Snön återkom till Spelnäs i Värmland den 4 mars. Foto: Caisa NordquistVisa alla (3)
Visa alla (3)

Bakslagstider

Publicerad

En mycket blöt och övervägande mild mars är över. Efter en extremt vårvarm avslutning på februari upplevde nog många årets mars som kallare än den faktiskt var.

Efter en extremt varm avslutning på februari kunde man kanske tro att det skulle fortsätta så även i mars. Istället blev det lite av ett bakslag, när kallare och därtill ostadigt väder fick snön att av och till återkomma även söder om Mälardalen i början av mars.

Stora mängder regn gav även lokala översvämningar vid Västkusten, och nivåerna i främst de små grundvattenmagasinen steg vilket verkligen var efterlängtat. Det föll även så pass mycket regn att nya månadsrekord sattes, där det mesta föll redan under månadens 17 första dygn. Avslutningen var betydligt torrare däremot, främst fjällkedjan undantaget.

Milt trots bakslag

Den delvis kalla inledningen till trots blev månaden som helhet varmare än normalt i större delen av landet. Störst överskott jämfört referensåren 1961–1990 återfinns i söder där det lokalt blev uppåt 4 grader varmare än normalt. I topp hamnade trion Kalmar flygplats i Småland, Horn i södra Östergötland och Rödkallen vid Norrbottenskusten, alla med 3,9 grader över det normala. Den inledande kylan i norr gjorde dock att det som helhet blev aningens kallare än brukligt i delar av Lapplandsfjällen. Störst underskott mot det normala fick Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen med 0,6 grader. Årets mars är därmed skapligt lik hur det var 2017, och klart varmare än i fjol då ju mars var en vintermånad.

I absoluta tal hade skånska Malmö varmast i mars med en medeltemperatur på 5,7 grader, vilket är 3,7 grader över det normala för deras del, medan Naimakka vid den finska gränsen i Lappland hade kallast med 9,7 minusgrader, vilket trots allt är ett överskott på 0,9 grader.

Mycket blött med lokala rekord

Det blev en mycket blöt mars i så gott som hela landet, där delar av Västkusten och Lapplandsfjällen fick mest om man jämför med det normala under referensåren 1961–1990. För att hitta marsmånader som varit blötare än brukligt i större delen av landet får vi backa till 2015 och än mer 2008. Månadens inleddes mycket ostadigt, så merparten av nederbörden föll de första 17 dygnen. Därefter var det främst Lapplandsfjällen som fick fortsatt påspädning av månadens nederbördsmängd.

Lokalt föll över trippla normalmängden på sina håll, och en del nya rekord blev det också. Bland minst hundraåriga mätserier noterades rekord för månadsnederbörd på följande platser:

179 mm i Linhult i sydvästra Västergötlandmot tidigare 174 mm 1994 (startår 1911)
151 mm Borås i inre södra Västergötlandmottidigare 138 mm 1994 (startår 1884)
141 mm Göteborg mottidigare 121 mm 1872 (startår 1860)
115 mm Malmö mottidigare 92 mm 1979 (startår 1917)
83 mm Piteå i Norrbottenmottidigare 74 mm 2010 (startår 1860)

I procent av det normala räknat fick Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen mest med 128 mm mot normala 38 mm, vilket alltså innebär 339 %, medan Naimakka bara fick 63 %, 13 mm mot normala 20 mm. I millimeter räknat föll minst nederbörd, 11 mm i Saarikoski lite längre norrut vid den finska gränsen än Naimakka ligger, medan Mollsjönäs nordost om Göteborg fick mest med 197 mm.

Normalt med sol och bara lite åska

I grova drag sken solen lika mycket som den brukar i mars. Av landets fåtal platser som mäter solskenstid fick Nordkoster vid norra Bohuskusten mest med 167 timmar medan Storlien i Jämtlandsfjällen fick minst med 81 timmar.

Bara några få blixtar har registrerats i landet under mars månad. En smått trevande inledning på en ny åsksäsong är precis vad man kan förvänta sig av mars, så sex blixtar den 17, två den 18, fyra den 23 och en den 29 är helt i sin ordning.

Kallare i främst norr

I början av månaden tog kallare luft över i norr. Månadens lägsta temperatur inträffade natten mot den 3 med 37,5 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen. Samtidigt hade vårvärmen i söder mattats något, men trots en klar temperatursänkning jämfört slutet av februari var det ändå klart varmare än normalt för att vara i början av mars. Det blev lite kallare av och till även där, men först dygnen den 11–12 var det kallare än normalt i större delen av landet. Det var också under dessa dygn som månadens lägsta temperatur i landets södra delar noterades.

Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna blev:
I norra Norrland 37,5 minusgrader i Nikkaluokta den 3,
i södra Norrland 29,8 minusgrader i Hoting i nordvästligaste Ångermanland den 6,
i Svealand 27,9 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 12
och i Götaland 11,8 minusgrader i Kvarn i norra Östergötland den 12.

Mycket regn gav höga flöden

Ett av många omfattande regn- och snöväder som passerade revy under månadens inledning kom den 4. Det föll över 20 mm på många platser i Halland, Västergötland och Bohuslän, och en plats nådde även över 30 mm-strecket: Henån i södra Bohuslän med 31 mm. Ytterligare regn följde dagarna därpå, så inte undra på att det till slut varnades för höga flöden i mindre vattendrag i Bohuslän under några dagar. Exempelvis fick Henån hela 75 mm från morgonen den 4 och fyra dygn framåt mot deras normala 58 mm för hela mars.

Den 8 var dessutom byvinden lokalt mycket hård i Sydsverige med 23 m/s i Malmö som toppnotering.

Nästa omfattande regn vid Västkusten drog in västerifrån den 12 och åter föll över 30 mm på sina håll: 35 mm Mollsjönäs i västra Västergötland och 34 mm i Rörastrand i på Tjörn i södra Bohuslän. Det fortsatte regna även den 13, så regnet gav totalt 49 mm i Mollsjönäs och 41 mm i Rörastrand. Även detta regn följdes av en flödesvarning. Från den 14 och knappa veckan därefter rådde höga flöden i Säveån nedströms sjön Aspen.

Stora snömängder i norr

Mars inleddes med snötäcke norr om en linje från södra Värmland till norra Uppland. Söder därom kom och gick snötäcket under månadens första två tredjedelar, där vinterns vita guld var som mest utbredd på morgonen den 6. Störst snödjup i Götaland noterades den 13, då regnet från sydväst slog över alltmer i snö på väg upp över norra Götaland. Sedan den 20 är det nu officiellt barmark i hela Götaland.

I norr ökade snödjupet under månadens 18 första dygn. Inte undra på det eftersom det var allmänt ostadigt så långt in i mars, så de regnväder som svepte in från sydväst slog över alltmer i snö på väg norrut över landet. Lokalt ökade snödjupet med cirka 20 cm som mest i samband med varje snöväderspassage, exempelvis med 25 cm i Latikberg i södra Lappland under dygnet fram till morgonen den 8 och lika mycket i Markusvinsa i norra Norrbotten dygnet därpå.

Det mest omfattande snövädret blev dock det sista i raden av alla, det som drog upp åt nordost över Norrland den 17–18. I smält form föll över 30 mm på två platser dygnet den 17, nämligen 40 mm i Torrböle i nordöstra Ångermanland och 30 mm i Gåltjärn i södra Ångermanland. Snödjupet ökade tack var det med cirka 20 cm på många håll i just Ångermanland, men lokalt även i Medelpad och Hälsingland. Mest ökade snödjupet i Torrböle, där man gick från 70 cm morgonen den 17 till 110 cm morgonen därpå. Alltså en ökning med 40 cm, och det var med marginal månadens största officiella snödjupsökning i landet på ett dygn. Samma dygn ökade snödjupet med 25 cm eller mer även på följande platser: 29 cm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland, 28 cm i Forse strax väster om Sollefteå i Ångermanland och 25 cm i Gåltjärn.

Det var förresten Gåltjärn som under fjolårets snörika vinter hade mest snö i hela landet med 175 cm. I år fick man nöja sig med att ha mest i södra Norrland, för officiellt noterades följande största snödjup i landets olika landsdelar i mars:

I norra Norrland 172 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 7,
i södra Norrland 121 cm i Gåltjärn den 18,
i Svealand 92 cm i Skattungbyn i nordöstra Dalarna den 18
och i Götaland 11 cm i Godegård i norra Östergötland den 13.

För samtliga landsdelar utom Götaland är dessa snödjup även säsongens högsta. För Götalands del står sig nämligen de 48 cm som Bäckefors i Dalsland noterade den 2–3 februari som säsongens toppnotering. Det ska också påpekas att det förmodligen varit mer snö än angivna 172 cm i Katterjåkk, men där saknas data från den 12 och månaden ut. Dock finns en dagsfärsk notering från morgonen den 1 april på hela 206 cm. Rimligen var det därför minst lika mycket eller kanske till och med något mer i mars, med kulmen omkring den 20 mars eller möjligen senare.

Det ostadiga väderläget med mängder av passerande regn- och snöväder gjorde att väglaget tidvis var besvärligt, såsom det kan vara när det där konstiga vita singlar ner från himlen. Det hände visst igen nu i mars, och det blev halt också.

Apropå snödjup vill jag påpeka att det finns snödjupsobservationer som jag valt att inte nämna i denna krönika. Jag har nämligen fått trovärdig information från en privatperson om att värdena från Rotnäset i västligaste Medelpad och från Nora-Östanö en bit norr om Härnösand i Ångermanland verkar orimliga.

Två tydliga vårkliv

Efter en kall natt natten till den 13 tog mildare luft över igen i söder. Just den 13 blev därmed datumet då den meteorologiska våren, alltså dygnsmedeltemperatur över 0 grader i sju dygn på raken, anlände till i stort sett resten av Götaland och till delar av östra Svealand. Nästa kliv kom den 20 då våren anlände till en allt större del av Svealand och även till sydöstra Norrland. Årets vår har därmed legat före den ordinarie tidtabellen hela vägen från starten till nu.

Det är inte omöjligt att våren tagit ytterligare små kliv norrut, i så fall den 26–28. Men det vet jag först i efterhand, för det är ju så knasigt att man först i efterhand kan avgöra när en årstid anlänt. Det är ju det första i sviten av temperaturdygn som sedan sätts som startdatum. Så först en vecka i efterhand vet man exakt hur långt våren kommit sju dagar tidigare.

Sedan den 20, med start på självaste vårdagjämningen alltså, har dagens högsta temperatur i landet stadigt legat över 10-gradersstrecket. Kulmen för månadens vårvärme blev dryga 16 grader den 28–30. Det nya svenska värmerekordet på 16,7 grader för februari stod sig som årshögsta långt in i mars, men fick till slut ge sig. Men det blev bara med en ynka tiondels marginal. Månadens högsta temperatur (och tillika hittills årshögsta) i de olika landsdelarna är:
I Götaland 16,8 grader i Gladhammar och Oskarshamn i Småland den 28 och i Gladhammar igen den 29,
i Svealand 16,7 grader i Arvika i Värmland den 28,
i södra Norrland 14,7 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 29
och i norra Norrland 11,3 grader i Boden i Norrbotten den 28.

Blåsig avslutning i norr

Samtidigt som vårvärmen tog över alltmer i söder i slutet av månaden var det rejält blåsigt vid flera tillfällen i norr. Inte konstigt alls med tanke på att mildluften i söder gjorde att vädersystemen drog in på nordlig bana över Skandinavien, med blåsigt väder som följd. Under sju av månadens elva avslutande dygn (den 21, 23, 24, 25, 28, 29 och 30 för att vara exakt) noterades lokalt mycket hårda vindbyar i mellersta eller norra Norrland, och totalt blev det hela 40 observationer. För två av dessa nådde byvinden stormstyrka, dels i Gubbhögen i norra Jämtland med 25 m/s på efternatten den 24, dels i Vidsel i södra Norrbotten med 25 m/s på sena förmiddagen den 29.

Till havs nådde medelvinden aldrig stormstyrka i mars, men det gjorde den i fjällen vid flera tillfällen, främst under månadens avslutande tredjedel. Toppnoteringen blev orkanvindar på hela 37 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på kvällen den 23. Vid samma tillfälle noterades månadens högsta byvind i fjällen med 45 m/s i just Stekenjokk. Bland kuststationerna blev stormbyar på 31 m/s i Bjuröklubb vid Västerbottenskusten på eftermiddagen den 21 månadens högsta byvind.

Det blåste som värst på kvällen den 23 och natten till den 24, men det mest utbredda tillfället med kraftig blåst var utan tvekan på dagen den 29 då många platser i främst Norrbotten och norra Lappland drabbades av mycket hårda vindbyar.

Med västvinden följde även en hel del snöbyar i fjällen under månadens avslutning, främst den 28–29. Månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd i landet blev 41 mm i Merkenes den 28. Lavinfaran var även stor på många håll i fjällen efter snö, blåst och blidväder.

Månadens avslutning med milt och blåsigt väder gjorde också att isen till havs på Bottenviken och norra Kvarken stadigt minskade från ungefär den 22. Innan dess var stora delar istäckta där, medan det längre söderut varit mycket skralt med havsis under hela mars.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer