• Viktigt meddelande:

    Det brinner vid Musisjön i Mora kommun. Allmänheten uppmanas att hålla sig borta från brandområdet. Läs mer här

Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Sommaren rivstartade

Publicerad

Det blev en mycket varm maj, även om inledningen bjöd på såväl kyla som snö. Därefter tog värmen över och sommaren rusade snabbt norrut. Höga flöden följde i Norrlandsälvarna och värmen slog rekord i norr.

När vinterkylan höll sig kvar ända in i april trodde nog många att våren skulle bli fortsatt kall och sommaren sen. Men icke då, det slog om rejält på i stort sett en månads tid, från mitten av april till mitten av maj. Sommaren anlände tidigt på många håll och så gott som hela landet har nu sommar enligt definition. Redan har vi upplevt två 30-gradersdag i år, och många hoppas nog på fler heta dagar under de ”riktiga” sommarmånaderna som nu står för dörren.

Efter ett par kyliga inledande dygn tog värmen över. Med vissa undantag bjöd resten av månaden på varmt eller mycket varmt väder. Sammantaget blev månaden därför mycket varm i norr med en avvikelse på 3–4 grader över det normala, lokalt nästan 5 grader. I söder var det jämfört med det normala inte fullt lika varmt. Lokalt sattes nya rekord för medeltemperatur i maj, för stationer med minst hundraåriga mätserier gäller det:
Särna i norra Dalarna (startår 1892) 10,6 grader mot tidigare 10,0 grader 1947,
Östersund-Frösön i Jämtland (startår 1860) 10,8 grader mot tidigare 10,4 grader 1937
och Hemavan i södra Lapplandsfjällen (startår 1901) 8,4 grader mot tidigare 7,6 grader 2002.

I absoluta tal hade uppländska Uppsala högst medeltemperatur i landet i maj med 13,8 grader, vilket är den varmaste maj för deras del sedan 1833. Kallast i maj var det i Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 1,4 grader. Störst avvikelse mot det normala noterades på Kiruna flygplats och på Kiruna flygplats i Lappland med 4,8 grader över det normala medan skånska Skillinge med 0,5 grader över det normala avvek minst från normal medeltemperatur i maj.

Första tredjedelen av månaden var övervägande torr, men ostadigare väder följde när värmen tog över. Sammantaget föll något mer nederbörd än normalt i delar av landet, medan främst delar av Uppland, Västmanland, Gästrikland och Norrbotten fick mindre nederbörd än normalt. Avvikelserna är överlag inte speciellt stora, så i grova drag bjöd maj på tämligen normala nederbördsmängder i landet. Men visst finns undantag åt både det blöta och det torra hållet. På drygt en handfull platser utspridda över landet föll det något mer än dubbelt mot det normala. Mest i millimeter räknat föll iBengtsfors i Dalsland med 120 mm medan Överkalix-Svartbyn i Norrbotten fick minst med 7 mm.

Överkalix blev för övrigt månadens vinnare gällande torrt och varmt väder. Med i snitt 4,3 grader över normala, en toppnotering på 29,5 grader den 31 och med ynka 7 mm nederbördpå hela månaden (vilket motsvarar26 %av det normala) råder det ingen tvekan om den saken. Andra delar av landet må ha haft varmare i snitt, men inte torrare, och ja, inledningen var kylig där det kanske även var inslag av blötsnö i regnet.

Solen sken något mindre än normalt i söder i maj, men mer än normalt i norr. I Umeå till och med så pass mycket att det blev ett nytt rekord, 361timmar mot det tidigare rekordet 347 rimmar från 1981. Solskensmätningarna i Umeå inleddes 1969.

Det noterades två stormtillfällen i fjällen under månaden. Först 29 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen kring midnatt den 2–3, sedan 26 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen natten till den 17.

Kall inledning
Kyliga och övervägande torra dagar inledde månaden. Det var riktigt kallt nattetid, och i bland annat Halmstad i Halland och Karlshamn i Blekinge upplevde man den kallaste majnatten på över 30 år.

Månadens lägsta temperaturen rapporterades natten till den 2 med 13,1 minusgrader i Tarfala. Natten därpå blev på många håll ännu kallare, för då noterade övriga landsdelar lägst temperatur under månaden: I Götaland 6,5 minusgrader i småländska Hagshult, i Svealand 6,9 minusgrader i Gustavsfors i mellersta Värmland och i södra Norrland 9,0 minusgrader i Flatruet i Härjedalsfjällen.

Majsnö
De första kyliga majdygnen bjöd även på lite nysnö på sina håll i norr, bland annat 5 cm i Hemavan den 2. Dygnet därpå föll 6 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen och i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen samt 5 cm i Högland i sydligaste Lappland och Lövberga i norra Jämtland. Den 8 föll även 8 cm nysnö i Sadjem i norra Lappland. Månadens sista snöfall som nådde statistiklistorna var 1 cm i Ransaren i sydligaste Lapplandsfjällen på morgonen den 20.

Månadens största snödjup uppmättes den 4 till 135 cm i Katterjåkk. 59 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 1 blev månadens största snödjup i södra Norrland, medan inga officiella snödjupsnoteringar finns från varken Svealand eller Götaland under månaden.

Efter de inledande dygnen skedde en snabb snösmältning i Norrlands inland när värmen vällde upp söderifrån. Den 25 fanns inget officiellt snödjup kvar i landet, och det ovanligt tidigt, dock ej rekordtidigt. 1960 var det ingen mätbart snödjup i landet så tidigt som den 18 maj och flera år på 2000-talet har uppvisat liknande datum som i år.

Värme, men också regn
Så smått trevande redan den 4, men på allvar från den 6 drog varm luft upp över hela landet. Det gjorde att den meteorologiska sommaren anlände till i stort sett hela Götaland och Svealand. Det blev nya årshögstanoteringar för temperatur såväl den 6 med 22,7 grader i Torpshammar i Medelpad som dagen därpå med 23,9 grader i skånska Lund.

Det var även torrt på många håll i början av maj, och som alltid på vårkanten innan årets vegetation tar fart förekom många gräsbränder runtom i landet.

Med värmen kom även åskan igång, och vädret blev helt plötsligt sommarlikt. De fem mest åskrika dygnen i maj inträffade den 21, den 18, den 28, den 9 och den 20 i nämnd ordning, alla med över 1 000 registrerade blixtar i landet.

Perioden den 4–15 bjöd på varierande temperatur i landet. Flera regn- och skurområden passerade revy, främst den 8–9 och den 13–14. Mest föll i samband med skurar och åska. Här alla officiella observationer om 30 mm eller mer dessa dagar:
Gördalen 33 mm den 8,
Ransaren i sydligaste Lapplandsfjällen 30 mm den 9
och Östra Husby i norra Östergötland 30 mm den 9.

30 grader lagom till pingst
Den 16 brakade sommarvarm luft in söderifrån, och värmen tog över i så gott som hela landet direkt. Årets hittills högsta temperatur steg dag för dag. Varmast var det i Eftra-Broen i inre Halland, först 25,0 grader den 16 (första högsommardagen för året), sedan 28,2 grader den 17 och till slut 30,6 grader på pingstafton den 18.

Första 30-gradersdagen för året inträffade osedvanligt tidigt, dock ej rekordtidigt. Dessutom är 30,6 grader den högsta majtemperaturen i landet på över 40 år. Senast det var så varmt var den 31 maj 1971 när Överkalix-Svartbyn noterade exakt på tiondelen lika varmt, och den noteringen är i sin tur majrekord genom alla tider för hela Norrland.

Natten till den 19 blev årets första frostfria natt. I alla fall uppmättes enbart plusgrader på alla officiella stationer som finns runtom i landet.

Med värmen följde att våren den 15–16 anlände till de delar av fjällvärlden som inte fick vår

redan i april. Samtidigt tog sommaren den 16–17 ett rejält kliv norrut och anlände till Norrland, delar av Lappland och fjällvärlden undantaget. Den 27–28 anlände sommaren även till de kvarvarande delarna av Lappland och fjällkedjan.

Sommarskurar och vårflod
Värmen kom först, men det dröjde bara några dagar innan det även blev ostadigt. För så är det ju, vill man ha värmen får man även acceptera skurarna som då kan bildas. Främst södra halvan av landet berördes av delvis kraftiga regn- och åskskurar som gav över 30 mm på ett dygn med start den 19:
Lessebo i sydöstra Småland 31 mm den 19,
Bengtsfors 33 mm den 20,
Arvika i Värmland 33 mm den 20,
Fotskäl i västra Västergötland 35 mm den 21 (månadens största dygnsnederbördsmängd)
och Löten i västra Dalarna 34 mm den 21.

Därefter en veckan utan alltför stora regnmängder innan det tog fart igen:
Simonstorp i nordligaste Östergötland 30 mm den 29
och Kolmården-Strömsfors i norra Östergötland 30 mm den 29.

I norr följdes värmen av snösmältning och vårflod i norra Norrland. Den 17 utfärdades den första varningen för höga flöden, och fler följde dagarna därpå. Till och från under perioden den 17–28 fanns flödesvarningar utfärdade för Muonioälven, Tärendöälven, Torneälven, Kalixälven, Kaitumälven och Vindelälven samt i små och medelstora vattendrag i Lapplands- och Jämtlandsfjällen. Flödesvarningarna kulminerade i de flesta älvar den 26, och då var det kortvarigt mycket höga flöden i Lainioälven och vidare nerströms i Torneälven till inflödet från Muonioälven.

Norrländsk rekordvärme
De avslutande dygnen bjöd på väder värdigt mitt i sommaren. Temperaturen nådde över 25 grader i större delen av Norrland, och lokalt blev det nästan 30 grader varmt. Men det märktes ändå att det är tidigt på säsongen, för nattetid sjönk temperaturen betydligt mer än vad som hade varit fallet om värmen slagit till i juli. Exempelvis var det bara 8 grader i Överkalix natten mellan deras två 29-gradersdagar den 30 och den 31.

Eftra-Broens 30,6 grader från pingsthelgen stod sig som månadens högsta temperatur, men till slut bara med några tiondelars marginal. Övriga landsdelar noterade månadens högsta majtemperatur under månadens avslutande två dygn: I Svealand 26,3 grader i Brattmon i norra Värmland den 30,i södra Norrland28,5 grader i Forse i Ångermanland den 31 och i norra Norrland 30,2 grader i Markusvinsa i norra Norrbotten den 31.

Majvärmen i Norrbotten är smått unik, och 30,2 grader är bara 0,4 grader under majrekordet för hela Norrland, vilket alltså sattes i Överkalix-Svartbyn 1971 då det senast var så här hiskeligt varmt i norr redan i maj.

Värmen kulminerade under månadens sista dag och flera platser slog nya temperaturrekord, bland annat för följande långa mätserier:
Haparanda i Norrbotten (startår 1859) 28,8 grader den 31,
Karesuando i nordligaste Lappland (startår 1878) 28,2 grader den 31,
Kvikkjokk i mellersta Lapplandsfjällen (startår 1888) 27,2 grader den 31,
Umeå i Västerbotten (startår 1858) 26,6 grader den 31,
Hemavan (startår 1892) 26,1 grader den 31,
Jokkmokk i mellersta Lappland (startår 1860) 25,5 grader den 31
och Katterjåkk (startår 1904) 23,5 grader den 31.

Katterjåkk putsade sitt tidigare rekord på 20,5 grader från 2002 hela tre dagar på raken, först till 20,9 grader den 29, sedan 22,4 grader den 30 och till slut 23,5 grader den 31. Närapå samma sak gäller för Hemavan, där det tidigare rekordet på 23,8 grader från 1971 först tangerades den 29, sedan höjdes till 24,8 grader den 30 och slutligen fastställdes till 26,1 grader den 31.

Utöver rekordnoteringarna upplevde flera andra platser i norra Norrland sina varmaste majdagar på väldigt, väldigt länge. Med viss skräckblandad förtjusning i värmen är nog många norrbottningarna nu lite nervösa för att detta var den sommarvärme som 2013 har att bjuda på. Att lagret för värme nu är tömt och att sommaren istället blir sval och blöt. Om det blir så eller ej återstår att se, för det finns ingen koppling mellan majvärme och hur sommarvädret sedan blir. En fördel med majvärmen är trots allt att växtligheten tagit rejäl fart och att vattnet värmts upp mer än vad brukligt är så här års vilket gör att värmen kan bevaras lite bättre nattetid. Och blir det inte lika kallt nattetid finns förutsättningarna var varmare dagar också.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer