Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Milt och blött

Uppdaterad
Publicerad

Många decembermånader de senaste 20 åren har varit milda, och väderåret 2019 avslutades också så, med en mild december i hela landet. Då milt och blött ofta går hand i hand var det föga förvånande att månaden även blev blötare än brukligt i större delen av landet.

Den milda hösten i söder bestod in i december, där även landets norra del hakade på i det milda spåret. Ett spår som var rejält blött, för efter långvarigt regnande blev flödesnivåerna höga i många vattendrag i främst Svealand och norra Götaland. Avdunstningen är minimal så här års, och när marken till slut blir mättad med vatten har det vatten som dimper ner från himlen ingen annan möjlighet än att fylla vattendrag och breda ut sig över lågterrängen. Översvämmade åkrar och gärden var därmed en vanlig syn när många nog hellre blickat ut över gnistrande lucia- och julvita marker.

Milt i norr betyder så här års att temperaturen ofta pendlar mellan plus- och minusgrader. Just den pendlingen ger mycket halka när snö smälter och fryser om vartannat, så även denna december. I söder var kyla och halka mer sällsynt under månaden då det mestadels handlat om gråväder och plusgrader där. Ett tydligt tecken på väderårets milda avslutning är också att havsisen i kustnära områden av Bottenviken i stort sett varit oförändrad under hela månaden, så så här långt är isvintern 2019–2020 allt annat än just en isvinter.

Tema månadskrönikor

Milt, med störst avvikelse i norr

Det blev en mycket mild avslutning på väderåret 2019, där hela landet hade en medeltemperatur i december som låg långt över det normala sett till referensåren 1961–1990. Därmed gör 2019 sällskap med milda decembermånader såsom på senare år 2016, 2015, 2013, 2011, 2007 och inte minst extremt milda 2006. Så trots tydliga överskott sattes inga nya rekord denna månad. Det finns, ska sägas, enstaka kalla decembermånader också på senare år, främst 2010.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

I södra halvan av landet blev avvikelsen 3–5 grader medan det i norr landade på 4–7 grader. Störst överskott noterades i Vittangi i nordöstra Lappland med 7,6 grader över normalt med 7,6 minusgrader mot normala 15,2 minusgrader. Klart minst överskott i landet fick Idre fjäll i norra Dalarna, för med 4,2 minusgrader mot normala 6,4 minusgrader blev överskottet där ”bara” 2,2 grader.

I absoluta tal hade Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård varmast i december med en medeltemperatur på 5,6 grader, vilket 3,2 grader över deras normala 2,4 grader. Kallast var det i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen och i Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland med 8,6 minusgrader. Det innebär 6,0 grader över det normala i Naimakka, som normalt har 14,6 minusgrader, och 5,4 grader över det normala i Kvikkjokk-Årrenjarka, där 14,0 minusgrader är normal medeltemperatur för december.

Blött, och mest som regn i söder

Milt och nederbördsrikt går ofta hand i hand, så även denna decembermånad. Större delen av landet fick mer regn och snö än normalt jämfört med referensåren 1961–1990. Bara lokalt föll mindre än brukligt, främst i delar av Skåne, Småland och Dalarna. Lokalt föll mer än dubbla normalmängden, men inga rekord. För att hitta en blötare december än denna räcker det med att för stora delar av landet backa till 2017, men lokalt är det klart längre tillbaka än så som det var blötare än nu. Torrare i december återfinns i delar av landet 2018, och än mer 2016 som var rejält torr frånsett fjällen.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Mest nederbörd i millimeter räknat fick Källsjö i inre Halland med 190 mm, medan Mora i Dalarna bara fick ihop 22 mm, vilket är 61 % av deras normalvärde på 36 mm. I procent räknat föll minst i just Mora, medan Kiruna-Esrange i Lappland fick mest med 238 %, 77 mm mot normala 32 mm.

I och med att det milda väderläget dominerat har merparten av nederbörden i söder kommit som regn, medan det varit blandat med såväl regn som snö längre norrut. Snögränsen har därmed legat rätt oförändrad under månadens lopp, ungefär från mellersta Värmland via Siljan till inre Hälsingland och Medelpadskusten. Tidvis har snön legat längre söderut också, bland annat med snötäcke i större delen av Svealand och delvis även i Götaland under månadens inledande tre kalla dagar där. Sedan en ny sväng med snö i söder till Nobeldagen den 10, och även ett tamt försök i slutet av julhelgen. Men någon längre visit av vinterns vita guld i söder väntar vi, eller i alla fall jag, fortsatt på.

Solfattigt, men lokalt mer sol än brukligt

Solen sken mindre än brukligt i större delen av landet i december, dock ej rekordlite någonstans. Lokalt registrerades i runda slängar bara hälften av normalt antal soltimmar, såsom i värmländska Karlstad med 23 timmar mot normala 43 timmar och i huvudstaden med 19 timmar mot normala 33 timmar.

Lokalt sken solen dock lite mer än brukligt, men långtifrån rekordmycket någonstans. Mest solskenstid bland det fåtal mätstationer som finns i landet noterades i Nordkoster vid Bohuskusten med 42 timmar, och det trots att det är 7 timmar mindre än deras normala decembermängd på 49 timmar.

Trevande vinter i söder följdes av orkanvindar i Stekenjokk

December inleddes med kyla och en del snö på backen i söder. Månadens lägsta temperatur i Götaland inträffade redan den 1, medan övriga delar av landet fick vänta på sina lägstanoteringar till månadens mitt. Så se vidare senare i denna krönika för de olika landsdelarnas lägsta temperatur i december.

I samklang med månadens mildväder har snödjupet ökat och sjunkit om vartannat. Här ser ni månadens största snödjup i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 121 cm i Katterjåkk den 3,

i södra Norrland 75 cm i Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen den 11,

i Svealand 75 cm i Gördalen i norra Dalarna på juldagens morgon den 25

och i Götaland 8 cm i Korsberga strax söder om Vetlanda i Småland den 1 och åter den 3.

Den 3 skedde ett kraftigt omslag till rejält milt väder som föregicks av snö, regn och underkylt regn på bred front västerifrån. Töväder och regn på kalla ytor, lokalt även underkylt regn, gav ishalka med olyckor, avåkningar och inställda bussturer som följd i södra och mellersta Sverige. Den 4 var mildluften som mest extrem i Norrland, medan övriga delar av landet delvis hade ännu mildare i slutet av månaden. Så se vidare senare i denna krönika för de olika landsdelarnas högsta temperatur i december.

I västvinden som följde uppmättes natten till den 4 månadens högsta medelvind i fjällen med orkan på hela 40 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Samtidigt var byvinden där 46 m/s, vilket blev månadens högsta byvind oavsett stationsplacering. Just Stekenjokk står för många av månadens stormtillfällen i övrigt också, såsom inledningsvis kring midnatt vid månadsskiftet till den 1 och på natten den 5. Därtill noterade Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen storm på eftermiddagen den 2.

Regn på regn följdes av höga flöden

I det milda västvindläget passerade flera mer eller mindre omfattande regn- och snöväder. Vid flera tillfällen föll 30 mm eller mer på ett dygn under månaden första tredjedel:

36 mm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 3,

30 mm i Källsjö den 5,

31 mm i Ed i Dalsland den 6

och 32 mmi Lidhult i västligaste Småland den 8.

Tidvis var det även blåsigt, och över inlandet var byvinden lokalt mycket hård (21–24 m/s) i början av månaden: 23 m/s i Naimakka på förmiddagen den 1, 21 m/s i Naimakka igen på morgonen den 2 och 21 m/s på Visby flygplats på Gotland på eftermiddagen den 8.

Främst dygnen den 5–6 och den 8 var regniga i stora delar av Svealand och västra Götaland. De regnen, och efter en allmänt regnrik höst i söder, var det föga förvånande att det till slut blev höga flöden i många vattendrag i främst Svealand och norra Götaland. De första varningarna i december utfärdades den 9, och dag efter dag följde varningar för allt fler vattendrag. Här listas de vattendrag som berördes av varning för höga flöden under månaden:

Byälven i Värmland från den 9,

Timsälven i Värmland den 9–26,

Svartån i Närke den 9–11 och åter den 17–22,

Upperudsälven i Dalsland från den 11,

Arbogaån och Järleån i gränstrakterna Närke–Västmanland den 11–23,

Hällestadsån i Östergötland den 14–17,

Kolbäcksån i Västmanland den 14–23,

Fyrisån i Uppland från den 14,

Eskilstunaån i Södermanland från den 17,

Säveån i Västergötland den 17–31,

Hedströmmen i Västmanland den 18–21

och Letälven i gränstrakterna Värmland–Närke den 19–22.

Dessutom varnades för högt vattenstånd i Mälaren den 18–25. Kulmen för många av flödena var strax före julhelgen, varefter varningarna sakta men säkert minskat i antal. Vid årsskiftet återstod endast fyra varningar, nämligen de för Byälven, Upperudsälven, Eskilstunaån och Fyrisån.

Få kalla dygn

Decembers mildväder avbröts bara tillfälligt för kyla norrifrån. Den 9–10 skedde just det, att kalluften tillfälligt drog söderut, snön la sig en bit söderut igen, och ett kallt dygn den 10 följde. Natten därpå, alltså den 11, noterades månaden lägsta temperatur i landet.

I samband med nästa, mer begränsade kalluft över delar av Norrland den 17–20 noterades månadens lägsta temperatur i södra Norrland och i Svealand. Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 31,0 minusgrader i Naimakka den 11,

i södra Norrland 25,8 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 18,

i Svealand 24,5 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 19

och i Götaland 12,0 minusgrader i Hagshult i Småland redan den 1.

Månadens sista portion med trevande kyla, och även då med lite försiktigt snötäcke lite längre söderut igen, inträffade den 27–28.

Omslag med snö och blåst

Efter Nobeldagens kalluft i landet den 10 tog mildluften över igen västerifrån. Och det med passerande regn och snö och kraftiga vindar. På ett dygn ökade snödjupet i Lundsjön i norra Jämtland med 22 cm, från 14 cm på morgonen den 10 till 36 cm morgonen därpå. Det var en av relativt få snödjupsökningar på 20 cm eller mer på ett dygn under december. Månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn kom dygnet därpå med 27 cm i Talljärv väster om Överkalix i Norrbotten när snödjupet där ökade från 17 cm på morgonen den 11 till 44 cm morgonen därpå.

Åter blåsigt också när mildluften tog över västerifrån. Vinden kulminerade strax efter midnatt den 10–11 med storm i Jämtlandsfjällen, 30 m/s i Blåhammaren och 28 m/s i Sylarna. På morgontimmarna den 11 noterades mycket hård byvind på 21 m/s i Tullinge söder om Stockholm i östra Södermanland.

Nästa mer omfattande regn- och snöväder drog norrut över landet den 14–16. Från morgonen den 14 till morgonen den 15 ökade snödjupet med 22 cm i Nordanbäck i sydvästra Västerbotten (från 15 cm till 37 cm) och med 21 cm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland (från 19 cm till 40 cm). I millimeter räknat noterades samtidigt månadens största dygnsnederbördmängd, samt ytterligare platser som fick 30 mm eller mer dygnet den 14:

44 mm i Västmarkum norr om Ullånger i östra Ångermanland (månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd),

34 mm i Gåltjärn söder om Kramfors i sydligaste Ångermanland,

34 mm i Ullånger i östra Ångermanland

och 32 mm i Örnsköldsvik vid Ångermanlandskusten.

Även den 15 var det lokalt mycket hårda vindbyar i Sydsverige med 22 m/s i skånska Malmö på eftermiddagen. Senare på kvällen blåste det även lika kraftiga byvindar i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge. Bakom ett bortflyende regnväder noterades senare även mycket hårda vindbyar på 21 m/s på Visby flygplats på Gotland vid lunchtid den 18.

Mycket gråskala i julvädret

Dagarna innan jul var det mest milt, grått och tämligen odramatiskt väder som gällde. Mest intressant var regnet söderifrån den 21, ett regn som övergick alltmer i snö på väg norrut över Norrland den 22 och gav då lokalt drygt en decimeter nysnö. Officiellt ökade snödjupet med som mest 20 cm. Det var i Nordanbäck, denna gång från 21 cm på morgonen den 22 till 41 cm på morgonen den 23.

Gråvädret dominerade i stora delar av landet över julhelgen. Därmed en klassiskt ”skånsk jul” i Götaland, delar av Svealand och sydöstra Norrland. Alltså en jul med plusgrader, mycket moln och barmark, allt i en brun-grå-grön skala. Snögränsen låg över jul, såsom under större delen av december, genom nordvästra Svealand och sydöstra Norrland, så norr därom var upplevelsen av julvädret klart ljusare och mer jullikt om man så säger.

Här några topp- och bottennoteringar för julafton den 24:

Varmast: Falsterbo, Skåne och Skillinge, Skåne 7,1 grader.

Kallast: Nikkaluokta, Lappland 24,2 minusgrader.

Mest nederbörd under dagen (kl. 07–19): Sunne, Värmland 4 mm.

Mest nederbörd under dygnet (fram till kl. 07 på juldagen): Bispgården, Jämtland 14 mm.

Störst snödjupökning (fram till juldagens morgon): Orsa, Dalarna 7 cm.

Högst medelvind: Blåhammaren, Jämtland 9 m/s.

Högst byvind: Söderarm, Uppland 13 m/s.

För juldagen den 25 var det sedan:

Varmast: Nidingen, Halland och Göteborg, Västergötland 6,7 grader.

Kallast: Nikkaluokta, Lappland 25,2 minusgrader.

Mest nederbörd under dagen (kl. 07–19): Gårdsjö, Västergötland 4 mm.

Mest nederbörd under dygnet (fram till kl. 07 på annandagen): Harstena, Östergötland 7 mm.

Störst snödjupökning (fram till annandagens morgon): Borlänge, Dalarna och Härnösand, Ångermanland och Holmön, Västerbotten och Bygdsiljum, Västerbotten och Piteå, Norrbotten och Latikberg, Lappland alla 4 cm.

Högst medelvind: Stekenjokk, Lappland 11 m/s.

Högst byvind: Blåhammaren, Jämtland 15 m/s.

Ett mindre område med regn och snö arbetade sig långsamt norrut över västra Götaland, Svealand och sydöstra Norrland under julafton den 24, för att på juldagen den 25 alltmer övergå i snöfall på väg vidare upp över främst östra Norrland. Därefter tog lite kallare och torrare väder över. Det märktes dock av lite mer dagarna efter julhelgen, främst den 27–28.

Väderåret 2019 gjorde en mild och blåsig sorti

Kalluften efter jul kom dock snabbt av sig när mildluften för femtielfte gången på kort tid tog över och brakade in västerifrån. Åter föregicks det av regn och snö och följdes av halka, blåst och allt annat som kan kopplas till mildväder på vintern. Inte minst ishalkan i stora delar av Norrland var ytterst påtaglig under månadens avslutande dygn, och kanske att det var som allra värst den 29. Då föll regn och lokalt underkylt regn på kalla vägar och förvandlade många av dessa till rena isbanor. Officiellt föll 30 mm eller mer på en plats dygnet den 29, nämligen i Talljärv med just 30 mm.

Mildluften i söder kulminerade på årets nästa sista dag, så månadens högsta temperatur i de olika delarna av landet blev till slut som följer:

I Götaland 10,9 grader i Gladhammar strax sydväst om Västervik i östra Småland den 6 och tangerat i Harstena vid Östgötakusten den 30,

i Svealand 10,4 grader i Örebro i Närke den 30,

i södra Norrland 8,9 grader i Lungö utanför Härnösand vid södra Ångermanlandskusten den 4

och i norra Norrland 8,4 grader i Kvikjokk-Årrenjarka den 4.

Ingen mildluft utan blåst är ett nästintill ofelbart uttryck så här års, och de avslutande decemberdygnen bjöds delar av landet på mer eller mindre blåsigt väder. Kulmen blev orkanvindar på 38 m/s i Stekenjokk på kvällen den 29, följt av stormvindar på 27 m/s i Stora Sjöfallet strax efter midnatt till den 30.

Tillfälligt lugnade det ner sig lite innan det åter blåste upp till storm med 28 m/s i Stekenjokk vid lunchtid på nyårsafton den 31. Samtidigt noterades mycket hårda vindbyar på 22 m/s i Naimakka.

Nordvästvindar gav en solig avslutning på året i stora delar av landet. Solen gladde säkerligen, liksom de pärlemormoln som många i främst Jämtland då fick se.

Vid tolvslaget hade Ylinenjärvi en bit norr om Övertorneå i norra Norrbotten kallast i landet med 19,5 minusgrader, medan det var som allra varmast vid Vinga fyr vid Västgötakusten utanför Göteborg med 6,0 grader.

Externa källor: StormGeo, SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet