Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Milt och blåsigt

Den milda vintern 2007-08 fortsätter, för efter en mild december blev även januari mycket mild i hela landet. Men ändå en bit ifrån rekordmilda januarimånader såsom 1964, 1973 och 1989. Milda sydvästvindar var klart dominerande under januari och vädersystemen som drog upp över landet innebar också att det blev en nederbördsrik månad.

Milt vinterväder innebär oftast blåsigt, så ock denna januarimånad. Vi fick uppleva flera tillfällen med storm och stormbyar. De mest omfattande drabbade främst södra Sverige den 19 och den 31. Vid sammanlagt sju tillfällen uppmättes stormstyrka vid minst någon station i landet, tre gånger i fjällen och fyra gånger över hav. Och vid fyra tillfällen (den 19, 25, 26 och 31) orkade byvinden över land upp i stormstyrka.

Många tyckte nog att årets januari var rekordmild. ”- Har det verkligen varit så har varmt förut i januari?” var en ständigt återkommande fråga till oss på Väderredaktionen. Och visst, för Landsort vid Södermanlandskusten blev svaret nej. Landsort satte nämligen nytt temperaturrekord för januari. Det gamla från 1930 löd på 2,8 plusgrader, i år nådde man 3,0 grader. Landsort har mätt temperatur sedan 1879 och normalt är det 1,9 minusgrader. I övriga landet var det däremot inte rekordmilt, på de flesta platser inte ens topp-tre bland varma januarimånader. Rekordmilda januari i landet är främst åren 1964, 1973 och 1989, men även år som 1925, 1930 och 1975 återfinns i rekordrullarna.

Precis som i december är det Norrland som står för de största överskotten, mestadels 5-8 grader över normalt. I Götaland stannade överskotten på ”bara” omkring 4-5 grader, i stort sett samma överskott som i fjol vill säga.

I absoluta tal hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen kallast i januari med en månadsmedeltemperatur på 10,9 minusgrader, medan Måseskär vid Bohuskusten hade varmast med 4,0 grader.

Nederbördsrikt var det också, med dubbla mängderna mot normalt eller mer än så på många håll i västra Götaland, västra Svealand, sydvästra Norrland och nordöstra Norrland. Ett nytt nederbördsrekord slogs när Mollsjönäs strax nordost om Göteborg fick 346 mm under månaden. Det är nytt januarirekord för Mollsjönäs och samtidigt nytt rekord oavsett station i hela Götaland. Det gamla rekordet för Götaland var 281 mm i Havraryd i Halland från 2007. Det var fler stationer som satte nya januarirekord för nederbörd, här de med mätserier påbörjade på 1940-talet eller tidigare:
Göteborg 168 mm (tidigare 159 mm från 2007, startår 1859).
Piteå 114 mm (tidigare 107 mm från 1938, startår 1859).
Grundforsen i norra Dalarna 115 mm (tidigare 103 mm från 1936, startår 1931).
Östmark-Lämbacken i norra Värmland 161 mm (tidigare 135 mm från 1948, startår 1943).
Säve-Skålvisered strax norr om Göteborg 157 mm (tidigare 154 mm från 2002, startår 1944).
Vindeln-Sunnansjönäs i Västbotten 84 mm (tidigare 82 mm från 1977, startår 1945).

Bara Gotland och delar av Östergötland, nordöstra Småland, norra Öland och lokalt i Lapplandsfjällen fick mindre nederbörd än normalt.

Sydostvindar och vinter i hela landet
Vid årsskiftet hade kalluften letat sig ner över landet, så inledningen av väderåret 2008 bjöd på vinterväder i så gott som hela landet. Sydostvindar gav snöfall i Östersjölandskapen och upp längs södra Norrlandskusten under nyårsdagen. Snöfallet gav besvärligt väglag och halka, bland annat i Gävle.

Sydostvindar gav fortsatt vinterväder de följande dagarna. Framåt trettonhelgen började mildluften i väster pocka på. Det gav alltmer ökande syd- till sydostvindar. Natten till den 4 nådde vinden i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen stormstyrka och stormvindarna bestod sedan i hela tre dygn i streck! Först natten mot den 7 avtog vinden när mildluften dragit in västerifrån. Som mest blåste det orkanvindar på 35 m/s, det under efternatten den 5. Samtidigt nådde Sylarna i södra Jämtlandsfjällen 33 m/s, också det orkan.

Med kalluft i de lägre luftlagren och mild luft i högre luftlager på väg in västerifrån var det upplagt för halt väglag. Nästan 80 olyckor inträffade på bara några timmar i Skåne den 5 när underkylt regn och hårda sydvindar gav extremt halt. Stadstrafiken i Ystad fick ställas in i halkan. Dessutom hade uppåt 60 000 abonnenter i Skåne elavbrott av och till under dagen. Inte bara Skåne drabbades av vindar, snöfall och besvärligt vinterväglag. Sammanlagt fyra dödsolyckor inträffade i trettonhelgstrafiken. Färjor ställdes in, hastighetsbegränsningar fick tas till på bland annat Öresundsbron och på E4 norr om Norrköping och sjöräddning fick rycka ut till ett fartyg utanför Singö vid Upplandskusten. Vintervädret var besvärligt på många håll i landet. Och typiskt att det ska inträffa en helg som trettonhelgen när många är på väg hem efter ledighet. Mest snö under trettonhelgen föll i delar av Värmland och Dalarna, uppåt 25 cm nysnö.

På morgonen den 6 uppmättes det största snödjupet i Götaland under januari månad. Bengtsfors i Dalsland hade då 22 cm. Motsvarande datum och snödjup för övriga landsdelar under januari blev: I Svealand 118 cm i Gördalen i norra Dalarna, både den 17 och 24, i södra Norrland 100 cm i Olden i västra Jämtland den 27-29 och i norra Norrland 98 cm i Murjek i norra Lappland den 25.

Milda sydvästvindar
 Efter en vintrig och delvis besvärlig inledning av januari brakade sedan mildluften in på bred front västerifrån. I stort sett resten av månaden förflöt på i stort sett samma sätt. Vädersystem efter vädersystem drog in i sydväst och vandrade åt nordost upp över landet. I söder var det mest regn som föll, men från nordvästra Svealand och norrut mest som snö. Men inte enbart, för främst vid södra Norrlandskusten var det ofta regn eller blötsnö som gällde i det milda väderläget.

En del vädersystem var mer kraftiga och intensivare än andra. Den 10 drog ett kraftigt regn med uppåt 30 mm in över västra Götaland. Dagen därpå, den 11, nådde vinden vid norra Västkusten kortvarigt storm. Väderöarna vid Bohuskusten hade 25 m/s som mest i medelvind och 31 m/s som mest i byarna då. Den 12-13 föll cirka 20 cm i delar av Ångermanland och Västerbotten. Kring midnatt den 14-15 nådde vinden i fjällen åter storm, 25 m/s i Sylarna. den 17 låg ett snöfall tämligen stilla över de inre delarna av norra Norrland, vilket gav uppåt 20 cm nysnö i delar av Norrbotten och västra Lappland.

Flödena i främst små och medelstora vattendrag i Dalsland och södra Värmland nådde höga nivåer en dryg vecka in i månaden. Nivåerna höll sig på höga nivåer i omkring två veckors tid. Upperudsälven i Dalsland nådde mycket höga flödesnivåer den 17-23.

Storm i söder
Den 19 inträffade det första av månadens två mer omfattande oväder med stormvindar till havs och stormbyar över land. Vindstyrkan blev som högst vid Bohuskusten (Måseskär 26 m/s och Väderöarna 25 m/s) och på Vänern (Pålgrunden 25 m/s) under förmiddagen den 9. Pålgrundens byvind nådde till och med orkanstyrka, 33 m/s. Kanske inte så förvånande med tanke på att ett stråk med stormbyar drog österut över norra Götaland och sydligaste Svealand under dagen. Kraftigaste uppmätta byvinden över land blev Bergarud i södra Dalsland med 30 m/s, följt av Visingsö i Vättern 29 m/s och Hällum i inre Västergötland 27 m/s. Även i Stockholmstrakten nådde vindbyarna stormstyrka när Bromma nådde 26 m/s på kvällen. En byggnadsställning rasade i centrala Stockholm, men som tur hade polisen redan spärrat kvarteret innan ställningen gav vika.

Följderna av stormvindarna och stormbyarna blev att det mest var 20 000 abonnenter utan el, Uddevallabron fick stängas av och färjor fick ställas in. Vid Falköpings station föll träd över spåren, så tågen fick ersättas av buss under några timmar. Men följdverkningar blev ändå mindre än vad man hade kunna befara med de vindstyrkor som uppmättes. Med den kraftiga västvinden kom också mycket mild luft in. Månadens högsta temperatur, 10,1 grader, uppmättes i skånska Ängeholm-Barkåkra.

Tillfällig kalluft följdes av milda sydvästvindar igen
Stormen den 19 följdes av tillfällig kalluft i hela landet. Natten till den 23 fick Gielas i södra Lapplandsfjällen 35,2 minusgrader, säsongens hittills lägsta temperatur. Även natten därpå blev kall, men fler än två nätter med 30 minusgrader eller kallare någonstans i landet blev det inte. Inte denna månad, och inte denna vinter heller? Det återstår att se...

Efter ett par dagars landsförvisning fick herr och fru Mildluft nog och återkom till landet igen. Åter följde vädersystem efter vädersystem västerifrån på väg åt nordost. Den 24 blåste och snöade det rejält i Norrbotten, 15-25 cm nysnö på många håll. Förseningar för flyg, tåg och bussar blev följden, men inga allvarligare trafikolyckor inrapporterades trots det hårda vädret. Det var efter detta snöväder som Murjek noterade snödjupet 98 cm, månadens största i norra Norrland.

Under morgontimmarna den 25 var det kortvarig storm på Skagerack (Väderöarna 28 m/s) och stormbyar över Västkusten (Torpabron strax söder om Trollhättan i västra Västergötland 26 m/s). Uddevallabron fick stängas av, likaså riksväg 27 sydväst om Borås där ett träd blåst ner över vägen. Ett dygn senare var det dags igen. Denna gång i Skåne under eftermiddagen och tidiga kvällen den 26: Rynge, Ängelholm-Barkåkra och Malmö, alla stormbyar 25 m/s. Cirka 30 000 blev utan el, en färja rammade kajen i Trelleborg och nerblåsta träd orsakade tågstopp på sträckorna Nässjö-Hässleholm, Emmaboda-Karlskrona och Ronneby-Karlskrona. Hastighetsbegränsning fick tas till på Öresundsbron, flera färjor ställdes in och en byggnadsställning i Kristianstad rasade i den byiga vinden. Det föll mycket regn också den dagen, främst vid Västkusten med 20-30 mm på många platser. Mollsjönäs strax nordost om Göteborg fick mest med 36 mm. Den 27 följdes regn och blötsnö av snabb uppklarning och tillfrysning på vägarna. Mycket halt med flera avåkningar och olyckor på kort tid rapporterades från Borås-trakten. Den 28 nådde sydvästvinden i Stekenjokk stormstyrka, 28 m/s.

Sista veckan i januari nådde flödena i små och medelstora vattendrag höga nivåer i halland, västra Småland och södra Västergötland. Mot månadsskiftet även höga flöden i Viskan, Ätran, Nissan och Lagan.

Storm i söder
Månadens andra mer omfattande oväder med stormvindar till havs och stormbyar över land drog in över landet den sista i månaden. Jämfört med stormen den 19 så var den i stort sett av samma dignitet. Det är alltid svårt att jämföra ett oväder med ett annat, men jag vill nog hävda att den 31 var aningens kraftigare. Dels för att medelvinden vid Västkusten var högre den 31, dels för att det snöade kraftigt på många håll, så det var inte bara vinden som ställde till med problem. Men å andra sidan hade fler stationer över land stormbyar den 19...

Den 31 var det alltså dags igen. Det blåste upp till storm vid Västkusten. Medelvinden nådde högre än vid stormen den 19, för nu nådde Väderöarna 28 m/s, Vinga utanför Göteborg 27 m/s, Nordkoster vid norra Bohuskusten 26 m/s och Måseskär 25 m/s. Högst byvindhastighet av dessa fick Nordkoster, med orkanstyrka 35 m/s, men även Väderöarna och Vinga nådde orkanstyrka i byarna. Senare, kring midnatt nådde även Svenska högarna i norra Östersjön storm 25 m/s. Över land var det dock bara Helsingborg som noterade stormbyar på 25 m/s. Som mest var cirka 27 000 abonnenter strömlösa under kvällen och flera färjor fick ställas in. Det föll rikligt med regn och snö också, så det vara inte bara blåsten som orsakade ovädret. Mest fick Mollsjönäs med 46 mm, medan Ed i Dalsland fick 31 mm. Vid Västkusten var det enbart regn, men bara en bit in över inlandet var det snö, om än ganska blöt, som föll. Mest nysnö fick Malung i Dalarna med 17 cm, följt av Ställdalen i norra Västmanland med 16 cm, Gördalen med 15 cm och Fägerhult i södra Västergötland med 15 cm. En dödsolycka inträffade i värmländska Filipstad i samband med snö och hård vind. Även i Skåne var det besvärligt på vägarna med snö och blåst, ”snökaos” talades det om. Väglaget var halt på många håll och i Borås-trakten stod 40-talet lastbilar still vid midnatt i en isig uppförsbacke på riksväg 40. En minst sagt händelserik avslutning av vädermånaden januari blev.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer