Trivdes ni med inledningen av sommaren kanske avslutningen var i det kallaste och blötaste laget? För mycket av augustivädret kom att handla om regn, inte minst det enorma regnväder som den 17–18 slog till mot bland annat Gästrikland.

Gävle kom att bli synonymt med regn och översvämningar, och nämndes ett tag dagligen i nyhetsrapporteringen. Inte undra på det, för deras 162 mm på bara ett dygn där är den sjätte största dygnsnederbörden som officiellt uppmätts i landet genom alla tider. Även sett till månaden som helhet var regnandet i Gävle extremt, för i Gästrikland har det aldrig tidigare uppmätts en blötare månad än denna augusti.

Den värmekräsne tyckte nog att hösten kom extremt tidigt i år, för det övervägande ostadiga vädret höll nere dagstemperaturen. Endast under fem av månadens dygn orkade temperaturen någonstans i landet upp till högsommarvärme, alltså 25 grader eller mer. Det är skralt för att vara augusti det. Men var det verkligen så kallt? Både ja och nej skulle jag vilja svara på den frågan, för det handlar om vad man jämför med i en värld där klimatet är under stadig förändring.

Kallare än det nya normala

Sett till den från i år nu gällande referensperioden 1991–2020 var augusti kallare än normalt i hela landet. Avvikelsen är något lägre i norr (mestadels 0,5–1,5 grader under det normala) än i söder (mestadels 1–2 grader), men med lokala skillnader. Årets augusti liknar därmed det vi hade senast 2017 och 2016, medan augustimånaderna därefter, alltså 2018, 2019 och 2020, varit varmare än i år. Lokalt går det dock att hitta platser som inte på flera decennier haft en så kall augusti som i år, exempelvis på Arlanda flygplats i Uppland där vi behöver kolla tillbaka i rullarna till 1993, och på Bromma flygplats norr om Stockholm till 1998.

Varmast i landet i augusti var det i Nidingen vid norra Hallandskusten med en medeltemperatur på 17,1 grader, vilket är 0,5 grader under deras nya normala 17,6 grader, medan Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen hade kallast med 6,2 grader, också det 0,5 grader under nya normalvärdet för augusti där på 6,7 grader. Jämfört det normala avvek temperaturen minst i Holmön vid Västerbottenskusten utanför Umeå, för med en genomsnittlig temperatur på 15,2 grader skiljde det bara en tiondel till normalvärdet 15,3 grader, medan Arlanda flygplats hade störst avvikelse, 2,9 grader kallare än normalt när man landade på 13,7 grader mot normala 16,6 grader.

Årets augusti hade i stort sett varit helt normal om den inträffat i fjol då det fortsatt var den gamla referensperioden som gällde. Och är det kanske en generationsfråga hur man upplevde årets augusti? Har man som jag vuxit upp under den gamla referensperioden är man kanske mer benägen att leva kvar med den som rättesnöre kontra de som vuxit upp de senaste decennierna och har nuvarande referensperiod 1991–2020 som måttstock. Skillnaden mellan de två referensperioderna är att den nya är i snitt 1,1 grad varmare. Störst förändring syns i sydöstra delen av landet med dryga 1,5 grader som mest, medan medeltemperaturen i snitt bara stigit med omkring en halv grad i västra Norrland. Störst klimatologisk förändring har skett för kuststationerna Svenska Högarna på nordligaste Östersjön och Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård som ändrats med 1,8 grader åt det varmare hållet, medan normalvärdet för två fjällstationer i södra Lappland, nämligen Hemavan och Gielas, bara justerats upp med 0,3 grader.

Övervägande blött, men delvis även torrt

Regnen har fördelats väldigt ojämnt över landet under månaden. Större delen av landet fick mer regn än normalt i augusti, och då sett till den nya referensperioden. Mest regn har fallit i öster, där mängderna i främst sydöstra Norrland sticker ut extra mycket. Där föll över dubbla normalmängden, och lokalt klart mer än så till och med. Även andra delar av ostkusten har fått dubbelt upp med regn under augusti, medan främst nordvästra Götaland, västra Svealand och nordvästligaste Norrland upplevt en torr månad. I delar av norra Bohuslän, västra Dalsland, västra Värmland samt nordligaste Lappland har mindre än hälften av det normala fallit. Fjolårets augusti, 2020 alltså, var övervägande torr, så jämfört den känns årets augusti kanske än blötare. Åren dessförinnan, 2019, 2018, 2017 och 2016, var alla övervägande blöta. Lokalt i främst Gästrikland slår dock årets augusti alla tidigare regnrekord, inte bara för augusti utan även oavsett månad.

I millimeter räknat fick Gävle mest regn i landet i augusti med 320,0 mm, vilket är 432 % av deras nya normalvärde för augusti på 74,0 mm, medan Nordkoster vid norra Bohuskusten hade torrast med 19,8 mm, vilket är 26 % av deras nya augustinormala 75,5 mm. Även i procent av det normala återfinns Gävle i topp och Nordkoster i botten.

Några platser fick rekordmycket regn i augusti, och för mätstationer med minst 70 år på nacken gäller det:

320,0 mm i Gävle är Gästrikland-rekord oavsett månad mot tidigare 265,2 mm i Ockelbo i oktober 1974

299,2 mm i Hudiksvall i Hälsingland är rekord för deras del oavsett månad mot tidigare 217,5 mm i augusti 1986 (startår 1934)

176,3 mm i Tänger norr om Falun i östra Dalarna är nytt augustirekord där mot tidigare 158,6 mm 1966 (startår 1933)

Mätningarna i Gävle kräver här en extra förklaring känner jag. Officiellt är det nämligen inte automatstationen Gävle som är den som gäller som ”Gävle”, utan det är Gävle-Åbyggeby. Lite märkligt kan tyckas, för automatstationen ligger något mer centralt belägen än vad mätaren i Åbyggeby gör. Men nu är det så det är, så ska man vara helt strikt sattes det inget regnrekord för Gävle i augusti, men väl ett för hela Gästrikland. Gävle-Åbyggeby fick nämligen ”bara” 250,6 mm mot rekordet 252,9 mm i augusti 1986, satt vid den manuella Gävle-stationen som vari i drift 1860–1994.

För nederbördsmängd är skillnaderna mellan de två referensperioderna 1961–1990 och 1991–2020 inte lika tydliga som för medeltemperatur. I snitt har det dock augusti blivit blötare i Sverige med cirka 10 %, men de lokala skillnaderna är stora. Vid ostkusten har det rätt allmänt blivit något torrare i och med den nya referensperioden, medan det på andra håll blivit betydligt blötare. De lokala skillnaderna kan man tolka som om det är alltmer skuraktivitet under augusti, vilket går hand i hand med vad man kan förvänta sig när det blir varmare på sommaren. Att det torra kanske överväger mer, men att det regnar mer när det väl regnar. Grovt sett ser man dock ingen större skillnad mellan en avvikelsekarta för årets augusti jämfört med hur den hade sett ut om det fortsatt varit 1961–1990 som gällt som referensperiod. Den kartan hade varit aningens grönare, men inte i hela landet och inte speciellt mycket. Störst förändring åt det torrare hållet återfinns i Örskär vid norra Upplandskusten och i Harbo i nordvästra Uppland där det nya referensperiodens normalvärde är 81 % av det gamla, medan Löten i västligaste Dalarna procentuellt sett ändrats mest åt det andra hållet med 154 % jämfört det gamla värdet.

Övervägande ostadigt väder gav blåsigare månad än brukligt

Då det ostadiga vädret dominerat undre månaden är det föga förvånande att större delen av landet i snitt haft mer vindbyar än normalt i augusti. Inte anmärkningsvärt blåsigt dock, men däremot många dagar med byviga vindar. Det är ju kontraster som skapar ”väder”, och däribland vind som är ett sett för atmosfären att försöka återställa jämvikten som motorn solen skapar.

Inga stormvindar förekom under månaden, men väl stormbyar vid kusten och i fjällen vid några tillfällen. Det skedde den 4, 25, 26 och 31. Dygnen 25–26 var klart blåsigast, dels sett till toppnoteringar för byvinden, dels till hur stor del av landet som omfattades av kraftiga vindbyar i bakkant på det regn drog ner åt sydost dessa dygn.

Normalt antal soltimmar

Antalet soltimmar i augusti blev ungefär normalt, och då fortsatt sett till referensperioden 1961–1990 då data för normal solskenstid för den nya referensperioden 1991–2020 ännu ej finns publicerat.

Bland de fåtal platser som mäter solskenstid i landet sken solen flitigast i augusti i Nordkoster med 279 timmar, vilket kan jämförs med normala 265 timmar för referensperioden 1961–1990. Färst soltimmar noterades, som så många gånger förr, i Tarfala med 112 timmar, vilket är helt normalt sett till den gamla referensperioden.

Tidig kyla

Det började svalt i augusti, där de första fyra dygnen alla var kallare än normalt i hela landet.

Den 2 noterades ett nytt säsongslägsta med 1,5 minusgrader i Börtnan i sydvästra Jämtland mot tidigare 0,7 minusgrader den 24 juli. Månadens lägsta temperatur inträffade sedan den 3, vilket får lov att sägas vara mycket ovanligt. Då noterades det 4,0 minusgrader i Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland. Augusti är ju annars en månad med begynnande höst i norr, så rimligen bör vi få kallare nätter allt längre in i månaden. Men icke denna augusti alltså.

Latnivaaras notering är också extremt kallt för att vara så pass tidigt på säsongen. För att hitta samma tidiga kyla i landet behöver vi backa över 50 år tillbaka i tiden, till den 16 juli 1965 då det var exakt lika kallt i Ljusnedal.

Den 1–2 låg ett band med regn och kraftiga skurar från Värmland i väster till Uppland, Gästrikland och Hälsingland i öster. Mest föll i öster där först Älvkarleby i nordligaste Uppland fick 49 mm den 1, följt den 2 av 63 mm i Söderby-Karlsäng norr om Östhammar vid norra Upplandskusten, varvid den närbelägna scout-ön Vässarö drabbades av översvämningar.

I övrigt var det en övervägande torr inledning på månaden. Många dagar förlöpte med ganska soligt väder och växlande molnighet men bara lokala eftermiddagsskurar i olika delar av landet olika dagar.

Omfattande regn söderifrån

En knapp vecka in i augusti började sedan varmare luft ta över, i alla fall i norr. I söder skulle först ett av månadens många kraftiga regn passera. Den 7 svepte ett delvis kraftigt regn in från sydost och gav rikligt med regn i främst östra Svealand och södra Norrland den dagen och dagen därpå.

På flera platser föll då 40 mm eller mer per dygn:

56 mm i Torsåker väster om Sandviken i Gästrikland,

44 mm i Kungsberget i nordväst om Sandviken i Gästrikland,

43 mm i Örskär vid norra Upplandskusten,

43 mm i Klövsjöhöjden sydväst om Åsarna i Jämtland nära gränsen till Härjedalen,

42 mm i Nynäshamn vid Södermanlandskusten,

40 mm i Gästrike-Hammarby sydväst om Sandviken i Gästrikland

och 40 mm i Kilafors i inre södra Hälsingland den 7

samt 53 mm i Härnösand vid Ångermanlandskusten den 8.

Varmare luft gav ökad skuraktivitet

Efter regnet söderifrån den 7 tog varmare luft över även i söder. Dagarna som följde bjöd därför på ett aktivt lufthav. Stackmolnen växte på sig mer i värmen än i den svalare luften tidigare i månaden. Därför mer varierat väder, om än fortsatt växlande molnighet, men nu även med fler och kraftigare skurar, lokalt även åska. För det krävs ju oftast åska för att det ska bli regnmängder att tala om.

Sannolikheten att lokala skurar ska träffa just en av landets officiella mätplatser är ju givetvis försvinnande liten, men det blev trots allt en del ”träffar”. Men man kan ju ändå inte låta bli att fundera på hur mycket det kommit på de platser som fick mest. Det kan man bara spekulera i, och det enda jag kan göra här och nu är att ge er de platser som fick 40 mm eller mer på ett dygn under skurvädersperioden den 8–14:

41 mm i Lessebo sydost om Växjö i södra Småland den 8,

45 mm i Axstål i Vättern norr om Karlsborg i Västergötland den 9,

58 mm i Tomtabacken sydost om Jönköping i Småland den 10,

43 mm i Landskrona vid Skånes västkust den 10,

41 mm i Aspeå norr om Sollefteå i inre Ångermanland den 10,

41 mm i Hudiksvall den 12,

47 mm i Sågen i söder om Vansbro i sydvästra Dalarna den 13

och 40 mm i Haparanda vid den finska gränsen vid Norrbottenskusten den 14.

Själv upplevde jag ett lokalt skyfall i norra Uppland på nära håll på eftermiddagen den 10. Regnet vräkte ner på snedden, stora hagel föll och det blixtrade för fullt. Jag fick cirka 30 mm på knappa halvtimmen, men samtidigt undrar jag hur mycket regn som bara blåste förbi min klassiska regnmätare den dagen. Närmaste officiella mätplats, Söderby-Karlsäng, fick 26 mm. Flera fastigheter i Öregrund drabbades av översvämning i skyfallet.

Åsksäsongen fick ett abrupt slut

Under den något varmare perioden den 8–14 var det även en del åska i landet, och hela den sjudagarssviten bjöd på minst tusen blixtar varje dag. Flest blixtar registrerades den 11 med dryga 8 800 stycken, följt av den 10 med dryga 7 300 stycken och den 8 med dryga 5 600 stycken.

Både innan och efter, när svalare luft hade greppet om landet, var det inte alls lika mycket åska som just under den lite varmare sjudagsperioden. Totalt under hela månaden registrerades dryga 32 000 blixtar i landet.

Bara fem högsommarvarma dagar

Totalt blev det bara fem högsommarvarma dagar i landet i augusti (den 7, 10 och 12–14), alltså dagar då åtminstone någon plats i landet noterade 25 grader eller mer. Toppnoteringen blev något blygsamma 27,1 grader i skånska Lund den 13. Det är lågt, men det räcker faktiskt med att backa till 2017 för att hitta ett lägre augustihögsta, då med 26,8 grader som varmast i Norrköping i Östergötland.

De flesta av oss upplevde de varmaste augustidagarna i mitten av månaden. Dygnet den 13 blev månadens varmaste sett till det normala, för då hade nästan hela landet varmare än brukligt.

Trots endast fem högsommarvarma dagar på hela månaden var det ändå högsommarvarmt i alla landsdelar. Här har ni månadens högsta temperatur i landets fyra olika delar:

I Götaland 27,1 grader i Lund den 13,

i Svealand 25,9 grader i Film i norra Uppland den 12,

i södra Norrland 25,6 grader i Hudiksvall den 13

och i norra Norrland 25,7 grader i Haparanda den 7.

I och med trevande värme så var det heller inga tropiska nätter i augusti, såsom det varit såväl i juni som i juli. För att räknas som tropisk får temperaturen på natten aldrig nå ner under 20 grader.

Megaregn över Gästrikland

I månadens mitt tog svalare luft över igen. Flera regn- och skurområden berörde landet, och samlades till slut ihop till ett enda omfattande regn. Huvuddelen snurrade upp söderifrån den 16–17, och förstärktes alltmer innan det natten mot den 18 i stort sett parkerade i ett stråk från södra Norrlandskusten ner mot norra Västkusten.

Det massiva regn som slog till mot Gästrikland med omnejd den 17–18 är ett av de mest omfattande som drabbat Sverige. Under nederbördsdygnet den 17, alltså från morgonen den 17 till och med morgonen den 18, föll hela 161,6 mm i Gävle. Det gör det dygnet till det sjätte blötaste som officiellt uppmätts i landet. Här de fem gånger som det officiellt regnat än mer i Sverige på ett dygn:

198,0 mm i Fagerheden västra om Piteå i södra Norrbotten den 27 juli 1997

188,6 mm i Råda sydväst i Hagfors i Värmland den 4 augusti 2004

187,3 mm i Härnösand den 18 juni 1908

179,4 mm i Söderköping i Östergötland den 9 juli 1973

163,0 mm i Hinshult nordväst om Kalmar i östra Småland den 7 juli 2012

På två timmar kring midnatt den 17–18, klockan 23.45–01.45 för att vara exakt, föll hela 101,9 mm i Gävle, nytt svenskt 2-timmarsrekord. Gävle fick klart mest regn den natten, men i ett stort område i främst Hälsingland, Gästrikland och södra Dalarna föll det över 80 mm under dygnet, vilket gör regnet till ett av de mest omfattande och utbredda vi upplevt i landet.

Normalt brukar jag lista alla dygnsmängder över 30 eller säg 40 mm, men då skulle denna lista bli oerhört lång, så denna gång får det räcka med de platser som fick 60 mm eller mer, först under uppbyggnadsfasen dygnet den 16:

70 mm i Djursätra öster om Skövde i Västergötland

och än mer dygnet den 17:

162 mm i Gävle,

128 mm i Torsåker,

117 mm i Gävle-Åbyggeby,

106 mm i Stora Skedvi sydost om Borlänge i sydöstra Dalarna,

105 mm i Kungsberget,

102 mm i Hudiksvall,

100 mm i Gästrike-Hammarby,

95 mm i Kilafors,

95 mm i Borlänge i södra Dalarna,

91 mm i Söderala innanför Söderhamn i Hälsingland,

86 mm i Stora Spånsberget i sydväst om Borlänge i sydöstra Dalarna,

86 mm i Hillersboda i nordost om Falun i sydöstra Dalarna,

85 mm i Härnebo i sydligaste Hälsingland,

85 mm i Kuggören vid Hälsingekusten utanför Hudiksvall,

84 mm i Trökörna öster om Trollhättan i Västergötland,

82 mm i Delsbo i nordöstra Hälsingland,

82 mm i Järvsö i inre norra Hälsingland,

80 mm i Falun-Lugnet i södra Dalarna,

79 mm i Söderbärke i sydöigaste Dalarna,

78 mm i Åmot i nordvästra Gästrikland,

73 mm i Avesta i sydostligaste Dalarna,

70 mm i Bollnäs i inre södra Hälsingland,

65 mm i Fredriksberg i sydvästra Dalarna nära den värmländska gränsen,

65 mm i Ställdalen i nordvästra Västmanland,

62 mm i Alingsås i nordost om Göteborg i Västergötland,

och 61 mm i Bjursås i nordväst om Falun i Dalarna

för att avslutas under försvagning dygnet den 18 med:

62 mm på Jokkmokk flygplats i norra Lappland.

Regnet hängde kvar i delar av norra Norrland ändå till den 21, men i alltmer försvagat skick, och efter den 18 höll sig dygnsmängderna under 40 mm.

Rekordblött dygn på många platser

Mängder av lokala dygnsrekord slogs, så för många platser i området som fick 80 mm eller mer har det aldrig tidigare uppmätts mer nederbörd på ett dygn än i samband med megaregnvädret.

Gävles 161,6 mm är rekord på flera sätt:

Dygnsrekord oavsett månad för mätningar i Gävle mot tidigare 120,1 mm den 26 augusti 1979

Gästrikland-dygnsrekord oavsett månad mot tidigare 125,8 mm i Norrsundet i nordöstra Gästrikekusten den 4 augusti 2017

Norrlands-dygnsrekord för augusti mot tidigare 160,0 mm i Rössjö sydväst om Örnsköldsvik i Ångermanland den 27 augusti 2001

Mätstationen Gävle är ju dock lite speciell som jag redan varit inne på. Den officiella stationen Gävle-Åbyggeby fick ”bara” 117,2 mm dygnet den 17, vilket då är lägre än det tidigare Gävle-rekordet 120,1 mm från den 26 augusti 1979. Så samma sak gäller för dygnsnederbörd som för månadsnederbörd, att Gävle slår Gästrikland-rekord men rent strikt inte Gävle-rekord. Ytterst märkligt kan tyckas. Bägge mätplatserna, Gävle och Gävle-Åbyggeby, ligger norr om själva staden och fågelvägen skiljer det inte mer än några kilometer mellan stationerna. Det visar också på hur stora lokala variationer det var i regnet då det avståndet ger en skillnad på 44,4 mm (161,6 mm mot 117,2 mm).

Bland minst 70-åriga mätserier noterade följande platser nya dygnsnederbördsrekord oavsett när på året, och alla rekord dateras dygnet den 17:

103,6 mm i Ockelbo mot tidigare 85,0 mm den 15 oktober 1992 (startår 1944)

101,8 mm i Hudiksvall mot tidigare 77,6 mm den 11 september 1983 (startår 1934)

94,6 mm i Borlänge mot tidigare 85,5 mm den 8 juli 2009 (startår 1949)

82,4 mm i Delsbo mot tidigare 66,8 mm den 30 juni 1981 (startår 1879 för kopplade serien Bjuråker/Delsbo)

77,6 mm i Åmot mot tidigare 68,7 mm den 26 augusti 1979 (startår 1951)

Höga flöden månaden ut

Det regnade ju mycket i Gästrikland redan tidigare i augusti, främst den 1 (27 mm i Gävle) och den 7 (33 mm i Gävle), vilket gjorde att markerna till stor del redan var mättade med vatten när det hiskliga regnet drog in den 17. Följderna blev därför genast märkbara när regnet vräkte ner över så stora områden under så kort tid. Omfattande översvämningar följde, och det dröjde på vissa håll flera dagar innan vattnet sjönk undan. Sviterna märktes månaden ut, inte minst i Gavleån nedströms Storsjön, och det eftersom överfulla Storsjön vid Sandviken tappades på vatten månaden ut. Inledningsvis varnades även för höga flöden i små vattendrag i Gästrikland, västra Dalarna och sydligaste Hälsingland, men den varningen togs bort den 21, medan flödesvarningen för Gavleån gällde från den 18 och månaden ut.

Att det regnade rejält igen den 25 (48 mm i Gävle) verkar inte påverkat flödesläget nämnvärt. Men jag tror alla gästrikar är väldigt trötta på regn just nu, så en torr sensommarseptember skulle säkerligen vara ytterst välkommen där.

Första frostnatten i Svealand

När megaregnet dragit bort tog svalare luft över kommandot igen i hela landet. Natten till den 22 föll temperaturen i Svealand ner under nollgradersstrecket för första gången för säsongen. Just nätterna den 22 och 23 var månadens kallaste på många håll i landet, men lägstanoteringen från Latnivaara från den 3 stod sig månaden ut.

Här har ni månadens lägsta temperatur i landets fyra olika delar:

I norra Norrland tidigare nämnda 4,0 minusgrader i Latnivaara den 3,

i södra Norrland 3,8 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 23,

i Svealand 0,7 minusgrader i Särna i nordligaste Dalarna och i Älvdalen i norra Dalarna den 22

och i Götaland 2,0 grader i Kvarn nordost om Motala i nordvästra Östergötland den 23.

Hösten tog klivet ner från fjällen

Den meteorologiska hösten definieras av dygnsmedeltemperatur. Om den är 10 grader fem dygn på raken är det höst, varvid det första av dessa dygn då sätts som startdatum för höstens ankomst. Det finns också en extraregel, och det är att hösten tidigast kan anlända den 1 augusti. Så gjorde den i år i Latnivvara och Tarfala. Delar av norra Lappland fick alltså höst redan den 1, men sedan dröjde det till mitten av månaden innan hösten på allvar började ta över i fjällvärlden.

Den 14–20 anlände hösten dag för dag och steg för steg till fjällkedjan samt lokalt till fjällnära områden i främst Härjedalen. Sedan togs ett stort kliv ner från fjällen när stora delar av Norrlands inland samt nordvästligaste Svealand fick höst den 21–23. I Norrbotten nästan hela väg ner mot kusten, medan de först södra Norrlands bara var de inre delarna som fick höst.

Inga normalkartor för den nya referensperioden 1991–2020 finns ännu publicerade gällande årstidernas början, men jämfört höstens normala ankomst för den gamla referensperioden ligger hösten när det normala nu när vi går in i september. Det borde innebära att den, med grov uppskattning, är en vecka tidig eller så jämfört det nya normala.

Seglivat regn blev kvar i sydost i dagar

Efter ett par dagar med lugnare och relativt svalt väder var det dags igen. Ett regn svepte in från nordväst den 24 och tog sig vidare ner åt sydost över landet den 25, varvid östra Sverige åter fick mest regn. Dygnet den 25 föll 40 mm eller mer på följande platser:

48 mm i Gävle,

44 mm i Älvkarleby,

43 mm i Kusmark norr om Skellefteå i norra Västerbotten

och 40 mm i Björklinge norr om Uppsala i Uppland.

Regnet snurrade vidare ner åt sydost den 26, men där fastnade det och låg sedan och snurrade och snurrade och snurrade och… ända fram till morgonen den 29. Stråk med regn och skurar matades in över främst östra Götaland och följande platser fick 40 mm eller mer per dygn dessa dagar:

55 mm i Mönsterås en bit norr om Kalmar vid Smålandkusten,

49 mm i Kalmar varvid översvämningar följde,

och 43 mm i Gladhammar sydväst om Västervik i Småland den 26,

52 mm i Ronneby-Bredåkra i Blekinge,

44 mm i Kristianstad i nordöstra Skåne,

44 mm i Knopparp mellan Hörby och Kristianstad i Skåne,

44 mm i Skedemosse på mitt på mellersta Öland

och 40 mm i Kosta mitt emellan Växjö och Kalmar i Småland den 27

samt 42 mm i Trolleboda i nordostligaste Blekinge den 28.

Under hela regnet den 24–28 föll sammanlagt 80 mm eller mer på följande platser:

105 mm i Mönsterås,

96 mm i Kalmar,

89 mm i Gladhammar,

84 mm i Kosta,

82 mm i Ronneby-Bredåkra

och 81 mm i Skedemosse.

Gävle fick ”bara” 74 mm under motsvarande dygn, och det kändes nog skönt för Gävle-borna att slippa se sin ort toppa ännu en regnlista.

Stormbyar vid kusten

Även om många tycker att hösten redan är här har inte höststormarna tagit fart än. Inga stormvindar noterades i augusti, varken i fjällen eller vid kusten. Ej heller nådde vindbyarna över inlandet någon gång varningsnivå i augusti, alltså mycket hård vind (21–24 m/s) eller mer.

Blåsigast var det i samband med regnpassagen från nordväst till sydost den 24–26, då blåste det lokalt stormbyar som mest. Dels i fjällen med toppnoteringen 30 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på sena förmiddagen den 25, dels vid Norrlandskusten med som mest 25 m/s i Bjuröklubb vid norra Västerbottenskusten på tidiga kvällen den 25. Allt i kölvattnet efter regnet på väg bort åt sydost.

Inte riktigt högsommarvärme

De allra flesta dagar i månaden hamnade dagens högsta temperatur i landet mellan 20 och 25 grader, men en dag var det inte ens 20 grader någonstans. Det var den 26 då den dagens maxtemperaturlista toppades av 19,5 grader i Vinga utanför Göteborg.

Stabilare och lite varmare väder avslutade trots allt en augusti som i övrigt mestadels handlat om regn, regn och ännu mera regn i Gävle, men även på andra platser. Högsommarvarmt blev dock inte, även om det vara nära med bara tiondelar ifrån alla dagar den 29–31.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier