Strålande sol från en klarblå himmel och 25 grader varmt i Duvnäs i Dalarna redan på förmiddagen på midsommarafton den 19 juni 2020. Foto: SVT / bakgrundsfoto Nippe SylwénVisa alla (2)
Visa alla (2)

Bästa tiden för en värmebölja?

Uppdaterad
Publicerad
Aldrig säger några, året runt säger andra. För som med allt väder så gillas eller ogillas det beroende vad man tycker.

Sitter i dessa corona-tider hemma i en varm lägenhet och jobbar. Persienner och rullgardiner är nerdragna på solsidan för att minska strålarnas upphettande verkan. Fläkten står på golvet och sprider en varm, men ändå smått svalkande bris. Jag är av den sorten som tycker att 25 grader räcker mer än väl, även om jag kan njuta av 30-gradig värme också. Men inte i längden, så jag hoppas sommarens (första? enda? långa?) värmebölja snart dämpas något. Så just gällande värme är jag ett typexempel på det svenska tre-dagars-tålamodet gällande väder.

Värmebölja och värmevarningar

Nästan alla svenska somrar har i regel minst en period med värme med över 25 grader och oftast över 30 grader. Per definition är det värmebölja om man har minst fem dagar på raken med minst 25 grader. Blir det varmare än så börjar värmen bli ett samhällsproblem, främst äldre som har svårt att klara av värmen. Därför utfärdas ibland varningar för värmen. Den lägre varningsgraden gäller när det väntas bli minst 30 grader minst tre dagar på raken. Den högre varningsnivån gäller för antingen minst 30 grader minst fem dagar på raken och/eller för minst 33 grader i minst 3 dagar.

I många andra delar av världen är 33 grader inte varningsläge för värme, men med svenska mått mätt är givetvis 33 grader ganska extremt. Det svenska värmerekordet är ju för övrigt 38,0 grader. Så varmt var det i uppländska Uppsala-Ultuna den 9 juli 1933 och i småländska Målilla den 29 juni 1947, där Ultunas avläsning gjordes med en halv grads noggrannhet. I andra länder jorden runt gäller andra nivåer för värmevarningar beroende på hur varmt det normalt är där.

Mer fukt i slutet av sommaren

Vädret varierar alltid, men om man slår ihop allt väder kan man se tydliga skillnader mellan början och slutet av sommaren. Vad som är början kan ju variera, för har man exempelvis en extremt varm maj som 2018 då ”inleds” sommaren också tidigare. Eller som i år när vintern i princip uteblev i söder, då ”startar” man med ett mindre nerkylt havsvatten, vilket i sin tur (ofta men inte alltid) leder till en tidig sommarstart.

En tydlig skillnad under sommaren är luftfuktigheten. På vårkanten är luften som torrast, relativt sett alltså. För det är ju så att varm luft kan”innehålla” mer vattenånga i gram räknat per kubikmeter luft än vad kall luft kan. Vid 0 grader är luften mättad på vattenånga vid cirka 5 gram per kubikmeter, medan det krävs cirka 30 gram per kubikmeter för att nå mättnadsgrad vid 30 grader. Framåt och under sommaren ökar den relativa fuktigheten, och därmed känns det jobbigare i värmen än vid en torrare värmebölja. Man pratar då om ett behaglighetsindex, där den relativa fuktigheten har stor betydelse för hur värmen upplevs och följdeffekter såsom värmeslag ökar. Det har vi väl all upplevt, att ”klibbig” 22-gradig värme kan vara nog så tuff som 30-gradig värme om luften då är torr.

Värme och fukt ger åskväder och skyfall

Den välkända frasen ”Inte ett moln så långt ögat kan nå” har stämt bra för många av oss runtom i landet dessa varma dagar. Även om den varma luften som värms upp närmast marken stiger och avkyls uppnås inte mättnad. Därmed är fukten som finns i luften i gasform, alltså vattenånga. Det är ju först när avkylningen nått så långt att mättnad uppstår som molndroppar bildas. Ju högre relativ luftfuktigheten är desto mer moln bildas, och därmed ökar risken/chansen [stryk det ord som ej önskas] för skurar.

Skurar, inte minst värmeåskväder och skyfallsliknande regn är mer frekvent under senare delen av sommaren än under inledningen. Orsaken till det är alltså luftfuktigheten. Men som jag redan skrivit, och kommer skriva igen, varje sommar är unik och vädret varierar mycket från år till år. Så visst kan det komma mycket regn i början av sommaren också, såsom den 21 juni i år när Hid i sydvästligaste Västergötland fick hela 108 mm på ett dygn.

I snitt under året faller mest nederbörd i slutet av juli och början av augusti. Det är även då som väderåret ”vänder”, för även om sommarsolståndet inträffar kring midsommar och solinstrålningen därefter sakta men säkert minskar finns en inneboende tröghet i vädret som gör att det dröjer ungefär en månad innan väderåret vänder.

Fuktig luft och uppvärmt hav ger tropiska nätter

Det många har extra svårt att hantera under en värmebölja är om även nätterna är varma. Om temperaturen inte understiger 20 grader kallar man det för en tropisk natt. Det är ganska få somrar som det inte blir någon tropisk natt alls i Sverige, och senast vi hade en sommar utan tropiska nätter var 2017, en sommar som många nog minns som ”sämsta sommaren någonsin”.

Normalt inträffar tropiska nätter främst i slutet av sommaren och främst vid kusterna i söder. Ser man årsstatistik för antalet tropiska nätter så ligger inte den extremt varma sommaren 2018 i topp. Visserligen var det hela 27 tropiska nätter den sommaren (1 rekordtidig tropiska natt i juni, 17 nätter i juli och 9 nätter i augusti), men det överträffas faktiskt av 1997 då det var 30 stycken. Nästan samtliga av dessa inträffade i augusti och lite in i september, och däri ligger förklaringen. Att fuktiga nätter och ett väl uppvärmt havsvatten i slutet av sommaren gör att temperaturen under en värmebölja har svårare att sjunka nattetid. Så en tidig värmebölja ger generellt sett färre tropiska nätter än en värmebölja i slutet av sommaren.

Svar på frågan ”När är bästa tiden för en värmebölja?”

Så, vad är svaret då kanske ni undrar? Det beror helt enkelt på hur vi uppfattar, upplever och klarar att hantera värmen. Men säg så här, en tidig värmebölja bjuder oftare på mycket sol, torka och få tropiska nätter medan en senare värmebölja oftare bjuder på hög luftfuktighet, tropiska nätter, värmeåskväder och skyfall. Så ur ett samhälleligt perspektiv skulle jag nog vilja påstå att en tidig värmebölja är ”bättre” och vållar mindre problem, för då är värmen mindre farlig tack vare låg luftfuktighet. En fuktigare värmebölja, som då oftast inträffar senare på sommaren, ger ökad risk för hälsoproblem och kan även ge fler översvämningar och strömavbrott i samband med åskväder.

Är det å andra sidan torrt ökar den allmänna risken för skogsbränder, missväxt och vattenbrist, så hur man än vänder och vrider på det finns det för- och nackdelar med värmeböljor, oavsett när de inträffar.

Och avslutningsvis i denna junitanke vill jag bara citera vad en SVT-meteorolog så klokt och tydligt påpekat: ”Vädret varierar alltid, men om man slår ihop allt väder kan man se tydliga skillnader mellan början och slutet av sommaren.”

Årets juni hittills

Återstår ännu några dygn, men att vi går mot en varmare juni än normalt i hela landet. Hur pass stort överskottet till slut blir hänger delvis på hur de avslutande dagarna blir. Hur pass snabbt ger värmen vi har just nu vika för svalare luft västerifrån. För sydöstra Sverige kanske det räcker med att backa tillbaka till i fjol för att hitta en varmare juni, med i övrigt är det nog rätt länge sedan juni bjöd på mer värme än i år, kanske till och med tillbaka till rekordvarma junimånader som 1992, 1970 eller 1953. Vill inte börja spekulera för mycket i det, utan väntar sonika in månadsskiftet och tar upp det i min slutliga junikrönika den 1 juli, eller om jag kanske väljer att publicera en något preliminär version redan dagen innan. Vi är mitt inne i värmeböljan, så vad månadens och årets hittills högsta temperatur kommer vara när juni gjort sitt återstår också att se. Minst 33 grader vet vi i alla fall att det slutar på.

Nederbörden har fallit ojämnt, såväl i tid och rum, så juni lär bli alltifrån extremt blöt till väldigt torr beroende på hur skurarna valt att släppa ner sina vattendroppar. Många dagar har varit torra, inte minst den 13 juni som är månadens hittills enda dygn utan mätbar nederbörd på någon av landets många nederbördsstationer. Andra dagar har bjudit på regn, massor av regn. Där sticker dels en regnig och blåsig nationaldag den 6 juni ut, men än mer det band med kraftiga regn- och åskskurar som berörde västra Götaland den 21 juni. Då föll hela 107,7 mm i Hid i sydvästligaste Västergötland. Det är nytt dygnsrekord för deras del oavsett månad, där mätningar finns sedan 1967. Dessutom är det ett nytt junirekord för Västergötland eftersom det överträffade det tidigare rekordet på 82,1 mm i Sandhem den 28 juni 1927. Även Vänersborg i Västergötland, med mätningar sedan 1868, satte nytt junirekord den 21 juni med 94,8 mm mot tidigare 71,5 mm för deras del från den 28 juni 1927.  

Trots mycket regn den 21 juni är det långt ifrån det mest åskrikaste dygnet i juni. Det dygnet registrerades ”bara” drygt 500 blixtar i landet, medan sex andra dygn haft mer åska. Månadens och årets hittills mest åskrika dygn är 2 juni med drygt 6 000 blixtar.

Solen har varit en flitig gäst under månaden. Redan efter 24 dygn stod det klart att Tarfala i norra Lapplandsfjällen (med mätningar sedan 2007) och Storlien i Jämtlandsfjällen (startår 1953) passerat sina tidigare rekord för flest soltimmar i juni. Flera andra stationer ligger också bra till för att slå rekord, så de sista dygnen blir spännande att följa.

Med värmen har sen meteorologiska sommaren, alltså fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur över 10 grader varje dygn, anlänt till så gott som hela landet. I skrivande stund är det bara dela av norra Lapplandsfjällen som ännu ej fått sommar. Bland officiella mätplatser gäller det Tarfala och troligen även Katterjåkk.

Efter en snörik vinter i västra och norra Norrland, och därefter en delvis kall vår, fanns fortsatt mycket snö kvar in i maj. Med värmen så redan då tog fart i norr satte snösmältningen snabbt fart, och det blev en häftig vårflod, delvis den häftigaste på 25 år. Flödena steg till höga eller delvis mycket höga nivåer på många håll i fjällen och i norra Norrlands inland, delvis även i mellersta Norrlands inland. Flödena kulminerade till stor del omkring den 10 juni. Ännu denna dag finns varning för höga flöden, dels i Lapplands- och norra Jämtlandsfjällen, dels i Torneälven från Abisko till bifurkationen med Tärendöälven. Vet ni inte vad en bifurkation är får ni lära er något nytt i dag, för det är när en älv delar sig i två grenar. Vanligt är ju att vattendrag flyter samman, men vid en bifurkation delar sig alltså vattnet, och tar som i detta fall antingen Tärendöälven vidare ner mot Kalixälven eller fortsätter Torneälven nerströms.

Mer juniväder kommer i juli

Har här och nu bara plockat några ax ur limpan som heter junivädret. Mycket mer om allt som hänt kommer i min fullmatade månadskrönika när juni blivit juli. Väl mött då, i värme eller svalka, vad än det må vara.

LITE SNABBFAKTA FÖR JUNI SÅ HÄR LÅNGT

Visa

Varmast: 33,2 grader på Skellefteå flygplats, Västerbotten och i Torpshammar, Medelpad den 25 juni (med observerade timvärden fram till klockan 16).
Kallast: 2,4 minusgrader i Latnivaara, Lappland den 9 juni.
Störst dygnsnederbördsmängd: 108 mm i Hid, Västergötland den 21 juni.
Störst snödjup: 151 cm i Katterjåkk, Lappland den 1 juni.
Högst medelvind:
20 m/s i Östergarnsholm, Gotland den 6 juni.
Högst byvind över inlandet: 22 m/s i Haparanda, Norrbotten den 7 juni.
Högst byvind oavsett stationsplacering: 28 m/s i Tarfala, Lappland den 7 juni.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer