Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Tolv 30-gradersdagar och nästan lika många frostnätter

Uppdaterad
Publicerad

Flera gånger om hände det, att värme avslutades med att kraftfulla regn- och åskskurar brakade loss. Men det är oftast så i just augusti, att varm och fuktig luft följs av kraftiga regn och mycket åska.

Även om värmen till stor del dominerade fanns även perioder med kallare väder i augusti, främst den 1–2, den 6–8 och den 29–31. Men även en del andra dygn var kallare än normalt, såsom exempelvis den 12–14 i landets norra tredjedel. Likt temperaturen varierade även nederbörden, för torra perioden varvades med blöta dygn, och när det väl regnade kom det rätt ofta även mycket regn.

Varierat och växlingsrikt med andra ord. Som exempel på hur det växlat under månaden kan nämnas att vi hade 11 fingerstelnande frostnätter och 12 svettalstrande 30-gradersdagar, men även 7 sömnbristtriggande tropiska dygn. Delvis torrt i augusti också, med 11 dygn utan 20 mm eller mer någonstans i landet, men även sammanlagt minst 90 gummistövelkrävande 40 mm eller mer på ett dygn. Än så länge 90 stycken är bäst att tillägga, för det finns nederbördsstationer runtom i landet som rapporterar in värden först i efterhand, så siffran lär stiga i takt med att rapporter om stora regnmängder flödar in.

Tema månadskrönikor

Den sista 30-gradersdagen förresten, den kom så sent som den 28, vilket är tangerat svenskt datumrekord för sen 30-gradig värme. Mer om det senare i denna krönika. Det var delvis dramatiskt väder också i augusti, med skyfall, kraftiga fallvindar och vådligt stora ishagel och mycket mer som jag nu kommer redovisa i en minst sagt fullmatad månadssammanfattning.

Varmare än brukligt i nästan hela landet

Augusti månads medeltemperatur blev över det normalt i så gott som hela landet. Störst avvikelse i söder med 1,5–2,5 grader över normalt jämfört med referensperioden 1991–2020. I norr var de svala perioderna något fler och längre än i söder, så därmed inte lika stort överskott utan mestadels 0–1,5 grad. Men med ett litet undantag, och det är delar av södra Lapplandsfjällen, främst i området kring Hemavan, som landade på några få tiondelar under det normala.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1991–2020. Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Årets augusti var därmed tydligt varmare än fjolårets, 2021 alltså, medan det delvis är klart längre sedan augusti var varmare än i år. 2018, som många säkert minns som en varm sommar, var augusti bara lokalt varmare än i år. I västra Norrland är det istället mestadels 2019 som gäller, i nordöstra Norrland mestadels 2015 medan det längre söderut är tillbaka till 2006 eller 2002 som gäller för att finna en varmare augusti än i år. I exempelvis Målilla i östra Småland och i Västerås i Västmanland är det till och med tillbaka till 1997 som gäller. Just 1997 för övrigt är fortsatt den varmaste augusti som uppmätts i Götaland och stora delar av Svealand. Det innebär även att det finns korta mätserier (start efter 1997) i söder som noterat en rekordvarm augusti i år. Dock är det inget jag bryr mig om, eftersom de mätserierna är på tok för korta för att vara relevanta i mitt tycke.

Varmast i augusti var det i skånska Lund med en dygnsmedeltemperatur på 19,9 grader, vilket är 2,0 grader över deras normalvärde på 17,9 för referensperioden 1991–2020. Kallast hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 7,2 grader, vilket ändå är 0,5 grader över deras normala augustivärde på 6,7 grader. Störst avvikelse från det normala återfinns i sydost, där Målilla noterade 18,7 grader mot normala 16,2, alltså ett överskott på 2,5 grader. Två mätstationer i södra Lapplandsfjällen noterade aningens kallare än normalt i augusti, 0,2 grader under normalt, och det var Hemavans flygplats med 11,0 grader mot normala 11,2 grader och Hemavan-Giertevarto med 9,2 grader mot normala 9,4 grader.

Har ni koll på vad normalt augustiväder är förresten? Om inte så kan ni kolla in det genom att läsa om normalt augustiväder, och där redovisas även förändringen som skett mellan nuvarande referensperiod 1991–2020 och den förutvarande 1961–1990 såväl gällande månadsmedeltemperatur som månadsnederbörd.

Såväl torrt som blött

Efter en månad som delvis var torr, men där det regnade mycket när det väl regnade, så syns stora skillnader i hur mycket som fallit. I norra Norrland övervägde det blöta jämfört med referensåren 1991–2020, likaså i ett det stråk som berördes av det myckna regnandet den sista augustihelgen den 27–28, alltså från Upplandskusten ner mot norra Småland. Augusti var däremot torrare eller mycket torrare än normalt i främst delar av Blekinge, Skåne och Halland, och till stor del även torrare än normalt i ett stråk vidare norrut över västra Götaland, västra Svealand och sydvästra Norrland.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1991–2020. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Som alltid när det gäller sommarregn och skurars lokala fördelning går det att hitta enstaka platser som det var länge sedan det varit lika torrt eller blött i augusti som i år. På många håll var dock augusti 2021 blötare och augusti 2020 torrare än i år, men i delar av Skåne, Blekinge och Halland är det exempelvis tillbaka till 2002 eller 1997 som vi behöver gå för att hitta en torra augusti än i år. Samtidigt upplevde exempelvis Film i norra Uppland sin blötaste augusti sedan 2008, och det trots att man inte nådde upp till 40 mm något dygn. Däremot hade man två dygn med över 30 mm och ytterligare två med över 15 mm, vilket sammantaget gav dryga dubbel månadsmängd mot normalt, 142 mm mot normala 69 mm.

Mest regn i augusti föll i Hennan norr om Ljusdal i norra Hälsingland med 163 mm, vilket är 198 % av deras normala augustimängd på 82 mm för referensåren 1991–2020. Minst fick Hanö utanför Blekinges kust med endast 8 mm, vilket är 15 % av deras normala 53 mm. Hanö är även den plats i landet som fick minst regn i procent av normalt, medan Rödkallen i Lule skärgård vid Norrbottenskusten fick mest, för 118 mm mot normala 48 mm innebär 245 % för deras del.

Solen sken lite mer än vanligt

Solen sken normalt eller något mer än brukligt i hela landet i augusti, men långtifrån rekordartat mycket någonstans.

Av de fåtal solskensmätare som finns i landet registrerades mest sol i Hoburg på sydligaste Gotland med 307 timmar mot normala 269 timmar, medan Tarfala fick minst solskenstid med 119 timmar mot normala 113 timmar för referensåren 1991–2020. I procent av normalt fick däremot Lund mest med 277 timmar mot normala 219 timmar, alltså 126 %, medan Storlien i Jämtlandsfjällen fick minst med 153 timmar mot normala 151 timmar, vilket ger 101 %.

Snudd på svenskt byvindsrekord

Under augusti var vinden klart byigare i norr än jämfört en normal augustimånad, medan det var klart lugnare i söder. Det speglar i viss mån temperaturfördelningen, för det är ofta så på sommaren att svalt väder ger byigare vind än om väderläget är varmt och stabilt.

Till vänster månadens byvindsmedelvärde i procent av det normala under perioden 1996–2015. Till höger månadens högsta medelvind för fjällstationer, högsta medelvind för kuststationer samt högsta byvind för inlandsstationer. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Vid tre tillfällen nådde medelvinden stormstyrka under augusti, eller två om man inte tycker att en dipp i vinden på några timmar mellan två stormtillfällen är nog för att få räknas som två tillfällen. Vid samtliga tillfällen skedde det i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Först vid midnatt den 10–11, sedan på morgonen den 11 och till slut även på sena eftermiddagen den 22. Högsta vindstyrka blev 30 m/s vid midnatt den 10–11. För kuststationer blev månaden högsta medelvind 20 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten vid lunchtid den 6 och för inlandet 14 m/s i Eskilstuna i Södermanland på sena eftermiddagen den 18.

Listan över de högsta vindbyarna över land toppas i augusti av jämtländska Föllinge med 20 m/s vid lunchtid den 11 medan högst vindby för en kuststation blev stormbyar på 25 m/s i Örskär den 6. Bland fjällstationer noterade Tarfala osedvanligt kraftiga orkanbyar på 41 m/s vid lunchtid den 12. Det svenska byvindsrekordet för augusti lyder nämligen på 42 m/s i just Tarfala den 16 augusti 2020.

Varannandagsväder inledde när hösten gjorde éntre

Augusti inleddes varierat där kallare och varmare luft än normalt turades om när regn- och skurområden vandrade österut över landet. Redan första dygnet sattes tonen för augusti, för då kom den första av alla månadens många officiella 40 mm-noteringen på ett nederbördsdygn:

41 mm i Adak norr om Malå i östra mellersta Lappland den 1.

Den meteorologiska hösten kan per definition inte göra entré förrän tidigast den 1 augusti, och i år dröjde det bara till den 2 innan Tarfala fick nog av sommaren och gick över i höst. Ytterligare delar av Lapplandsfjällen och nordligaste Jämtlandsfjällen fick höst den 5. Därefter blev det stopp för höstens framfart under flera veckors tid, men jag lovar att om du orkar läsa vidare kommer du se att jag avslutar augustikrönikan med att skriva om nya kliv för hösten under månadens avslutande dygn.

Kortvarig värme avslutades med åska

Det började i Sydsverige den 3 med 30,7 grader varmt som högst i skånska Lund. Värmen bredde ut sig alltmer till den 4, och nådde då, om än i viss dämpad version, upp över hela landet. Varmast dock i söder den 4, där Lund noterade 33,5 grader, vilket sedan stod sig som månadens högsta temperatur i landet. Övriga landsdelars högsta augustitemperatur inträffade i månadens mitt, så mer om augustitoppnoteringarna lite senare i denna krönika.

Med gott om värme och fukt var läget som upplagt för kraftiga regn- och åskskurar, och när svalare och torrare luft tog över västerifrån den 4–6 föll 40 mm eller mer på ett dygn på följande platser:

50 mm i Vårgårda mellan Alingsås och Vara i Västergötland den 4,

50 mm i Göteborg den 4,

50 mm i Alingsås i västra Västergötland nordost om Göteborg den 4,

45 mm i Vedum söder om Vara i Västergötland den 4,

43 mm i Remningstorp nordost om Skara i Västergötland den 4,

42 mm i Kållered i sydvästra Västergötland söder om Göteborg den 4,

41 mm i Älgarås söder om Gårdsjö i nordligaste Västergötland den 4,

40 mm i Gårdsjö i nordligaste Västergötland den 4,

65 mm i Hamra i Orsa finnmark i nordöstra Dalarna den 5,

52 mm i Södertälje sydost om Stockholm i Södermanland den 5,

48 mm i Los i Orsa finnmark i nordvästra Hälsingland (på andra sidan landskapsgränsen mot Hamra alltså) den 5,

48 mm i Hennan den 5,

44 mm i Lillhamra i Orsa finnmark i nordöstra Dalarna den 5,

42 mm i Ljusdals-Valsjön norr om Hennan i nordligaste Hälsingland den 5,

40 mm i Uppsala i Uppland den 5,

58 mm i Rödkallen den 6,

40 mm i Ulvsjön söder om Torpshammar i Medelpad den 6

och 40 mm på Luleå flygplats i södra Norrbotten den 6.

Rapporter om skador efter kraftiga och lokala regnoväder inkom bland annat från Örebro i Närke och från Töreboda i norra Västergötland, där kraftiga fallvindar hade ett finger med i spelet i Töreboda. Eller rättare sagt hela handen med tanke på avblåsta tak och omkullvälta husvagnar.

Svala och mestadels stabila dagar följde, men efterhand varmare igen i söder

Den 7–14 var det till stora delar lugnt och odramatiskt med övervägande uppehåll och rätt allmänt gott om sol också. Vädret var svalt också, först i hela landet, men efterhand främst i norr. Till månadens mitt tog dock värmen över igen i hela landet.

Främst den 12–14 var landet tydligt tudelat rent temperaturmässigt, för då var det varmt i söder medan sval luft hade greppet i norr och där gränsen låg ungefär genom mellersta Norrland. Lunds 33,5 grader stod sig, men för övriga landsdelar blev det som varmast i mitten av augusti, för till slut tog varmare luft över även i norr. Månadens högsta temperatur i de fyra landsdelarna blev:

I Götaland redan nämnda 33,5 grader i Lund den 4,

i Svealand 31,8 grader i Stockholm den 19,

i södra Norrland 30,9 grader i Gävle i Gästrikland den 16

och i norra Norrland 26,8 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 16.

Därmed stod sig juni-noteringen på 31,7 grader som årets högsta i norra Norrland, medan övriga tre landsdelar hade varmast i juli (37,2 grader i Götaland, 36,2 grader i Svealand och 33,5 grader i södra Norrland).

Energirika dagar gav kraftiga skurar

Det var inte bara varmt utan även gott om åska, kraftigt regn och hagel i månadens mitt, och den 15–20 noterades över tusen blixtar varje dygn. Klart flest blixtar registrerades den 16, närmare 12 000 blixtar, vilket gör det dygnet till det näst mest åskrika denna sommar efter den 30 juni. Augusti månads näst åskrikaste dygn blev den 15 med nästan 7 000 blixtar, och månadens totala antal blixtar blev dryga 38 700.

Fukt och värme är de viktigaste ingredienserna för att koka ihop åska, och när värmen och fukten var så väletablerad som den var i månadens mitt bildades även en hel del kraftiga värmeåskväder. Alltså åskväder som inte är knutet till ett luftmasseskifte utan skapas inne i själva varmluften. Så skedde såväl den 15 som den 16 varvid dessa officiella platser fick 40 mm eller mer på ett dygn:

54 mm i Svaneholm i sydvästra Värmland sydost om Årjäng den 15,

54 mm i Hemavan-Mosekälla i södra Lapplandsfjällen den 16,

51 mm i Högemålen väster om Tranås i nordvästligaste Småland den 16,

49 mm i Blomskog i sydvästra Värmland söder om Årjäng den 16,

48 mm i Töcksfors nordväst om Årjäng i västra Värmland den 16,

44 mm i Arjeplog-Myrheden i inre mellersta Lappland den 16,

43 mm i Silvergruvan norr om Hällefors i västra Västmanland den 16

och 42 mm i Sågen i sydvästra Dalarna söder om Vansbro den 16.

Därefter tryckte svalare luft på västerifrån i norr, varvid regn- och åskskurarna i norra Norrland fick extra fart det dygnet med 40 mm eller mer igen:

108 mm i Murjek i nordöstra Lappland öster om Jokkmokk den 17,

49 mm i Nattavaara söder om Gällivare i norra Lappland den 17

och 40 mm i Lakaträsk i nordväst om Boden i södra Norrbotten den 17.

Murjeks 108 mm är månadens största officiella dygnsmängd i landet och årets (hittills) näst högsta efter 111 mm i Sågen den 22 juli.

Lokala regnoväder ställde åter till det, bland annat i Göteborg med omnejd den 15, så även efter ett kortvarigt skyfall i Malung i Dalarna den 16, efter ett rejält hageloväder som enligt Trafikverket gav 80 mm på 50 minuter i Båstad i Skåne den 18 och översvämningar efter mycket regn även i Huskvarna i Småland den 19.

Mycket regn i norr följdes av höga flöden

Tillfälligt svalare i norr sedan i någon dag innan värmen åter byggdes upp norrut. Nya kraftiga regnskurar dök upp som svampar i sensommarskogen när varm och fuktig luft fanns över Sverige samtidigt som svalare luft lurade i väster och till slut, den 21–22 tog över alltmer av landet med början i sydväst.

Många platser fick 40 mm eller mer på ett dygn under dessa dagar:

51 mm i Prästkulla norr om Eksjö i norra Småland den 19,

51 mm i Bjursås mellan Falun och Rättvik i Dalarna den 19,

47 mm i Borlänge i södra Dalarna den 19,

46 mm i Rörvik i öster om Värnamo i centrala Småland den 19,

44 mm i Gesunda vid Siljans västra strand Dalarna den 19,

41 mm i Härryda i västra Västergötland öster om Göteborg den 19,

67 mm i Jäkkvik i mellersta Lapplandsfjällen nordväst om Arjeplog den 20,

49 mm i Gävle-Åbyggeby i Gästrikland den 20,

47 mm i Nora-Östanö vid Ångermanlandskusten norr om Härnösand den 20,

47 mm i Fårösund-Ar på norra Gotland den 20,

46 mm i Strömsund-Edet i nordöstra Jämtland den 20,

46 mm i Östervåla i västra Uppland nordväst om Uppsala den 20,

44 mm i Malå-Brännan i östra mellersta Lappland den 20,

42 mm i Södersel ett par mil nordväst om Örnsköldsvik i Ångermanland den 20,

41 mm i Arjeplog-Myrheden den 20,

40 mm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen nordväst om Vilhelmina den 20,

40 mm i Norsborg i Botkyrka i Södermanland sydväst om Stockholm den 20,

68 mm i Kalix i Norrbotten den 21,

57 mm i Kypasjärvi sydost om Överkalix i Norrbotten den 21,

51 mm i Rödkallen den 21,

46 mm i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 21

och 41 mm i Ylinenjärvi norr om Övertorneå i Norrbotten den 21.

Efter mycket regn den 16–17 och den 20–21 steg vattennivåerna i älvarna i norra Norrland. För Lilla Lule älv och Blackälven nedströms Tjatjajaure nådde nivåerna höga eller delvis mycket höga nivåer den 22–25, och nedströms sammanflödet med Luleälven rådde likaså höga till delvis mycket höga flöden den 22–27, varefter flödesvarningen helt kunde tas bort.

Sex tropiska nätter på raken

När värmen och fukten var som mest väletablerat var det även tropiskt varmt nattetid på sina håll. Tropiska nätter, alltså nätter då temperaturen aldrig understiger 20 grader, är oftast mest frekventa vid kusterna i söder under senare delen av sommaren när havsvattnet är rejält uppvärmt. Årets svit var lite unik eftersom den inträffade lite senare än vanligt. Tidigare under sommaren hade såväl slutet av juni som enstaka julidygn bjudit på tropiska nätter, men nu i augusti blev det än mer av varan.

Den 15–20 förekom tropiska nätter och tropiska dygn på flera platser varje natt, där den varmast natten inträffade den 20. Det är ovanligt med så många tropiska dygn under andra halvan av augusti, och historiskt är det bara augusti 1997 och 2002 som det varit flera sena tropiska nätter än i år.

Antal tropiska nätter var 23 stycken, varav och 17 även var tropiska dygn. Den högsta minimitemperaturen en natt, tillika ett dygn, inträffade den 16 när Gotska Sandön norr om Gotland aldrig hade lägre än 22,3 grader. Det är inte bara månadens, utan kommer även bli hela väderårets högsta dygnsminimitemperatur i landet. Flest tropiska nätter under denna period, sex på raken, hade Östergarnsholm vid Gotland ostkust. Men det var nära att sviten bröts såväl den 17 som den 18 då temperaturen vända på exakt 20,0 grader som lägst.

Sedan i stort sett en veckas paus innan årets sista tropiska natt, tillika tropiskt dygn, noterades i Östergarnsholm den 27. Om jag vill ha ryggen fri så är det kanske bäst att lägga till ordet ”hittills” också, för det händer ju att vi har tropiska nätter i Sverige in i september. Men det är mycket ovanligt och som prognosen ser ut i dagsläget hart när otänkbart dessutom. Svenskt rekord för sen tropiska natt är förövrigt den 5 september 2002 vid Ölands norra udde.

Rekordsen värme såväl natt som dag

Tropiska nätter under andra halvan av landet är som sagt relativt ovanligt, och för Visby, Södertälje och Västerås, som alla noterade ett tropiskt dygn den 20, är det dessutom rekordsent.

I samband med värmen var det många platser som även dagtid hade ovanligt varmt för att var så pass sent i augusti. Främst är det noteringarna från den 19 som sticker ut. Exempelvis är 31,8 grader i Stockholm den dagen deras nästa högsta temperatur så sent på säsongen sedan mätningarna inleddes där 1756, men med max- och minmätningar sedan 1859 kanske bör tilläggas.

På andra håll slogs det nya så-här-sent-på-säsongen-rekorden den 19, och det gäller bland annat för:

31,4 grader i Linköping-Malmslätt i Östergötland,

30,4 grader i Visby,

30,4 grader i Södertälje,

30,2 grader i Malexander i södra Östergötland

och 30,1 grader i Gotska Sandön

där det för de tre sistnämnda gäller att det även är nytt datumrekord för sen 30-gradig värme.

Några dagars respit och frostnätter

Den 22–25 kom en av månaden få lugna väderperioder, när större delen av landet hade uppehåll och det varken var speciellt kallt eller varmt. Därtill mestadels uppehåll eller bara mindre mängder regn lokalt.

Den 24 noterades månadens lägsta temperatur när Latnivaara strax nordväst om Gällivare i norra Lappland hade 3,6 minusgrader. Den natten var en av sammanlagt 11 officiella frostnätter i augusti, för den 2, 6, 8, 9, 12, 14, 15, 23, 25, 28 och 29 var det officiellt frost på åtminstone någon plats i landet. Säsongens lägsta temperatur hade redan tidigare i månaden sänkts två gånger, först till 2,1 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 2 och sedan till 2,2 minusgrader i Latnivaara den 13.

Under månaden uppmättes minusgrader endast i Norrland, och månadens lägsta temperatur i landets fyra olika delar blev som följer:

I norra Norrland redan nämnda 3,6 minusgrader i Latnivaara den 24,

i södra Norrland också nämnda 2,1 minusgrader i Ljusnedal den 2,

i Svealand 0,4 grader i Särna i norra Dalarna den 2

och i Götaland 2,3 grader på Jönköpings flygplats i Småland den 30.

Rekordsen 30-gradersvärme

Årets sista 30-gradersdag i landet blev 30,9 grader i Mästerby på Gotland den 28, vilket är tangerat svenskt datumrekord för sen 30-gradig värme. Just den 28 augusti har 30-gradig värme uppmätts vid flera tillfällen. Först 1955 för ett okänt antal platser, därefter 1964 för tre platser och senast 1997 i Eklången i Södermanland. I år var Gotland värmens sista utpost just den 28 innan svalare luft tog över västerifrån även där.

Åtminstone på någon plats i landet var det högsommarvarmt varje dag under 24 av månadens 31 dygn, varav 12 av dessa till och med bjöd på 30 grader. Den längsta 30-graderssviten, en veckolång sådan, inträffade den 11–17. Det var även då som värmeåskvädren levde livets glada dagar såsom tidigare redovisats. Månadens sista 30-gradersdag kom alltså tangerat rekordsent den 28.

Månadens kraftigaste regn

Mer åskväder och kraftiga regn skulle komma, för när den sista augustivärmen förpassades österut brakade det åter loss, och det rejält. Ett band med kraftiga skurar låg till stor del stilla i ett stråk i söder, ett stråk som var mest koncentrerat till östra Svealand och nordöstra Götaland den 27–28.

Följande platser noterade då 40 mm eller mer på ett dygn den 27 (från morgonen den 27 till morgonen den 28):

68 mm i Malexander den 27,

66 mm i Vadstena vid Vätterns östra strand i Östergötland den 27,

58 mm i Vånga väster om Norrköping i Östergötland den 27,

53 mm i Härsnäs sydväst om Linköping i Östergötland den 27,

53 mm i Ödeshög vid Vätterns östra strand i sydvästra Östergötland den 27,

52 mm i Eskilstuna den 27,

52 mm i Sala i västligaste Uppland den 27,

50 mm i Nobynäs sydväst om Tranås i nordvästra Småland den 27,

49 mm i Kisa i södra Östergötland den 27,

48 mm i Finspång i nordvästra Östergötland den 27,

48 mm i Högemålen den 27,

48 mm i Kvarn mellan Finspång och Motala i nordvästra Östergötland den 27,

46 mm i Sköldinge mellan Flen och Katrineholm i Södermanland den 27,

45 mm i Söderby-Karlsäng mellan Östhammar och Öregrund vid norra Upplandskusten den 27,

44 mm i Björklinge norr om Uppsala i Uppland den 27,

44 mm i Jönköping vid Vätterns sydspets i Småland den 27,

43 mm i Hässleby väster om Vimmerby i norra Småland den 27,

43 mm i Granhed nordväst om Flen i Södermanland den 27,

43 mm i Floda norr om Sköldinge mellan Flen och Katrineholm i Södermanland den 27,

43 mm i Vingåker väster om Katrineholm i västra Södermanland den 27,

42 mm i Sya i sydväst om Linköping i Östergötland den 27,

41 mm i Östervåla den 27,

41 mm i Visingsö på småländska Visingsö i Vättern den 27

och 40 mm i Hälleforsnäs norr om Flen i Södermanland den 27.

Det kraftiga regnet höll i sig ett dygn till, och den 28 (från morgonen den 28 till morgonen den 29) föll det:

56 mm i Norra Möckleby mitt på Öland den 28,

51 mm i Hult norr om Norrköping i Östergötland den 28,

49 mm i Korsberga söder om Vetlanda i Småland den 28,

47 mm i Hälleforsnäs den 28,

46 mm i Norra Vi i sydligaste Östergötland sydväst om Kisa den 28,

45 mm i Björkvik mellan Katrineholm och Nyköping i Södermanland den 28,

44 mm i Knäred i sydöstra Halland den 28,

44 mm i Ankarsrum i nordöstra Småland väster om Västervik den 28,

43 mm i Fagerhult i östra Småland sydost om Vetlanda den 28,

43 mm i Gladhammar utanför Västervik i östra Småland den 28,

42 mm i Sköldinge den 28,

41 mm i Skedemosse något norr om Norra Möckleby mitt på Öland den 28,

40 mm i Målilla den 28

och 40 mm i Södra Vi norr om Vimmerby i norra Småland den 28.

Under hela helgen den 27–28 föll officiellt mest i Linköping med 116 mm. Där finns tyvärr bara den sammanlagda mängden noterad, och inte de enskilda dygnsvärdena, så hur pass mycket som föll där dygnet den 27 som rimligen var det blötaste är och förblir okänt tyvärr. Därmed kan vi även gott miste om ett nytt dygnsrekord för Linköping, men det kommer vi heller aldrig kunna få veta. Det vi vet är att regnet i Linköping följdes av lokala översvämningar. Visst låter det mycket med 116 mm på två dygn, men låt mig då bara få påminna om hur Gävle drabbades så sent som i fjol, i mitten av augusti 2021, med exempelvis 102 mm på endast två timmar.

Näst mest regn sammanlagt den 27–28 fick Malexander med 96 mm följt av Sköldinge med 88 mm och Hälleforsnäs med 87 mm. Eftersom sannolikheten att mest regn faller över en officiell mätstation är försvinnande liten är det nog inte en överdriven gissning att det någonstans kan ha kommit 150 mm som mest i samband med regnet den 27–28.

Även vådligt stora ishagel föll den 27, bland annat i Näshulta utanför Eskilstuna i Södermanland. Det största ishagel man vet fallit i Sverige vägde cirka 200 gram och var 7x8 cm stort. Det föll över Ramnäs i Västmanland den 4 juli 1953. Av bilder att döma var Näshulta-haglet hönsäggsstort, men tyvärr finns inga säkerställda uppgifter för mått eller vikt.

Flera centimeter vådligt stora ishagel föll över Näshulta utanför Eskilstuna i Södermanland den 27 augusti 2022. Foto: Joakim Lindius

Det blåste delvis hårt i byarna i samband med åskskurarna. Högst byvind noterades i Enköping i sydvästra Uppland med 20 m/s på sena kvällen den 27, bara tiondelar ifrån månadens högsta byvindsnotering som redovisades i början av denna digra krönika.

Lokala skyfall i augusti

För att få kallas skyfall ska det regna minst 1 mm per minut, eller över tid 50 mm på en timme. Skyfall över en timme inträffade inte i augusti, för månadens största officiella regnmängd på en heltimme blev 33 mm i Nattavaara mitt på eftermiddagen den 17.

Däremot var det skyfallsliknande mängder under kortare tid vid några tillfällen. Som tidigare nämnts rådde kortvarigt skyfall i Malung vid lunchtid den 16, för då föll 15,3 mm på en kvart. Likaså rådde skyfall i Norsjö nordväst om Skellefteå i norra Västerbotten den 17 med 16,5 mm på en kvart vid 15.30-tiden på eftermiddagen. Det blev för övrigt månadens största officiella regnmängd på en kvart.

Det finns fler exempel på 20–30 mm under en timme och runt 10 mm på en kvart också under augusti, men jag nöjer med att stanna med att redovisa toppnoteringar.

Nytt kliv för hösten, men oklart hur stort

Det blev ett tydligt temperaturfall, omkring 10 grader eller så för de flesta av oss, efter att regnet förpassats österut och svalare luft tagit över i hela landet efter helgregnet den 27–28. Den 28 var det som tidigare nämnts hela 30,9 grader som högst i landet, men dagen därpå stannade maximitemperaturen på 20,6 grader i skånska Helsingborg. Är ju inte direkt en höst-temperatur det, men många fick nog ändå känslan av att ”jaha, där tog årets sommar slut”. För de avslutande tre dygnen av månaden var kallare än normalt i hela landet sett till motsvarande dygn för referensperioden 1991–2020.

Därmed möjligt för hösten att, efter dryga tre veckors paus, ta klivet ner från fjällvärlden. Men nu är det ju så himla dumt att det först i efterhand går att slå fast när en årstid anlänt. För att den meteorologiska hösten ska anlända krävs fem dygnen på raken med dygnsmedeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn, varefter det första av dessa sätts som höstens ankomstdatum. Det gör att jag i skrivande stund inte vet hur det exakta läget för hösten är nu vid månadsskiftet. Så mycket är klart att hösten den 27 anlände till ytterligare delar av fjällvärlden. Troligt är att större delen av Norrland, kanske sydöstra delarna undantaget, och därtill nordvästra Svealand också fått höst nu i augusti med start den 28–31. Men något exakt facit finns som sagt inte att tillgå än.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet