Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Norrländsk rekordvärme

Uppdaterad
Publicerad

Efter en besvikelsens juni bjöd juli på drömväder för semesterfirarna, i alla fall för de som gillar tryckande värme och gott om sol.

När midsommarkylan var som värst påträngande kändes högsommarvärmen långt borta, men bara två veckor senare slog det om. En julivärme av sällan skådat slag följde. Dessutom blev juli mycket solig och övervägande torr, förutom när regnet vräkte ner när häftiga åskväder passerade

Rekordvärme, torka och sol i massor

Årets juli blev en av de allra varmaste julimånader vi upplevt i landet. Rätt allmänt slogs de tidigare rekorden från främst 2003 i västra Norrland. Men även på andra håll i landet var det rekordvarmt, bland annat vid Västkusten. De platser med mer än 100-åriga mätserier som satte nytt rekord för medeltemperatur i juli är Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen, Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen, Jokkmokk i mellersta Lappland, Gunnarn i södra Lappland, Umeå flygplats i Västerbotten, Holmön vid Västerbottenskusten, Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen och Vinga utanför Göteborg.

Tema månadskrönikor
Sammanställning av de platser med minst 100-åriga mätserier som satte nytt julirekord för medeltemperatur. Foto: SVT

I södra halvan av landet stod sig de flesta rekorden, så rekordår som 1901, 1914, 1994 och 2006 förkommer flitigt i rekordlistorna där. I norr kommer det stå 2014 för många platser, men främst i öster förekommer även rekordåren 1901, 1925, 1927, 1941, 1973 och 2003.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i juni med en månadsmedeltemperatur på 12,2 grader, medan Göteborg hade varmast med 21,0 grader, vilket bara är 0,2 grad under deras julirekord från 1994.

Det är ganska vanligt att det är stora lokala variationer i nederbördsfördelningen under en sommarmånad, och årets juli är inget undantag. Snarare ett tydligt exempel på hur skevt regnet kan fördelas när nästan allt faller som regn- och åskväder. Det enda rejält sammanhängande regnet som passerat revy under månaden är ett över Sydsverige den 12–13 juli, men även då förekom regn- och åskskurar med lokala variationer som följd.

I större delen av landet blev juli torr, delvis mycket torr med inte ens häften av normal regnmängd. I Linköping i Östergötland har man upplevt den torraste julimånaden på över hundra år, för 5 mm är minst i juli sedan det föll 3 mm där i juli 1901 (som ni säkert minns!) Å andra sidan fick delar av landet över dubbla normalmängden, som Norra Möckleby på Öland med 274 %, vilket i millimeter innebär 140 mm mot normala 51 mm.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Solen sken mycket mer än brukligt i hela landet i juli. Av de fåtalet platser som mäter soltimmar fick Luleå flest med 422 timmar. Tarfala fick minst med 237 timmar, vilket dock är klart fler än deras tidigare högstanotering på 211 timmar från 2008, men då har stationen å andra sidan bara haft solskensmätningar sedan 2007.

Redan efter 26 av månadens dygn stod det klart att Östersund skulle sätta nytt rekord sedan mätningarna inleddes där 1957. Rekordet på 336 timmar från 1994 är nu rejält putsat till 390 timmar.

Trevande inledning

Även om den värsta kylan från midsommarhelgen redan gett vika i slutet av juni var inledningen av juli kallare än normalt i större delen av landet. Svalt var ordet, och även ostadigt i främst norra Norrland den 2–3.

Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna noterades dessa inledande dygn (med undantag för Götaland, där det lite förvånande blev ännu kallare i månadens mitt):

I norra Norrland 0,4 grader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 2,

i södra Norrland 0,7 minusgrader i Börtnan i södra Jämtland och i Ljusnedal i Härjedalen den 4,

i Svealand 2,3 grader i Ulvsjö i norra Dalarna och i Storbo i nordvästra Dalarna den 4

och i Götaland 4,0 grader i småländska Hagshult den 17.

Natten till den 4 är månadens enda natt med köldgrader i landet, och förutom Börtnan och Ljusnedal noterade även Dravagen i Härjedalen under 0 grader. Som kuriosa kan också nämnas att Hagshult hade kallast i hela landet tre nätter på raken, först 4,0 grader den 17, sedan 7,4 grader den 18 och till slut 5,7 grader den 19.

Värme söderifrån

Samtidigt som månadens kallaste natt gjort sitt i norr började värmen välla upp söderifrån. Den 4 tog värmen över i Sydsverige, och från dygnet därpå har det varit varmare eller mycket varmare än normalt i så gott som hela landet dag efter dag efter dag...

Årets dittills högsta temperatur på 30,1 grader i Gävle i Gästrikland den 24 maj tangerades först den 7, för att sedan slås dagarna därpå:

30,1 grader i Härsnäs i nordvästra Skåne den 7,

30,2 grader i Floda i inre Södermanland den 8

och 31,8 grader i Junsele i inre Ångermanland den 9.

I och med värmen gjorde sommaren den 4–6 entré på de fåtalet platser i fjällvärlden som inte tidigare fått sommar. Officiellt var Tarfala sist ut att få sommar den 6.

Den 7 bjöd på en föraning om vad som skulle komma betydligt mer av senare i månaden. I gränsen till svalare luft väster om Sverige bildades många och kraftiga regn- och åskskurar i västra Götaland, västligaste Svealand och sydvästra Norrland.

Omfattande regn i söder

Den 12 drog ett omfattande och delvis riktligt regn upp söderifrån över södra Sverige. Mest föll i Hästveda i norra Skåne. Där föll det hela 103 mm fördelat på de två nederbördsdygnen den 12 (klockan 8–8 den 12–13) och den 13 (klockan 8–8 den 13­–14). Utöver dessa blöta dygn har det varit så gott som uppehåll i Hästveda, för deras sammanlagda nederbördsmängd i juli blev 118 mm.

Här samtliga observationer på 40 mm eller mer på ett dygn i samband med regnet söderifrån den 12–13:

Hanö utanför Blekinges kust 57 mm den 12,

Hästveda 48 mm den 12,

Kristianstad i nordöstra Skåne 42 mm den 12,

Hästveda 55 mm den 13,

Markaryd i sydligaste Småland 51 mm den 13,

Laholm i södra Halland 50 mm den 13,

Norra Möckleby på Öland 47 mm den 13,

Hallands Väderö i nordvästligaste Skåne 44 mm den 13,

Osby i norra Skåne 44 mm den 13

och Bjärnum i norra Skåne 41 mm den 13.

Samtidigt som det blev svalare och ostadigare i söder bestod värmen i norr, och landets högsta temperatur uppmättes i norr dagarna den 11–15. Mest anmärkningsvärt var det att en så pass oväntad plats som Kvikkjokk-Årrenjarka hade varmast i landet tre dagar i rad: Först 30,5 grader den 11, sedan 30,9 grader den 12 och till slut 28,8 grader den 13.

Värmebölja värd att varna för

Efter det omfattande regnet i söder gjort sitt började värmen etablera sig igen, men det var först omkring den 20 som månadens mäktiga värmebölja tog fart på riktigt allvar.

Många njuter av sommarvärmen och längtar efter när 30-gradersdagarna radar upp sig, men värmen har även många baksidor och därför finns numera varningar för värmeböljor även i Sverige. Den allra första värmevarningen någonsin i landet utfärdades den 21, och ett par dagar senare fanns varning ute för nästan hela landet. Värmeböljor av årets dignitet ser man i snitt ungefär en varje decennium eller så. Det blev en svit på nio 30-gradersdagar på raken (den 21–29) i landet innan värmen dämpades precis innan månadsskiftet. Till det kan läggas de sex dagar på raken med 30-gradig värme som förekom tidigare i juli (den 7–12), så det blev 30 grader varmt under 15 av månadens 31 dagar.

Noteringen för årets hittills högsta temperatur justerades tre gånger under värmeböljan:

31,9 grader i Älvsbyn i södra Norrbotten den 22,

33,4 grader i Lungö vid Ångermanlandskusten den 23

och till slut 33,9 i Hökmarksberget i Västerbotten den 26.

Fullt med badande i den 30-gradiga värmen på Harnäs badplats i sydostligaste Gästrikland den 23 juli. Foto: Jan-Peter Eriksson, SVT

Hökmarksbergets temperatur är högst i landet sedan småländska Målilla hade 35,0 grader varmt den 11 juli 2010. Dessutom är 33,9 grader Västerbottens högsta temperatur sedan rekordet 34,2 grader sattes i Skellefteå den 2 juli 1968.

Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev:

I Götaland 32,7 grader i Simonstorp i norra Östergötland den 25 och i Kristianstad den 29,

i Svealand 32,8 grader i värmländska Arvika den 24,

i södra Norrland 33,4 grader i Lungö den 23

och i norra Norrland alltså 33,9 grader i Hökmarksberget den 26.

Toppnoteringarna runtom i landet innebar att många fick uppleva de varmaste sommardagarna sedan klassiska somrar som bland annat 2003 i norr och 1994 i söder, exempelvis:

30,9 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka den 12 är högst sedan 2003,

31,5 grader i Piteå i Norrbotten den 23 är högst sedan 2003,

31,7 grader i Haparanda i Norrbotten den 23 är högst sedan 1972,

31,3 grader i Sveg i Härjedalen den 23 är högst sedan 1994,

30,9 grader i Särna i norra Dalarna den 23 är högst sedan 1975 (och högst i juli sedan 1945),

30,8 grader i Härnösand i Ångermanland den 24 är högst sedan 1994,

32,4 grader i Göteborg den 25 är högst sedan 1994

och 33,3 grader i Gävle den 26 är högst sedan 2003.

Dessutom slog två platser nya julirekord för absolut temperatur:

Umeå flygplats med 32,2 grader den 23 är högre än det tidigare julirekordet på 31,5 grader från 2003. Oavsett månad är temperaturen dessutom den högsta för Umeås del sedan juni 1882. Umeås mätningar inleddes 1858.

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten med 32,0 grader den 26 är högre än det tidigare julirekordet på 30,7 grader från 2003. Dessutom är det rekord oavsett månad (tidigare 30,7 grader i juli 2003 och juni 1953) sedan mätningarna inleddes där 1879.

Gott om tropiska nätter

Inte ens varje sommar blir det tropiska nätter i landet, så det är sällan vi får uppleva en så pass tropisk natt-frekvent månad som årets juli. Senast vi hade tropisk natt i landet var den 23 juli 2011, så varken 2012 eller 2013 uppnådde vi det magiska i att nattemperaturen inte sjunker under 20 grader. När man summerar hela juli rör det sig om 44 observationsplatser som totalt fått ihop 132 tillfällen med tropisk natt!

Först ut i år var den 9, en natt som var rejält varm vid väst- och sydkusten. Sedan dess har det varit tropiska nätter den 11, 20 och 22–31, totalt 13 stycken. De flesta noteringarna kom givetvis i samband med den långvariga värmeböljan i månadens andra halva, och då var det inte bara väst- och sydkusten som hade tropiska nätter, utan även upp längs hela ostkusten.

Den allra varmaste natten fick man uppleva i Storön och Rödkallen i Norrbottens skärgård den 26, för då sjönk temperaturen bara till 22,6 grader som lägst. Det är för övrigt den högsta minimitemperaturen i Norrland sedan åtminstone 1961 (så långt tillbaka i tiden som all statistik finns tillgänglig digitalt). Minimitemperaturen 22,6 grader är för övrigt högst i landet sedan Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge noterade 22,7 grader den 13 juli 2010.

Tropiska nätter är vanligast under sommarens andra halva när sjöar och hav blivit rejält uppvärmda, och tack vare värmen i vattnet är det just kusterna som lättast får tropiska nätter. Därför är det mer anmärkningsvärt att flera platser en bit in över land noterade tropiska nätter, exempelvis:

Karlshamn, Kristianstad, Ängelholm, Helsingborg, Halmstad och Göteborg den 9,

Luleå den 23,

Stockholm den 27,

Umeå den 28

och Stockholm igen den 30.

Måseskär vid södra Bohuskusten fick flest tropiska nätter, åtta stycken den 9, 11, 22–26 och 28. Inte långt efter var Rödkallen, Landsort vid Södermanlandskusten, Svenska högarna i norra Östersjön, Söderarm i Upplandskusten och Vinga utanför Göteborg, alla med sju tropiska nätter var.

Blixtrekord, fallvindar, översvämningar och annat i värmens spår

Tack vare (eller ”på grund av” är kanske en bättre ordval?) värmen kom häftiga värmeåskväder igång. Inte minst den 27, 28 och 30 vräkte regnet ner lokalt.

Mest uppmärksammat blev skyfallet över Stockholm den 27. Officiellt föll 29 mm över innerstaden, men privata mätningar i Åkersberga strax nordost om Stockholm angav 70 mm på drygt en halvtimme och hagel stora som 3–4 cm. Stora regnmängder på kort tid vållar alltid problem, speciellt där det är tättbebyggt eftersom det snabbt blir enorma vattenmassor som samlas när vatten från tak och gator ska trängas i dagvattenledningarna. Tak som läcker vatten, golv- och gatbrunnar som flyttas ur sitt läge och översvämmade gator och källare är bara några av de effekter som följer när skyfall drar förbi en stad. Den 27 rapporterades också om 62 mm på 50 minuter i Motala i västra Östergötland, med liknande problem som i Stockholm som följd.

Skyfall i Stockholm den 27 juli. Foto: SVT Nyheter

I Malung i västra Dalarna föll temperaturen rejält i samband med en kraftig åskskur den 24. Deras officiella temperatur klockan 15 var 29,6 grader, men en timme senare var det bara 16,4 grader, och det föll som mest 14 mm på en kvart. Ett liknande kraftig skyfall som lyckats träffa en officiell mätstation var i Tomtabacken i norra Småland den 26 då det föll 35 mm på en timme, varav 23 mm på en kvart. Med tanke på att sannolikheten att de största regnmängderna råkar falla just över observationsstationen är mindre än att hitta en nål i en höstack förstår man att man ofta hör om privatpersoner som fått betydligt större mängder regn än de officiella värdena i omgivningen anger.

Den 24 drabbades såväl Brunskog som Lysvik i Värmland av påstådda tromber, men troligen rörde det sig istället om kraftiga fallvindar i samband med åskmoln som orsakade trädfällning och annat. De fallvindar som förekommer i åskmoln, och då främst i framkanten i rörelseriktningen, kan ibland bli mycket kraftiga. Stormbyar kan mycket väl förekomma, även om det bara är under en kortare period. Både ögonvittnenas beskrivning av det inträffade och bilder som finns efter ovädrets framfart tyder på att det var fallvindar och inte tromber. Samma sak den 27 i Björköby nordväst om Vetlanda i Småland när skog till ett värde av uppskattningsvis 3 miljoner föll och knäcktes av fallvindar. Rapporten från Öland den 11 var däremot tveklöst en tromb med sin synliga slang som drog fram under åskmolnet. De mycket hårda vindbyar på 23 m/s som rapporterades från Lycksele i sydöstra Lappland på sena förmiddagen den 14 kom i samband med en passerande åskskur. Det är månadens enda kraftigare vindby som officiellt registrerats, men bilder från exempelvis Björköby den 27 vittnar om att det blåste minst lika mycket där, och det är väl med byvindar precis som med nederbördsmängder att sannolikheten att de kraftigaste vindbyarna inträffar där en mätare råkar sitta är oerhört liten.

Kraftiga fallvindar i småländska Björköby den 27 juli. Foto: Jimi Samuelsson

Den 27 får nog räknas som det mest intensiva ovädersdagen denna sommar, och det vittnar även antalet registrerades blixtar om. Sedan nuvarande blixtlokaliseringssystem infördes 2002 har det aldrig tidigare noterades så mycket blixtar som den 27, hela 43 546 stycken, vilket var ett par tusen fler än det tidigare rekorden från den 7 juni 2011. Även under andra dagar i juli registrerades mycket blixtar, 10 000 blixtar eller fler (där de flesta givetvis förkom under den andra värmeböljan):

15 683 den 7,

16 118 den 24,

15 157 den 26,

43 546 den 27,

14 961 den 28,

15 506 den 30

och av månadens alla dygn är det vara den 4 som var helt åskfritt.

Här samtliga officiella regnmängder på 40 mm eller mer på ett dygn under julis andra halva:

50 mm i Myskelåsen i Härjedalen den 17,

64 mm i Gördalen i norra Dalarna den 24,

57 mm i Moheda i inre Småland den 26,

48 mm i Tomtabacken den 26,

51 mm i Kopparberg i norra Västmanland den 27,

50 mm i Skröven i nordöstra Lappland den 27,

47 mm i Skeppshult i västligaste Småland den 27,

76 mm i Emmaboda i sydöstra Småland den 29 (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd)

och 43 mm i Nybro-Slättningebygd i östra Småland den 30.

Översvämningar efter skyfall över Piteå i Norrbotten den 28 juli. Foto: Filip Hannu, SVT

Till sist i denna megagantiska julikrönika en liten kuriosa-notering: Tidvis var luften rejält fuktigt. Ett mått på luftfuktighet är daggpunktstemperaturen, och som högst i landet noterades den till 22,8 grader i Karlskrona-Söderstjerna den 26.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet