Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Sommarblandning

Uppdaterad
Publicerad

Det blev på många sätt typiskt svenskt sommarväder i juli. Soliga, varma dagar varvades med mer ostadiga dagar där regn, skurar och åska härskade. Dessutom ett par skyfall med lokala översvämningar som följd, och en liten värmebölja också.

Recept på svensk juliblandning: Lika delar sol, moln och regn. Blanda väl. Grädda i 20- till 25-gradig värme i 31 dagar, men kortvarigt kan man höja temperaturen något. Krydda med åska, skyfall, lite hagel och en knivsudd med tromber också. Sedan är det bara att avnjuta detta, gärna i goda vänners lag.

Alla har sin åsikt om vad som är bra och dåligt väder på sommaren. För vissa är växlande molnighet, någon eftermiddagsskur och 20 grader det optimala medan andra vill ha minst 30-gradig värme och molnfri himmel. När vädret dessutom varit rätt varierat i såväl tid som rum, och att man kanske varit på olika platser under sommaren så upplevs säkerligen vädret helt olika från person till person.

Tema månadskrönikor

I den allmänt utbredda hetsen efter sol, torka och värme på sommaren blev därför Stockholm, Linköping och Visby ”vinnartrion” bland större orter i landet. Medan platser som Malmö, Mora och Luleå kanske inte stått lika högt i kurs hos sol- och värmedyrkarna.

Aningens varmare och mestadels torrare än normalt

Det blev varmare än normalt i hela landet i juli, där de största överskotten återfinns i Norrbotten, norra Lappland samt på Öland och Gotland. Det jag då jämför med är medeltemperaturen för referensåren 1961–1990.

Visst är det härligt med statistik förresten? För jag kan påstå att såväl Ölands norra udde som Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade varmast i landet i juli. Ölands norra udde hade nämligen högst medeltemperatur med 19,3 grader medan Tarfala avvek mest från sitt normalvärde med en medeltemperatur på 9,3 grader, vilket är 2,9 grader över det normala för deras del. Lägst medeltemperatur i landet i juli var det i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen med 8,7 grader medan Idre fjäll i norra Dalarna hade minst överskott gentemot det normala med 0,2 grader över deras vanliga julitemperatur.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Regnet fördelades mycket ojämnt över landet. I nordligaste Norrland föll mer än dubbla normalmängden på många håll, medan ostkusten till stor del upplevde en torr eller mycket torr juli. I delar av Östergötland och vid Svealands ostkust föll inte ens hälften av vad som brukar falla i juli. Allra minst regn i juli noterades för Svenska högarna i norra Östersjön, ynka 6 mm mot normala 47 mm. Eftersom det mesta av regnet som faller så här mitt i sommaren kommer i form av lokala skurar kan det dessutom vara stora lokala skillnader. Ett kort skyfall kan ha stort inflytande på hela månadens regnmängd. Trots mycket regn i nordligaste Norrland sattes inga nya nederbördsrekord för månaden. Ändå alltså drygt dubbla normalmängden på många håll med Esrange, öster om Kiruna i norra Lappland, i topp med 195 mm mot normala 82 mm för deras del.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Solen sken ungefär lika mycket som vanligt i juli, eller på sina håll något mer. Dock inte tillräckligt mycket för att nya rekordnoteringar skulle se dagens ljus. Mest soltimmar av de fåtalet platser som mäter solskenstid i landet fick nyss nämnda Svenska högarna med 373 timmar, medan Tarfala bara fick ihop 147 timmar sol i juli.

Månadens och sommarens hittills åskrikaste dagar kom på slutet när det allmänt var lite varmare än inledningsvis i juli. Flest blixtar registrerades den 26 med 9 800 stycken, följt av den 24 med dryga 9 500 stycken och den 31 med dryga 5 800 blixtar.

Inga kraftigare vindar noterades under månaden, det vill säga varken storm i fjällen eller till sjöss, ej heller några mycket hårda vindbyar i inlandet. Månadens kraftigaste byvind oavsett stationsplacering blev 23 m/s i Sylarna i Jämtlandsfjällen på efternatten den 2.

Ostadig inledning

Det blev en sval och ganska ostadig inledning på månaden. Såväl den 1 som den 2 var det regn och skurar på många håll i landet. Sedan lite torrare väder ett par dagar.

Mycket hagel föll i trakterna kring Vansbro i Dalarna den 4 juli. Foto: Kristin Nordin

Den 4 föll rikligt med hagel över Vansbro i Dalarna. Den 5 vräkte sedan regnet ner i landsändarna. Samtidigt som kraftigt regn berörde Norrbotten och norra Lappland fick också främst Skåne mycket regn. Den 9 blev det lokala översvämningar i Umeå efter en häftig skur och samma eftermiddag föll 20 mm på en kvart och 27 mm på en timme över södermanländska Tullinge söder om Stockholm.

Norrtälje drabbades av lokala översvämningar efter kraftigt regn den 11 juli. Foto: SVT Nyheter Stockholm

Lokala översvämningar följde även när ett kraftigt regn med åska söderifrån tog sig in över bland annat Skåne natten till den 11. Senare det dygnet fick även Uppland lokalt mycket regn med översvämningar som följd. I Film noterades 20 mm på bara en kvart vid 17-tiden och i Norrtälje föll det 64 mm när skyfallsliknande skurar passerade där enligt en icke-officiell men trovärdig mätning. För att få kallas skyfall måste det falla minst 1 mm per minut.

Regnfyllda gator i Sundsvall efter skyfallsliknande regn den 14 juli. Foto: SVT Nyheter Västernorrland

Frostiga nätter

Nätterna var kyliga i början av månaden, och lokalt förekom till och med frost i främst Jämtland och Härjedalen. Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 1,3 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 19,

i södra Norrland 1,8 minusgrader i Börtnan i södra Jämtland den 8,

i Svealand 1,3 grader i Ulvsjö i nordligaste Dalarna den 8

och i Götaland 3,7 grader i Hagshult i Småland den 14 och i Horn i sydligaste Östergötland den 22.

Just natten till den 8 var osedvanligt kall i Jämtland och Härjedalen. Sveg i Härjedalen noterade med 1,4 minusgrader sin kallaste julinatt sedan 1975 och 1,5 minusgrader i Storlien i Jämtlandsfjällen är lägst där i juli sedan 1962.

Minusgrader i juli känns säkerligen avlägset för de flesta, men för boende i ett köldhål som exempelvis Börtnan är det snarare regel än undantag med åtminstone någon frostnatt även mitt i sommaren. Lägst temperatur i Börtnan i juli de senaste åren har nämligen varit 1,0 minusgrad den 25 juli 2015, 0,7 minusgrader den 4 juli 2014 och 1,5 minusgrader den 22 juli 2013.

Värmebölja

I månadens mitt var det ”normalt svenskt sommarväder” som gällde när sol och värme varvades med regn och skurar. Den 14 drabbades Sundsvall av lokala översvämningar efter mycket regn på kort tid. Maxtemperaturen pendlade kring 25-gradersstrecket ett par dagar, men därefter tog allt varmare luft över.

Sommarvärme vid Bettnessand drygt två mil söder om Umeå den 20 juli. Foto: SVT Nyheter Västerbotten

Tre dagar på raken, den 23–25, nådde temperaturen 30 grader åtminstone någonstans i landet. Här de olika landsdelarnas högsta temperatur i juli, och det var sannerligen jämnt i toppen:

I Götaland 30,8 grader för den östgötska trion Norrköping, Kvarn och Härsnäs den 25,

i Svealand 30,9 grader i såväl Eskilstuna i Södermanland som i Uppsala den 25,

i södra Norrland 29,3 grader i Torpshammar i inre Medelpad den 25

och i norra Norrland 29,8 grader i Markusvinsa i norra Norrbotten den 24.

Strålande solsken och värme lockade många sol- och badsugna till utanför Halmstad den 22 juli. Foto: SVT Nyheter Halland

Värmen räckte därmed inte till för att rubba på sommarens hittills högsta temperatur, som fortsatt är 31,8 grader i småländska Målilla från midsommardagen den 25 juni. För många kändes värmeböljan säkerligen alltför kort, men mycket mer än det blev kan man inte ”begära” av den svenska sommaren. Om man gillar värme kan man givetvis hoppas på mer, men aldrig ”kräva” det eftersom det inte är vad vi normalt har.

Så gott som hela landet har sedan länge haft meteorologisk sommar (alltså medeltemperatur över 10 grader fem dygn på raken), bara enstaka fjällstationer återstod. Med värmen i juli anlände till slut den meteorologiska sommaren även till de sista utposterna i fjällvärlden. Av landets alla väderstationer var det Tarfala som var sist ut att få sommar, vilket skedde den 21.

Hittills har det bara noterats en enda tropisk natt denna sommar. Det var när Vinga utanför Göteborg hade 20,2 grader som lägst natten till den 25. För att få kalla en natt för tropisk får temperaturen aldrig understiga 20 grader. Vissa somrar sker det ofta, såsom senast i juli 2014 och augusti 2014. Hittills i år bara en tropisk natt, men kanske kan vi få fler i augusti?

Åska och skyfall

Eftersom värme och fukt är huvudkomponenterna i åskbildningsprocessen är det föga förvånande att det åskar mycket i samband med och kanske främst i slutet av en värmebölja. Är åska involverat kan det även bli tal om mycket regn. I Pajala vid den finska gränsen i Norrbotten föll 20 mm på en kvart (och 37 mm på en timme) på tidiga kvällen den 25, och sammanlagt blev det över 40 mm det nederbördsdygnet där.

Länsväg 583 vid Lennheden norr om Borlänge i Dalarna underminerades efter kraftigt regn den 25 juli. Foto: Fredric Gustafsson

Än mer föll dock dygnet därpå. Esrange fick då hela 78 mm på ungefär tre timmar den 26 när kraftiga åskoväder passerade. Esranges notering blev månadens största dygnsnederbördsmängd, och det är även sommarens hittills största.

Månaden avslutades också med kraftiga regn- och åskskurar. Även några tromber bildades, bland annat i Bohuslän och Södermanland den 30. Ett band med kraftiga skurar svepte österut den 30, och även norrut där det blommade upp med åska och rikligt med regn de avslutande två dygnen. Blixtnedslag i en elnätsstation orsakade också ett omfattande strömavbrott för omkring 45 000 abonnenter i Västerbotten på kvällen den 31, men där många fick tillbaka strömmen relativt fort.

Skogsbrand nära Oxmossen utanför Söderköping i Östergötland den 27 juli. Branden orsakades troligen av ett blixtnedslag dagen innan. Foto: Ulf Wigh

Trots en del kraftiga regnskurar under månaden vill jag påstå att det trots allt var relativt lugnt på ”skyfallsfronten”. I skrivande stund har 22 officiella dygnsnederbördsmängder på 40 mm eller mer som rapporterades i juli:

58 mm i Skröven i norra Lappland den 5,

52 mm i Paharova i norra Norrbotten den 5,

48 mm i Sadjem i norra Lappland den 5,

47 mm i Hallands väderö i nordvästligaste Skåne den 5,

43 mm i Helsingborg i västra Skåne den 5,

42 mm i Kosta inre Småland den 5,

42 mm i Saarikoski i nordligaste Lappland den 5,

41 mm i Kypäsjärvi i östra Norrbotten den 5,

41 mm i Haparanda vid den finska gränsen i Bottenviken den 5,

41 mm i Vittangi i norra Lappland den 5,

42 mm i Knopparp i inre Skåne den 10,

56 mm i Härnösand vid södra Ångermanlandskusten den 11,

43 mm i Långträsk i mellersta Lappland den 13,

46 mm i Arjeplog-Myrheden i mellersta Lappland den 15,

48 mm i Rensjön i norra Lappland den 16,

44 mm i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 16,

41 mm i Pajala den 25,

78 mm i Esrange den 26,

44 mm i Tärendö i norra Norrbotten den 30,

43 mm i Myskelåsen i Härjedalen den 30,

41 mm i Tännäs i Härjedalen den 30

och 46 mm i Hemavan i södra Lapplandsfjällen den 31.

Tromb i Stigtomta utanför Nyköping i Södermanland den 30 juli. Foto: Torbjörn Zadig

Kopplingen mellan månadens totala regnmängd och antalet kraftiga skurar är inte speciellt stor. Värme kan ge många åskväder med kraftigt regn där det i övrigt är torka som gäller, medan ett allmänt ostadigt väderläge inte alltid ger så stora regnmängder som 40 mm eller mer på ett dygn. Årets juli bjöd exempelvis på färre 40 mm-regn än såväl juli 2015 (som var en klart blötare månad än normalt i större delen av landet) som juli 2014 (som till stor del var mycket torr men även väldigt varm).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet