Årets januari kan sägas vara en blick in en bit i framtiden, för den var varmare än normalt i hela landet, och därtill även nederbördsrikare än normalt i större delen av landet. För sannolikheten för just milda och till stor del även nederbördsrika vintrar ökar ju i takt med de pågående klimatförändringarna.
I denna analys gör jag nedslag i de mest intressanta väderhändelserna under månaden, medan det sammanfattande januarivädret finns i en annan artikel.
Kyla tog över efter extremvärme över nyåret
Årsskiftet var milt, och lokala januarirekord noterades i Skåne på nyårsdagen den 1, för minst 75-åriga mätserier gäller det:
11,1 grader i Lund mot tidigare 10,9 grader den 10 januari 2005 (startår 1753)
10,8 grader i Malmö mot tidigare 10,6 grader den 10 januari 2005 och den 10 januari 2007 (startår 1917)
Efter nyårshelgens extrema mildluft tog kyla över. Kalluft i början av januari innebar snöfall även i söder, där ett snötäcke efterhand bredde ut sig allt längre söderut över Götaland. Snöutbredningen kulminerade den 7, likaså för Götalands del. Månadens mest omfattande snöväder i söder kom utan tvekan den 4, när det lokalt kom närmare 50 mm i smält form, vilket resulterade i snödjupsökningar på omkring 30 cm som mest.
Tidig vårflod i söder
Efter att nästa vädersystem passerat i söder den 6–7 tog mildare väder med snösmältning över. Snösmältning, och därtill påspädning av regn, fick märkbara och långdragna konsekvenser i mängder av vattendrag från Mälardalen och söderut. De första varningarna för höga flöden utfärdades den 8. Dessutom, för första gången sedan varningssystemet gjordes om hösten 2021, utfärdades röd varning för översvämning, det i övre Viskan och övre Ätran med start den 12. De flesta flödena kulminerade i månadens mitt, och då var även antalet varningar som störst.
Redan halvvägs in i månaden hade så pass mycket nederbörd fallit att det redan var klart med nya lokala nederbördsrekord för januari i söder. När sedan all snö smält i söder, och med mindre nederbördsmängder under andra halvan av månaden lugnade sig även flödesläget, och vid midnatt den 28–29 löpte de sista varningarna ut. Med allt mildare och delvis nederbördsrikare vintrar är kanske flödesvintrar något vi måste vänja oss vid?
Mycket snö vid Norrlandskusten
Samtidigt som snösmältning och vårfloden i söder tog fart föll snön i norr. Mycket snö också, när ostvindar förstärkte snöande in över Norrlandskusten. På de tre nederbördsdygnen den 6–8 föll lokalt över 50 mm i smält form i Ångermanland med officiellt mest i Nora-Östanö med 64 mm. Officiellt störst snödjupsökning fick Hattsjöbäcken dessa dygn med 58 cm när man gick från 49 cm på morgonen den 7 till 107 cm två dygn senare och blev därmed officiellt först ut med meterdjup snö denna säsong.
Under månadens första halva gick vädersystemen till största del på sydlig bana över landet, varvid fjällkedjan, främst den västra delen, då per automatik får lite snö. Klassiskt västvindläge och passerande vädersystem på nordlig bana ändrade dock på det under månadens sista vecka. Då var det även av och till blåsigt i fjällen, med som högst 32,3 m/s (nästan orkan alltså) i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen natten mot den 25.
Stabilare på slutet
Merparten av januarinederbörden föll under månadens första halva, för därefter tog stabilare väder över. Visst snöade och regnade det en del även då, men inte alls så mycket som tidigare i månaden. Officiellt noterades 20 mm eller mer vid bara två tillfällen runtom i landet under månadens andra halva, medan antalet 20 mm-observationer de första 15 dygnen var cirka 150.
Temperaturen pendlade ofta och mycket i slutet av månaden. Tillfällig mildluft med sydvästvindar inför ett passerande vädersystem följdes av kalluft norrifrån igen efter passagen. Så på många håll i landet inträffade månadens lägsta temperatur bara dagar innan eller dagar efter den 25, som i sin tur blev månadens varmaste dag på många håll i landet.
Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier