarna vid Bohuskusten, 27 m/s som mest vid midnatt 22–23 februari, och i Örskär vid norra Upplandskusten med 26 m/s på eftermiddagen den 22. Även om det blåste rejält noterades denna gång inga stormbyar över land.

Översvämningar och höga flöden

Regnet vräkte ner över främst delar av Götaland i samband med såväl Ciara som Dennis. Den 9 februari föll mest i Borås i Västergötland med 44 mm, och det var många platser som noterade minst 30 mm det dygnet. Än mer föll den 16 februari i samban med Dennis, då Rångedala nordost om Borås fick mest med 46 mm dygnet den 16 februari. Hela Dennis-regnet tog dock mer än ett dygn på sig att passera, så ser man på totalmängden fick Borås mest med 74 mm under nederbördsdygnen den 15 och 16 februari.

Redan efter Ciara nåddes höga flöden i flera vattendrag. Markerna var mättade, så när Dennis kom rann mycket av det vattnet direkt ut i sjöar och vattendrag, som då snabbt steg ytterligare. Steg för steg har varningsnivån höjts, och nu råder extremt höga flöden, vilket är den högsta varningsnivån, för de nedre delarna av Nissan och Lagan. Därutöver mycket höga eller höga flöden i många andra vattendrag i främst västra och södra Götaland. I samband med blåsten den 22 februari föll ytterligare cirka 20 mm som mest, och varje droppe till kan förvärra läget ytterligare nu när flödesnivåerna delvis är extrema. I prognosunderlaget för tisdagen den 25 februari finns att det tyvärr kan komma uppåt 40 mm i Halland.

Var ska detta sluta? Det vet jag på söndag, den 1 mars, då jag avser att publicera min slutliga februarikrönika. Väl mott då.

LITE SNABBFAKTA FÖR FEBRUARI SÅ HÄR LÅNGT

Visa

Varmast: 11,8 grader i Norrköping, Östergötland och Eskilstuna, Södermanland den 16 februari.
Kallast: 36,4 minusgrader iNikkaluokta, Lappland den 20 februari.
Störst dygnsnederbördsmängd: 45,7 mm i Rångedala, Västergötland den 16 februari.
Störst snödjup: 180 cm i Katterjåkk, Lappland den 7 och den 24 februari.
Störst snödjupsökning på ett dygn: 28 cm i Storlien-Storvallen, Jämtland fram till morgonen den 6 februari.
Högst medelvind: 31,8 m/s i Sylarna, Jämtland den 16 februari.
Högst byvind över inlandet: 27,0 m/s på Visby flygplats, Gotland den 10 februari.
Högst byvind oavsett stationsplacering: 37,3 m/s i Sylarna, Jämtland den 16 februari.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer