Lite snö låg på marken på Söderåsen utanför Helsingborg i Skåne på morgonen den 13 maj 2020. Foto: SVT / bakgrundsfoto Per BruhnVisa alla (2)
Visa alla (2)

En kall månad gör ingen skillnad

Publicerad
Att väder inte är klimat är något vi meteorologer ofta får förklara. Med stöd av statistikrullarna och med blicken riktad på det storstilade är det lätt, men när köldnätterna slår till och man glömt att det bara vara några år sedan det var lika kallt är det uppenbarligen svårare att förstå skillnaden.

När det blir en period med lite kallare väder än normalt kommer samma argument upp om och om igen: ”Jaha, nu när det är kallt så säger ni ingenting – hade det varit varmt hade ni pratat klimatförändringar”, ”Vadå varmare? Det är ju svinkallt” och liknande kommentarer. Så här i corona-tider har även en ny variant dykt upp, oftast något i stil med: ”Titta så kallt det är nu när utsläppen minskat”.

En kall månad gör ingen skillnad, inte sett till året som helhet, ej heller sett till den långsiktiga och tydliga trend vi lever i. Vi kommer ha kalla månader även i ett framtida varmare klimat, men så länge trenden är åt det varmare hållet kommer antalet varma månader vara fler än antalet kalla månader. För att spinna vidare på mina tankar från förra månaden har vi alltså mängder av rekordvärmenoteringar att vänta framöver, men kanske inget eller bara något enstaka köldrekord även om vädret är extremt kallt jämfört det normala som då råder.

Skillnaden mellan väder och klimat

Finns många liknelser gjorda, däribland den mycket konkreta att klimatet är garderoben medan vädret är de enskilda plaggen som hänger däri. Själv brukar jag använda mig av en puckelpist, där lutning i backen är klimatet och pucklarna själva vädret. Eller varför inte en hederlig gammal tvättbräda som man lutar lite lätt, där då vågmönstret ger vädrets variation medan hur mycket man lutar brädan symboliserar klimatet.

Oavsett liknelse så är målet att försöka placera en bild i mottagarens huvud för att på så sätt förankra kunskapen om skillnaden mellan väder och klimat. Lutningen på en puckelpistbacke är givetvis på tok för brant kontra pucklarnas höjd, men den ger ändå en bild av hur vädret varierar medan klimatet är den långsiktiga trenden. Visserligen utför i backen och uppför termometern, men ändå en tydlig bild att inte blanda ihop det tillfälliga med det långsiktiga.

Dessutom får man inte glömma bort att det alltid finns en geografisk fördelning när man pratar väder och klimat. Alltså att samtidigt som exempelvis Sverige befinner sig långt ner i en svacka i puckelpisten är andra delar av världen kanske på toppen av en annan puckel. Variationen i tid och rum när pucklar och dalar turas om i en puckelpistbacke är i mina ögon en extremt tydlig bild att ha med sig för att tydliggöra skillnaden mellan väder och klimat. Man kan givetvis prata klimat på lokal nivå också, exempelvis landskapsvis eller till och med ortsvis, men för att förstå förändringarna måste man ändå lyfta blicken, och det inte bara för svensk del utan sett till hela himlakroppen kallad Tellus. 

2020 års överskott är fortsatt stort

En fluga gör ingen sommar heter det ju, och det gäller lite omskrivet även ett väderår. Att en kall månad inte avgör årets temperaturavvikelse. Efter en extremt varm inledning på väderåret 2020 behövs det avsevärt mer än en enda kall maj för att året som helhet inte ska bli varmare än normalt. Framför allt om dessa varma månader inträffar på just vintern där temperaturutrymmet för stora avvikelse är större än vad det är på sommaren. Hittills i år är därför avvikelsen, trots en kall maj, så här långt 2,5–4,5 grader över det normala, bara delar av Lappland undantaget där överskottet som lägst är 1,5 grader.

De senaste veckornas minskade utsläpp världen över har givetvis varit positivt i ett klimatperspektiv, men då ska man komma ihåg att det ändå bara är som en ynka droppe i havet. Så länge det släpps ut koldioxid över huvud taget ökar halten i atmosfären, och därmed förstärks växthuseffekten och klimatet blir varmare. För det vi människor släppt ut under tidigare årtionden lever kvar länge i atmosfären, så det är den sammanlagda mängden utsläpp som avgör, inte en enskild månads utsläpp.

Det är heller inte tal om att minskade utsläpp har påverkat årets svenska majväder, för väder och klimat är ju inte samma sak, det vet vi ju. En sådan snabb återkoppling är det aldrig tal om, för klimatförändringar sker på decennie- och sekelbasis. För det är ju backens lutning som är klimatet medan pucklarna är vädrets variation i tid och rum.

Tidigare tänkta tankar

Har tidigare tänkt tankar som lite liknar månadens tanke, men då paketerat i lite andra skepnader. Så med varm hand denna kyliga maj kan jag främst rekommendera följande tankar för den som är intresserad av att läsa mer av mina tankar:
Extremt och rekord är inte synonymer (finns även med som länk i texten ovan
Det svänger om temperaturen (finns även med som länk i texten ovan)
Mannaminnet är kort
Extrem eller framtidsnormal
Det normala är att vädret inte är normalt

Och nu till någonting helt annat… nämligen det kyliga majvädret så här långt

Det var länge sedan vi upplevde en så pass kall maj som vi hittills haft i år. Närmast på senare år kommer 2015, men för att hitta en kallare maj än årets behöver vi i stora delar av landet backa tillbaka mer än 20 år tillbaka i tiden. Får se hur pass varmt det kan bli de avslutande dygnen, och hur pass mycket det kan ”rädda” månaden som helhet. När jag efter månadens slut publicerar min slutliga majkrönika vet jag mer om hur pass kylig årets maj blev i ett historiskt perspektiv.

Efter 24 av månadens dygn är det dock kallare än normalt i så gott som hela landet, och då är det som ni säkerligen vet referensåren 1961–1990 man jämför med. Den negativa avvikelsen ligger just nu på 2–4 grader i nordvästra Svealand och i större delen av inre och västra Norrland, medan det mestadels är 0–2 grader kallare än brukligt i övrigt. Men vid Östersjökusten och lite vid norra Norrlandskusten faktiskt anings över det normala.

Som så ofta förr på sommarhalvåret är nederbördsavvikelsen för maj så här långt väldigt varierad. Då mycket av sommarhalvårets nederbörd kommer i form av lokala byar så blir avvikelsen därefter, alltså med stora lokala skillnader. Generellt sett har maj hittills varit en övervägande torr månad, främst delar av sydöstra Norrland, östra Svealand och nordöstra Götaland undantaget.

Mycket snö kvar långt in i maj

Efter en snörik vinter i norr och därpå en kylig maj är det ännu gott om snö kvar i fjällvärlden samt i delar av Lappland. Lokalt säkerligen mer än trefalt djupare än brukligt så här års. Senast tillgängliga snödjupsobservation från Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen är från den 20 maj då man hade 212 cm.

Men det har hänt mycket bara de senaste dagarna, för i och med långhelgen i samband med Kristi himmelsfärdsdag den 21 maj tog snösmältningen fart på allvar i norra Norrland, och det främst öster om fjällen. Flödena i mindre vattendrag i delar av Norrbotten och nordöstra Lappland har nu nått höga nivåer. Skulle värmen slå till än mer med snabb snösmältning som följd kan vi stå inför en tuff vårflod i fjällvärlden och i nordligaste Norrland.

Bakslag och aprilväder

Kyligt i maj betyder kalla nätter med frost långt söderut i landet. Och det är inte varje maj som det uppmäts minusgrader i exempelvis Skåne, men det är vanligare än många nog tror. Lägst i maj i år i Skåne är 3,1 minusgrader (Sturup den 14 maj), mot 2,9 minusgrader i fjol (Sturup 5 maj). Till och med den extremt varma maj 2018 bjöd på en frostnatt (Barkåkra 0,3 minusgrader den 4 maj) i Skåne.

Däremot är snö som lägger sig i Skåne i maj ovanligt. Blev dock så i år, på morgonen den 13 maj låg det lokalt lite vitt på marken. Dock inte tillräckligt för at komma med på snödjupskartan eller registreras som en snödjupsobservation på någon officiell mätplats. Så skedde däremot i ”hörnet” Gästrikland–Uppland–Västmanland–Dalarna som efter den natten hade ett officiellt snötäcke på 5 cm i Gävle-Åbyggeby i Gästrikland och i Älvkarleby i norra Uppland.

Främst var det en vecka i månadens mitt som var kall. Den 11–17 maj var varje enskilt dygn kallare än normalt och månadens lägsta temperatur i olika landskap uppmättes just under dessa dagar, eller nätter rättare sagt. Många dagar upplevde vi då klassiskt ”aprilväder” där klara kvällar, nätter och morgnar följdes av dagar med växlande molnighet och lokala byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel.

Utöver bakslaget den 13 maj kan även morgonen den 4 maj nämnas. Då hade södra Dalarna och mellersta Värmland ett bakslag. Mest snö då fick Lesjöfors i Värmland med 6 cm. I övrigt har det givetvis förekommit snöfall längre norrut i landet också i maj, men det är inte lika överraskande. I mina ögon är en grundförutsättning för att få kallas bakslag är att det är barmark innan och att alltså vintern slår tillbaka och gör landskapet vitt igen.

Trevande värme

Antalet 20-gradersdagar har varit få i maj, alltför få tycker nog de flesta av oss. Men fördelen som jag ser det, inte minst i södra Sverige just nu, är att naturen skyndar långsamt och vi därmed får njuta än längre av den vackra övergångstid som är med skir lövsprickning som efterhand övergår i en alltmer fylligare grön nyans.

Hittills har temperaturen nått 20 grader åtminstone någonstans i södra Sverige varje dag den 7–10 och den 21–22 maj. Just i dag, löningsdagen den 25 maj, har vi även fått årets första 20-gradersdag i norra Norrland. I södra Norrland har det inte varit 20 grader än i maj, men var det redan i april i samband med värmen strax efter påsk. Årets hittills högsta temperatur i landet är också från nu i maj, även om det bara är med några tiondelars marginal jämfört med maxnoteringen från april.

I och med en trevande värme har även årstiderna stått och stampat på stället mest hela tiden. Först nu den senaste veckan har sommaren anlänt till ytterligare delar av främst södra och västra Götaland, samtidigt som våren avancerat aningens i fjällkedjan. Men rörelserna är avsevärt mindre än normalt är i maj, dels på grund av kylan som varit, men dels också för portionen med vårvärme vi hade redan i april.

För högt ställda förhoppningar?

Kan det också vara så att man har lite orealistiskt högt ställda förväntningar på maj, liksom jag tidigare hävdat att man har på april? Om man har maj 2018 som måttstock hamnar givetvis årets maj än mer åt det kalla hållet, men även i en allt varmare värld dröjer det till dess maj 2018 kan anses vara det nya normala. Har man dock förväntningar därefter är årets maj (hittills) en mycket stor besvikelse.

LITE SNABBFAKTA FÖR MAJ SÅ HÄR LÅNGT

Visa

Varmast: 23,9 grader i Kristianstad, Skåne den 10 maj.
Kallast: 13,5 minusgrader i Rensjön, Lappland den 14 maj.
Störst dygnsnederbördsmängd: 50 mm i Härnösand, Ångermanland den 1 maj.
Störst snödjup: 218 cm i Katterjåkk, Lappland den 15 maj.
Störst snödjupsökning på ett dygn: 21 cm i Jörn, Västerbotten fram till morgonen den 9 maj.
Högst medelvind: 28 m/s i Blåhammaren, Jämtland den 23 maj.
Högst byvind över inlandet: 22 m/s i Naimakka, Lappland den 7 maj.
Högst byvind oavsett stationsplacering: 33 m/s i Tarfala, Lappland den 7 maj.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer