Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Egon stormade in

Uppdaterad
Publicerad

Januari blev en övervägande mild, nederbördsrik och blåsig månad, inte minst i samband med stormen Egon en dryg vecka in i månaden. Vintern tvekade länge, framför allt i söder, och tidvis tärde mildluften även på snötäcket i norr. Till slut blev det dock lite mer vinterlikt väder även i söder.

De flesta januarimånaderna de senaste åren har varit milda, och januari 2015 blev inget undantag. Ostadigt mildväder med passerande vädersystem västerifrån blev det dominerande inslaget under månaden. Speciellt inledningen blev mycket mild, nederbördsrik och blåsig med Svea och stormen Egon som ”höjdpunkter”.

Därefter följde en svängig och omväxlande månad där plusgrader och regn varvades med minusgrader och snö och däremellan även snösmältning och påfrysning. Halka har därför på ett eller annat sätt varit ett stående samtalsämne under månaden, för det är ju oftast i väderskiften kring nollgradersstrecket som halkan är som värst.

Tema månadskrönikor

Strax innan månadens mitt tog kylan över i norr, dock inte permanent. I söder blev det bara smärre och tama försök med vinterkyla. Trots allt tog alltmer vinterlikt väder över även i söder under den sista tredjedelen av januari. Skam vore väl annars kan jag tycka, för just i slutet av januari och början av februari är vädret som kallast, sedan ”vänder” väderåret mot varmare och ljusare tider, även om det ännu dröjer åtskilliga veckor innan vintern gjort sitt i norr.

Milt och blött

Månaden blev mycket varmare än normalt i södra och mellersta Sverige. Längre norrut tämligen normal medeltemperatur, och i norra Lappland till och med aningens kallare än brukligt. Störst överskott i temperatur jämfört det brukliga fick Gustavsfors i norra Värmland med 5,8 grader över det normala, medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen med 1,2 grader under det normala noterade störst avvikelse åt det andra hållet.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Man behöver inte backa speciellt många år för att hitta en allmänt varmare januari än årets, i nordligaste Norrland endast till januari 2013, i mellersta Norrland till januari 2012 och i övrigt till den extremt milda januarimånaden 2008. I absoluta tal hade Måseskär vid Bohuskusten varmast i landet med en medeltemperatur på 3,7 grader, medan Vittangi i norra Lappland hade kallast med 17,1 minusgrader.

Bara ytterst lokalt har mindre nederbörd än normalt fallit under januari. Det blev alltså en nederbördsrik månad i så gott som hela landet, och på sina håll föll mer än dubbla normalmängden. Även gällande nederbörd är 2012 i främst mellersta Norrland och 2008 i övriga landet blötare eller ungefär lika blöta januarimånader än årets.

I millimeter räknat föll mest vid Västkusten, lokalt över 200 mm med Fotskäl i sydligaste Västergötland i topp med 231 mm. Göteborg fick sammanlagt 157 mm (mot normala 61 mm), vilket inte är alltför långt ifrån deras januarirekord på 166 mm från 2008. Jämfört det normala föll dock mest i Norrbotten, där dubbla eller till och med mer än trippla normalmängderna föll. Exempelvis fick Luleå flygplats hela 357 % av det normala, 141 mm mot normalt 38 mm.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Bland platser med över 100-åriga mätserier slogs ett rekord. Det var i Piteå som med 135 mm slog sitt gamla rekord på 107 mm från 1938. Normalt faller det 39 mm i Piteå i januari, så 135 mm innebär 335 % av det normala, och mätningarna inleddes där 1860. Dessutom tangerade Jokkmokk i mellersta Lappland (startår 1860) sitt januarirekord på 80 mm från 1923.

Solen har delvis lyst med sin frånvaro, speciellt i landets östra och södra delar. På sina håll har bara hälften så mycket sol som normalt registrerats, medan det i övrigt varit ungefär så mycket solskenstid som det brukar vara i januari. Av de fåtal platser i landet som mäter soltimmar noterades mest sol i januari i Borlänge i Dalarna med 43 timmar, medan solen bara lyste 1½ timme i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Det är föga förvånande med tanke på hur lite solen är ovan horisonten där så här års.

Mycket milt

Det blev en närapå extremt mild inledning på det nya väderåret. Månadens högsta temperatur i olika landsdelar inträffade under januaris två första dygn:

I Götaland 10,1 grader i Gladhammar i östra Småland med 10,1 grader den 2,

i Svealand 9,2 grader i Berga i östra Södermanland den 2,

i södra Norrland 9,3 grader i Brämön vid Medelpadskusten den 1

och i norra Norrland 8,1 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen den 1.

Även senare i månaden har det varit gott om varma dygn jämfört med normalt. Den absoluta temperaturen nådde dock aldrig högre än i början av månaden, även om det var nära i samband med Egon-stormen.

Svea kom av sig något

Det såg ett tag ut som om det skulle bli ett rejält oväder i Götaland den 2–3. Den befarade stormen döptes till Svea efter namnsdagsbarnet den 2, men när väl dagen var inne blev det inte fullt så illa som först befarades. Medelvinden till havs nådde aldrig stormstyrka, så ”stormen Svea blev ”ovädret Svea”.

Byvinden över land nådde dock stormstyrka som mest, men bara på två platser officiellt:

Rynge i sydligaste Skåne med 29 m/s

och Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge med 25 m/s,

Därtill observerades det på många håll över land mycket hårda vindbyar:

Kristianstad i nordöstra Skåne 24 m/s,

Visby flygplats på Gotland 24 m/s,

Ljungbyhed i nordvästra Skåne 24 m/s,

Halmstads flygplats i Halland 23 m/s,

Malmö-Sturup 23 m/s,

Axstål vid Vätterns strand i Västergötland 23 m/s,

Malmö 23 m/s,

Kymbo i ostligaste Västergötland 23 m/s,

Torup i inre Halland 22 m/s,

Ängelholm-Barkåkra i nordvästra Skåne 22 m/s,

Roma på inre Gotland 21 m/s,

Erikstad-Bergarud i södra Dalsland 21 m/s,

Hallhåxåsen i norra Jämtland 21 m/s,

Göteborg 21 m/s,

Såtenäs vid södra Vänerns strand i Västergötland 21 m/s,

Växjö i södra Småland 21 m/s,

Helsingborg i västra Skåne 21 m/s

och Målilla i östra Småland 21 m/s.

Trots att Svea inte blev så kraftfull som befarat blev ändå tusentals abonnenter strömlösa, och flera tåg- och färjeavgångar försenades och ställdes in. Varningarna som utfärdades var till viss del befogade, för man får inte glömma bort att en varning är just en varning om att något kan hända, inte att det med absolut säkerhet kommer att inträffa. Med facit i hand var dock varningarna något för kraftfulla till såväl styrka som utbredning.

Blåsigt i Malmö i samband med Svea den 2 januari. Foto: SVT Sydnytt

I fjällen blåste det tillfälliga stormvindar på 27 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på kvällen den 2. Det gjorde det för övrigt också ett dygn dessförinnan, på kvällen den 1 var det även då 27 m/s i medelvind i Stekenjokk.

Regnet vräkte ner över västra Götaland natten till den 2 då Svea drog in. Över 30 mm föll som mest under nederbördsdygnet den 1 (från morgonen den 1 till morgonen den 2), där så gott som allt föll under natten till den 2:

Fotskäl 40 mm,

Mollsjönäs nordost om Göteborg 39 mm,

Källsjö i inre Halland 39 mm,

Ullared i inre Halland 39 mm,

Linhult i inre Halland 33 mm

och Torup 31 mm.

Dygnet därpå gav snöandet i norr en observation som nådde upp till minst 30 mm i smält form för nederbördsdygnet den 2:

Piteå 30 mm.

Egon blev den kraftigaste stormen i landet på drygt ett år

Stormen Egon som slog till mot Götaland den 10–11 blev i paritet med den senaste kraftiga stormen i landet, Sven i december 2013.

Den 9 passerade en förlöpare med snö, regn och blåst över främst Skåne, men ett dygn senare var det så dags för Egon. Ovädret döptes till Egon av den danska vädertjänsten, och det namnet fick gälla även i Sverige. Vinden kulminerade under timmarna kring midnatt den 10–11, och på många håll blåste det då stormstyrka i medelvind till havs:

Väderöarna vid Bohuskusten 30 m/s,

Nidingen vid Hallandskusten 28 m/s,

Måseskär 28 m/s,

Blåhammaren i Jämtlandsfjällen 27 m/s,

Hanö utanför Blekinges kust 27 m/s,

Hallands väderö på den skånska nordvästspetsen 26 m/s,

Utklippan i Blekinges östra skärgård 25 m/s,

Östergarnsholm på Gotlands ostkust 25 m/s,

Nordkoster vid norra Bohuskusten 25 m/s

och Pålgrunden i södra Vänern 25 m/s.

Taket på Vederlövs kyrka söder om Växjö i blåste av i samband med stormen Egon. Foto: Kristin Renulf, SVT

I större delen av Götaland blåste det som värst mycket hårda vindbyar (alltså 21–24 m/s), och på många håll även stormbyar (25–32 m/s). En plats över inlandet noterade till och med orkanbyar. Här samtliga officiella observationer på mycket hårda vindbyar eller mer över land i samband med Egon:

Åsbräcka-Torpabron i västra Västergötland orkanbyar 35 m/s,

Ljungbyhed i nordvästra Skåne stormbyar 32 m/s,

Torup stormbyar 32 m/s,

Rynge stormbyar 32 m/s,

Ängelholm-Barkåkra stormbyar 31 m/s,

Malmö stormbyar 31 m/s,

Målilla stormbyar 31 m/s,

Axstål stormbyar 30 m/s,

Såtenäs stormbyar 30 m/s,

Kymbo stormbyar 30 m/s,

Karlskrona-Söderstjerna stormbyar 29 m/s,

Kristianstad stormbyar 29 m/s,

Växjö stormbyar 29 m/s,

Halmstads flygplats stormbyar 28 m/s,

Landvetter flygplats utanför Göteborg stormbyar 28 m/s,

Ljungby i sydligaste Småland stormbyar 28 m/s,

Göteborg stormbyar 27 m/s,

Helsingborg stormbyar 27 m/s,

Malmslätt i inre Östergötland stormbyar 27 m/s,

Tomtabacken i norra Småland stormbyar 27 m/s,

Eftra-Broen i Halland stormbyar 26 m/s,

Göteborg-Säve stormbyar 26 m/s,

Visby flygplats stormbyar 26 m/s,

Bredåkra i Blekinge stormbyar 26 m/s,

Hagshult i norra Småland stormbyar 26 m/s,

Karlsborg vid Vätterns västra strand i Västergötland stormbyar 26 m/s,

Roma stormbyar 26 m/s,

Hällum i inre Västergötland stormbyar 26 m/s,

Erikstad-Bergarud stormbyar 25 m/s,

Malmö-Sturup stormbyar 25 m/s,

Växjö-Kronoberg stormbyar 25 m/s,

Malexander i södra Östergötland stormbyar 25 m/s,

Hästveda i nordöstra Skåne 24 m/s,

Kroppefjäll-Granan i Dalsland 24 m/s,

Kalmar flygplats 24 m/s,

Rångedala i södra Västergötland 23 m/s,

Horn i sydligaste Östergötland 23 m/s,

Kristianstad-Everöd i nordöstra Skåne 23 m/s,

Hörby i inre Skåne 23 m/s,

Kettstaka i södra Närke 21 m/s

och Gladhammar 21 m/s.

Givetvis blev följderna betydligt mer omfattande efter den kraftfulla Egon än efter den tama Svea. Som mest var drygt 70 000 abonnenter strömlösa och uppskattningsvis föll tre miljoner kubikmeter skog när vinden härjade för fullt. Högt havsvattenstånd, översvämningar och inställda och försenade flyg, färjor, tåg och bussar var andra effekter av ovädrets framfart.

Dessutom var det mycket milt i samband med Egon. Som högst 9,9 grader i Malmö den 10, månadens näst högsta temperatur. Ett ovanligt lågt lufttryck noterades också. I värmländska Arvika var trycket 959,7 hPa på kvällen den 10, och det är lägst i landet sedan januari 2012.

Bedårande vacker halo i värmländska Likenäs den 9 januari. Foto: SVT Värmlandsnytt

Kyla och snö följde efter Egon...

I ovädrets norrkant vräkte snön ner, och de största snödjupsökningar fram till morgon den 11 blev:

55 cm i Höglekardalen i Oviksfjällen i Jämtland,

44 cm i Kilafors i södra Hälsingland,

41 cm i Söderala utanför Söderhamn i Hälsingland,

38 cm i Gördalen i norra Dalarna,

35 cm i Ulvsjö i norra Dalarna

och 31 cm i Sänningstjärn i nordligaste Hälsingland.

I millimeter räknat fick två platser 30 mm eller mer under det nederbördsdygnet, alltså från morgonen den 10 till morgonen den 11:

Söderala 39 mm

och Hudiksvall i Hälsingland 30 mm.

Det blev mycket snö att ploga efter Egons framfart, som här någonstans i Gävle den 11 januari. Foto: Emma Åhlström, SVT

När Egon drog bort österut tog kalluften över i norr. Speciellt dygnet den 12 var det extremt stor temperaturskillnad i landet från mycket kallare än normalt i stora delar av Norrland till mycket över normalt i sydvästra Sverige. Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 40,2 minusgrader (nytt säsongslägsta) i Nikkaluokta i norra Lappland den 12,

i södra Norrland 30,2 minusgrader i Hoting i nordvästra Ångermanland den 12,

i Svealand 30,3 minusgrader i Storbo i norra Dalarna den 23

och i Götaland 11,7 minusgrader i Hällum den 12 i samband med att tillfällig kalluft lyckades sippra så pass långt söderut under natten till den 12.

...men även åska, blåst och höga flöden

I söder fortsatt milt även efter Egon, och det förekom åska under flera dygn. De mest åskfrekventa dygnet i januari blev den 14 med 71 registrerade blixtar, följt av den 16 med 63 blixtar, den 13 med 29 blixtar och den 30 med 17 blixtar. Den mesta av åskan förkom över västra och södra Götaland, men exempelvis även från Umeå har åska rapporterats under månaden.

Det var också blåsigt dagarna efter Egon, men ingenting jämfört med det som hade varit förstås. Vindbyarna var mycket hårda på sina håll på kvällen den 12:

Kymbo 23 m/s,

Åsbräcka-Torpabron 21 m/s

och Såtenäs 21 m/s

Samt åter vid lunchtid den 16:

Såtenäs 21 m/s

och Axstål 21 m/s.

Även i fjällen blåste det stormstyrka i medelvind vid ett par tillfällen till under månaden utöver Svea och Egon, nämligen:

Sylarna i södra Jämtlandsfjällen 27 m/s den 15,

Blåhammaren 25 m/s den 15,

Stekenjokk 26 m/s den 26,

Stekenjokk 26 m/s den 29

och Blåhammaren 25 m/s den 29.

Översvämmad Göta älv vid Feskekörka i Göteborg i samband med Egon den 10 januari. Foto: Sven-Olof Glimvet

I mildvädrets spår följde även en del flödesvarningar. Flödesnivåerna var höga i delar av Ätran i Halland den 15–20, i delar av Säveån i Västergötland den 15–25 och för Ronnebyån råder varning för höga flöden mellan sjöarna Rottnen och Viren i Småland sedan den 20.

Mer vinterlikt även i söder

Två tredjedelar in i månaden tog mer vinterlikt väder över även i söder. Innan dess låg snögränsen under månaden länge genom nordvästra Svealand och sydöstra Norrland, men hade sedan i mitten av månaden pendlat söderut och norrut beroende på det växlingsrika vädret mellan ostadigt med regn och snö varvat med tillfällig kyla och blidväder.

Denna natursnöversion av Olof är skickligt lik det tecknade originalet från Disney-filmen ”Frost”. Foto: Lottie Barrklev & Evelin Nilsson

Till slut blev det mer stadigt vitt även längre söderut. Ett utbrett snöfall drog med start under natten till den 21 upp söderifrån och gjorde att så gott som hela landet blev vitt, undantaget främst delar av Skåne och kustnära områden i Götaland. Det fortsatte snöa de följande dagarna, och det föll dryga 10 cm på många håll i Götaland och Svealand den 21–23.

Störst snödjupsökning på ett dygn i samband med det snöandet fick Stockholm där snödjupet steg från barmark på morgonen den 21 till härliga 18 cm på morgonen den 22. Likt Fylking ropade nog många ”äntligen!” när vinterns vita guld förvandlade bruna och gröna fält och åkrar till nästan ändlösa möjligheter till allsköns vinteräventyr. Många snögubbar – Olof och andra – såg säkerligen dagens ljus dessa dagar, för det var härlig kramsnö på många håll. Dygnet den 23 blev sett till landet som helhet månadens kallaste dygn. Nästan hela landet hade då kallare än normalt.

Den meteorologiska vintern avancerade inte en endaste meter under januari. Fortsatt är det alltså höst vid väst- och sydkusten enligt den meteorologiska definitionen. Det kan bli så att vintern inte hinner anlända till hela landet innan det är dags för våren. I början av februari ”vänder” väderåret i söder, och har den meteorologiska vintern inte anlänt den 15 februari anses våren kommen då.

Den milda vintern så här långt har gjort att det inte är mycket till havsis än på de svenska farvattnen, inte ens längst i norr. I stort sett är det bara längs Bottenvikskusten som havsisen lagt sig, så än är större delen av Bottenviken isfri.

Uppåt halvmetern med snö i Norrbotten

Ett ganska stillaliggande snöfall låg över norra Norrland den 28–30. På bara ett dygn fram till morgonen den 30 föll det över 30 cm på många håll i Norrbotten och vidare i ett stråk västerut in mot södra Lapplandsfjällen. Officiellt blev det 40 cm som mest, men kanske att det lokalt kan ha kommit en halvmeter. Här samtliga snödjupsökningar på 30 cm eller mer fram till morgonen den 30:

Björkudden i norra Lappland 60 cm (månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn),

Markusvinsa i norra Norrbotten 40 cm,

Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen 38 cm,

Luleå-Bergnäset i Norrbotten 37 cm,

Klöverträsk i södra Norrbotten 34 cm,

Koler i södra Norrbotten 31 cm,

och Sadjem i norra Lappland 30 cm.

I smält form föll över 30 mm på följande platser under nederbördsdygnet den 29 (alltså dygnet fram till morgonen den 30):

Luleå-Bergnäset 49 mm,

Klöverträsk 36 mm,

Sorsele i mellersta Lappland 34 mm,

Kalix i östra Norrbotten 31 mm,

Kittelfjäll 31 mm

och Storön vid Norrbottenskusten 30 mm.

Snömassorna följdes av försenade och inställda bussturer, en del avåkningar och olyckor, men ganska lugnt ändå med tanke på att uppåt en halv meter snö fallit på kort tid. Många fick sig dock ett rejält motionspass när bilen skulle skottas fram. Under månadens sista vecka gick flera många laviner i fjällen, bland annat i Åre i Jämtlandsfjällen den 24–25 och i Kittelfjäll den 30, så lavinsäsongen är i full gång nu.

Snödjupet växte i slutet av månaden, och de olika landsdelarnas största snödjup uppmättes därmed alla i slutet av januari:

I norra Norrland 115 cm i Björkudden den 30 och i Kittelfjäll den 31,

i södra Norrland 77 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen den 30–31,

i Svealand 122 cm i Gördalen den 31 (säsongens dittills största snödjup)

och i Götaland 32 cm i Malmbäck i norra Småland den 31.

Det blev mycket snö att skotta om man behövde bilen i Luleå den 30 januari. Foto: Randi Gitz, SVT

Månadsskiftet blev också snöigt, när ett utbrett snöfall drog norrut över större delen av landet, där det mesta föll längs ostkusten. Dock inga ”Norrbottensmängder”, utan som mest 10–15 cm i Småland, Östergötland och Södermanland under nederbördsdygnet fram till morgonen den 31 och 10–20 cm i ett ganska stort område från Uppland och Närke i söder till Västerbotten i norr och dygnet därpå (alltså fram till morgonen den 1 februari). Bland annat föll 20 cm i Gördalen, så säsongens hittills högsta snödjup i landet är 142 cm på morgonen den 1 februari.

I smält form föll över 30 mm under nederbördsdygnet den 31:

Söderala 50 mm (månadens största dygnsnederbördsmängd)

och Hudiksvall 34 mm.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet