• Viktigt meddelande:

    Det brinner i området mellan Bonäs, Kumbelnäs och Musisjön. Allmänheten uppmanas att hålla sig borta från brandområdet. Det är risk för fallande träd och räddningstjänsten behöver arbeta ostört. Läs mer här

Januaris medeltemperatur för några orter i landet och en jämförelse med när det senast var ännu kallare. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Rejäl vinter i söder

Januari blev en mycket kall månad i söder. Man får gå tillbaka till 1980-talets vintrar för att hitta en kallare januarimånad. I norra Norrland blev januari däremot något mildare än normalt. Intetsägande väder dominerade under månaden, med ett stort undantag. Den 27 drog ett mycket omfattande snöväder förbi över hela landet, så de avslutande dagarna blev, liksom inledningen, snöig.

Inte sedan 1987 har södra halvan av Sverige haft en lika kall januari som i år. Kylan har dessutom varit envis och hängt i under så gott som hela månaden. Bara smärre och kortlivade försök med mildluftsattacker har förekommit. I exempelvis Stockholm blev maxtemperaturen i januari prick 0,0 grader. Det är första gången sedan 1829 som temperaturen i huvudstaden inte orkat över 0-gradersstrecket i januari. Ett annat exempel är Växjö, som just nu (1 februari) har 34 dygn på raken med minusgrader, något som inte hänt sedan vintern 1946-47. Då hade man 43 dygn på raken (21 januari-4 mars) med minusgrader. Februari inleds också med fortsatt kyla, så kanske, kanske...

En mycket lång svit av varmare januarimånader än normalt bröts denna januari. Det gäller stationen Idkerberget i södra Dalarna. Där har det varit varmare än normalt alla januarimånader 1988-2009, men i år blev det alltså tvärstopp för den imponerande 22 år långa sviten.

Snön har täckt nästan hela landet. Det var egentligen bara under några få inledande januaridagar som det var barmark i främst Skåne. Efter snövädret den 27-28 var det dessutom gott om snö. 47 cm i Norrköping den 29 är det största snödjupet där sedan 1985 och 35 cm i Visby och 83 cm i Hudiksvall den 29 är störst sedan 1996. Månadens största snödjup i olika landsdelar uppmättes i Götaland 67 cm i Tidaholm i östra Västergötland den 6-7, i Svealand 79 cm i Älvkarleby i Norduppland den 1 februari, i södra Norrland 92 cm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland den 28 och i norra Norrland 115 cm i Gargnäs i södra Lappland den 1 februari.

Efter en mycket svängig januari blev temperaturen något över det normala i norra Norrland. I övriga landet kallare än normalt och alltså den kallaste januari sedan 1987. Kylan var mest envis i Värmland, norra Dalarna och Härjedalen, där mildluften hade svårt att få tag på kalluften i marknära skikt. Därmed inte alls förvånande att värmländska Arvika hade största avvikelse från det normala. Medeltemperaturen blev där 12,7 minusgrader mot det normala 6,0 minusgrader för referensåren 1961-1990. Det upp-och-ner-vända väderläget speglas också av att månadens högsta temperatur återfinns i norr.

I absoluta tal hade Ljusnedal i Härjedalen kallast i landet med en medeltemperatur på 17,7 minusgrader, medan Utklippan utanför Blekinges kust hade varmast med 1,8 minusgrader.

Januari blev en mycket nederbördsfattig månad. Hade det inte varit för månadens avslutande snöoväder hade hela landet fått mindre nederbörd än normalt. Nu gav den snöiga avslutningen att det på sina håll i öster föll lite mer nederbörd än normalt. Minst, mindre än en fjärdedel av det normala, föll i delar av Bohuslän, Dalsland och sydligaste Värmland. Nordkoster vid norra Bohuskusten satte nytt rekord för lite nederbörd med sina 3 mm mot tidigare 12 mm från 1989. Nordkoster har mätt nederbörd sedan 1967. Blomskog i sydligaste Värmland satte också nytt rekord. Mätserien började där 1967 och hittills har 14 mm från 1997 varit rekord, men i år föll 12 mm.

Snöig inledning
Årsskiftet var kallt och snöigt på många håll i landet. Vindar från ost och nordost gav snö och snöbyar under januaris första dagar. Mest föll i öster tack vare det varma havsvattnet. Även över Vättern och Vänern bildades snöbyar. Ett smalt stråk med snöbyar väster om Vättern gav Tidaholm en snödjupsökning på 33 cm den 2, en klart bidragande orsak till att just Tidaholm hade Götalands störst snödjup under januari. Den 3-5 drog ett snöfall in från nordväst och vidare ner åt sydost över landet, som mest föll 24 cm snö i Hemavan i södra Lapplandsfjällen. Kalluft och tillfälligt rätt kraftiga vindar följde och temperaturen sjönk alltmer i norr.

Innan kylan nådde Sydsverige så hann ett omfattande snöfall passera österut över Götaland. Lokalt föll mer än 20 cm snö den 5, med Flahult i norra Småland med 24 cm, Källsjö i inre Halland med 24 cm och Veddige i norra Halland med 20 cm som officiellt mest.

Kyla i hela landet
Samtidigt som snön föll i Sydsverige sjönk temperaturen i övriga landet. Den 6 noterade Hemavans flygplats 39,1 minusgrader, säsongens dittills lägsta temperatur. I Örebro kröp temperaturen ner till 28,3 minusgrader, viket är den lägsta temperaturen där oavsett månad sedan 1987. I Gävle var det än värre. Med 30,4 minusgrader noterades den lägsta januaritemperaturen i Gävle sedan 1893 och oavsett månad sedan 1963.

Dygnet därpå, den 7, blev 40,8 minusgrader på Hemavans flygplats månadens lägsta temperatur. Senast det var så kallt i Sverige var den 23 mars 2008. Då hade Nikkaluokta exakt samma temperatur, 40,8 minusgrader, 2008 års lägsta temperatur. Efterhand nådde kylan också Sydsverige och därmed var det minusgrader i hela landet. Den 8 var hela Bottenviken och norra Kvarken isbelagd och isen växte också vid kusterna längre söderut. Det blev inte den drastiska istillväxt senare i månaden som man kanske kunde ana, men det berodde delvis på att den värsta kylan gav med sig, men också beroende på en blåsig period den 16-18. Då sprack till och med istäcket i Bottenviken tillfälligt upp. Med kylan som avslutande januari började isarna snabbt att växa till igen.

Kallt i söder, men mycket milt i norr
Kylan stod sig i söder flera dagar till. Temperaturen nådde till och med under 30 minusgrader i inre Götaland. Lägsta noteringen i Götaland blev 31,6 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 9. Samma dag noterade Linköping-Malmslätt 27,2 minusgrader, den lägsta temperaturen där oavsett månad sedan 1979 och den lägsta januaritemperaturen sedan 1942.

Från mellersta Norrland och ner till norra Götaland var det vindsvagt och fortsatt kallt väder. Samtidigt var vädret helt annorlunda i andra delar av landet. Längst i söder friskade ostvindar i. Sent den 9 till och med mycket hårda vindbyar på 24 m/s i Rynge i sydligaste Skåne. Byvinden höll i sig där den 10 med 23 m/s som mest. I norra Norrland var det också blåsigt, med milda västvindar. Stora sjöfallet i norra Lapplandsfjällen noterade storm 26 m/s den 10 och storm 25 m/s den 11. Temperaturen steg snabbt i högre terräng där mildluften snabbt slog igenom. I exempelvis Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen steg temperaturen ungefär 30 grader på ett dygn den 6-7. Sju dygn på raken, den 9-15, noterades dagens högsta temperatur i landet i just fjällkedjan. Månadens högsta temperatur blev 6,6 grader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 10. Kylan låg kvar i skyddade dalgångar, inte så mycket i norra Norrland som i södra Norrland, där det fortsatt var 30-35 minusgrader. Mildluften kändes ändå av i höjden och på topparna i de södra fjällen var det plusgrader. Visst är det svenska vädret fascinerande? Det kan skilja 30 grader mellan dal och topp och ändras 30 grader från en dag till en annan.

Fastlåst väderläge
När västvindarna lugnade ner sig i norr kom kylan sakta tillbaka. Samtidigt avtog blåsten längst i söder, så under en lång period i månadens mitt var vädret mest odramatiskt och tämligen intetsägande. Kylan låg stadigt förankrad öster om Sverige, samtidigt som mild luft fanns i väster. Vindar omkring syd och sydost härskade och när mildluften tillfälligt pressade på lite mer ökade syndvinden och blev rätt frisk ett par dagar. Vinden nådde sin kulmen med mycket hårda vindbyar på 21 m/s på Kiruna flygplats midnatt den 23-24. Molnigheten varierade dessa dagar och därmed också temperaturen. Vid klart väder sjönk temperaturen, ibland ganska snabbt och steg när molnen drog in igen. Lite snö föll ur molnen, men det var till stor del uppehåll i hela landet under många dagar.

Under tre hela dygn, den 23-25, nådde temperaturen inte plusgrader någonstans i landet. Det var så kallade isdygn i Sverige då, och utöver dess tre dygn var även den 1, 8 och 30 isdygn under månaden.

Omfattande snöoväder
Fram till och med den 26 hade det fallit mycket lite nederbörd i landet. Ingen plats hade då fått mer nederbörd än normalt, men det skulle en snöig avslutning ändra på. Ett omfattande snöväder drog på eftermiddagen den 26 in över fjällkedjan. Vinden ökade, men nådde inte riktigt stormstyrka som befarats. Ack så blåsigt ändå med mycket hårda vindbyar på 23 m/s på Kiruna flygplats på kvällen den 26.

Snöovädret onsdagen den 27 blev utan tvekan januari mest minnesvärda väderhändelse. Ovädret var inte värre än något annat normalt snöoväder, men att hela landet berördes var väl det som var speciellt och även det faktum att det varit lugnt väder i ungefär tre veckors tid. Det började i norr med friska till hårda sydvindar och mycket snö redan under natten. Snöandet och blåsten höll i sig där även fram på dagen, och då tog vinden och snöandet fart även i söder. Värst drabbades södra Götaland och östra Norrland av ovädret. I Skåne och Blekinge var det mer vinden än snön som ställde till det, för med snödrev och minimal sikt blev det både halt och farligt på vägarna. I norr var det mycket snö och kraftig vind som vållade problem, bland annat med snörök. Rapporter om underkylt regn förekom också, främst från Götaland. Tillfälligt slog mildluften in över västra Götaland. Det blev en eller annan plusgrad och när kylan sedan återkom blev det rejält halt när vatten och snömodd frös till. Bland problemen i ovädrets spår kan nämnas att E6 stängdes av mellan Malmö och Helsingborg efter trafikolyckor, samma sak för E4 utanför Umeå, Umeå hamn stängdes, smärre störningar i flygtrafiken kanske främst på Åre-Östersund flygplats på grund av underkylt regn, ett antal mindre strömavbrott och mängder av olyckor och avåkningar. Ovädret drog vidare åt sydost och snöandet och blåsten avtog alltmer den 28. De flesta i vårt avlånga land hade säkerligen hörsammat varningarna och var väl förberedda inför ovädret, vilket klart bidrog till att följdverkningar inte blev så omfattande som man kunde befara i förväg.

Lokalt kom mycket snö i samband med ovädret. Officiellt fick Nordanbäck i nordligaste Ångermanland mest med 50 cm, följt av Hattsjöbäcken i norra Ångermanland med 48 cm. Vidare fick de medelpadska stationerna Sidsjö 47 cm, Hudiksvall 46 cm och Stordalen-Midlanda 43 cm, men det under två dygn den 27-28.

Kallt och snöigt
De avslutande januaridagarna var det fortsatt snöigt i delar av landet. Flera mindre snöväder passerade revy i olika delar av landet. Besvärligast var det i Skåne den 30 med snö och blåst. Efter snöovädret var det också åter fritt fram för kylan att välla in österifrån. Temperaturen sjönk snabbt och det blev ganska likartat i hela landet. Kallast blev det i Pajala i norra Norrbotten med 34,1 minusgrader den 29, men också exempelvis 30,9 minusgrader i Horn den 30. Just den 30 hade Linköping-Malmslätt i Östergötland 28,9 minusgrader, kallast där oavsett månad sedan 1966 och kallast i januari sedan 1942. Norrköping hade 24,0 minusgrader, kallast oavsett månad sedan 1989. Dygnet därefter, den 31, var det i Ronneby-Kallinge i Blekinge som temperaturen nådde extremt lågt. Med 22,5 minusgrader var det kallast där oavsett månad sedan 1986 och också nytt januarirekord sedan startåret 1945. Det gamla januarirekordet löd på 21,9 minusgrader från 2002.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Januaris medeltemperatur för några orter i landet och en jämförelse med när det senast var ännu kallare.
Januaris medeltemperatur för några orter i landet och en jämförelse med när det senast var ännu kallare. Foto: SVT
Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur.
Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT
Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat.
Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT