Normalt borde snötäcket breda ut sig allt längre söderut under november månaden. I år smälte istället snön undan för undan undan och snögränsen försköts allt längre norrut efterhand. När sedan milt och ostadigt väder följde och regnväder på regnväder drog upp över landet blev det blött i markerna. Därtill också snösmältningen så att flöden och vattennivåer nådde nivåer likt en normal vårflod.
Efter en kall inledning följde milt väder under hela november, till och med extremt milt till och från under senare halvan av månaden. Det dröjde dock fram till omkring den 18 november innan den sammanräknade medeltemperaturen i merparten av landet hamnade över det normala. Sedan blev det alltmer överskott ju längre månaden led, och alla som gillar kallt vinterväder led nog också? Totalt blev det ett ganska jämnt fördelat överskott i landet på 2–4 grader.
I absoluta tal hade Måseskär utanför Orust i Bohuslän högst månadstemperatur i november, 8,8 grader. Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen hade lägst med –8,1 grader.
Måseskärs notering var nytt novemberrekord för stationen. Dessutom satte Nordkoster vid norra Bohuskusten och Nidingen vid norra Hallandskusten också nya novemberrekord. Inom parentes anges det tidigare rekordet och dess årtal och dessutom sedan vilket år stationen varit i drift:
Nordkoster 8,0 grader (7,2 grader 2000, startår 1967).
Måseskär 8,8 grader (8,2 grader 2000, startår 1908).
Nidingen 8,6 grader (8,5 grader 2000, startår 1969).
Undantaget de första dygnen av månaden föll nederbörden ganska jämnt fördelat över dagarna. Totalt sett föll mer nederbörd än normalt i större delen av landet. Mest överskott i norra och mellersta Norrland samt vid norra Västkusten. Bara lokalt mindre än normalt, främst vid Gästrikekusten och i delar av norra Lapplandsfjällen.
Göteborg nådde nästan upp till sitt nederbördsrekord för november. Det föll 179 mm i år, medan rekordet från 2000 lyder på 180 mm. Göteborg-Säve slog däremot sitt rekord på 175 mm från 2000 när man i år fick 181 mm.
Snökaos
Många kommer länge att minnas onsdagen den 1 november 2006. Fråga alla stockholmare som fastande i eftermiddagstrafiken när friska nordvindar och snöbyar satte mer eller mindre tvärstopp för all kommunikation i Stockholmsområdet. Tänk hur sårbart vårt moderna samhälle egentligen är! Lite snö och vind och en miljonstad lamslås! Eluppvärmingen av järnvägsspårens växlarna fungerade inte. Snön vräkte ner och nordvinden ven isande kall mitt i eftermiddagsrusningen, en rusning som ganska snabbt förbyttes till snigelfart på Stockholms gator och vägar. Kaoset var ett faktum.
Att många inte hade bytt till vinterdäck trots vetskapen om vinterns ankomst bidrog naturligtvis till problemen. Hundra meter på en timme var en hastighet som många billister i bästa fall höll. Bilar och bussar övergavs var och hur som helst. Tusentals tågresenärer blev kvar på stationer och i stillastående tåg. Stockholm central förvandlades från en myllrande passage till en stor sovsal. Flygtrafiken på Arlanda gick, om än på sparlåga, men att ta sig till och från flygplatsen var etter värre. Natten som följde hamnade en lastbil på tvären rakt över E4 söder om Söderhamn. Trafiken stod helt stilla och många fick helt sonika övernatta i bilarna.
Att vintern var på gång i söder var alla medvetna om. Prognoserna flera dagar i förväg pekade på kalluft som skulle dra ner över hela landet vid månadsskiftet. En del snö föll i samband med kalluftens framfart söderut och mer snö föll längs ostkusten i den friska till hårda nordvind som följde. Medelvinden nådde som mest storm på 30 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten under förmiddagen den 1. Allmänt nådde vindbyarna storm på 25–30 m/s vid kusten och över land 20–25 m/s, med Gävles 24 m/s på morgonen som högsta officiella vindbynotering.
Kylan hade fått ett bra grepp om landet och i norr sjönk temperaturen lågt nattetid. Månadens lägsta temperatur kom därför redan natten till den 1 då Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen noterade 29,4 minusgrader.
Mildare igen
Efter kalluftsattacken var så gott som hela landet snötäckt. En tidigt snötäcke blir sällan långvarigt i söder och inte heller denna gång fick snön ligga särskilt länge. Mildluften kom smygande västerifrån redan efter någon dag, men det tog ytterligare ett par dagar innan mildluften på allvar kom in västerifrån. Flera nederbördsområden kom in västerifrån under novembers första vecka. I norr föll snö, i söder regn, men gränsen mellan snö och regn försköts allt längre norrut för varje gång.
Den 6 hade mildluften på allvar återkommit i söder. Vid Bohuskusten sattes nya novemberrekord när Måseskär noterade 13,7 grader och Nordkoster 14,1 grader. Samma dag noterade Torpabron i Västergötland 14,3 grader, månadens högsta temperatur.
Milt och ostadigt
Resten av november bjöd sedan på vädersystem på vädersystem ifrån sydväst och det var mest milda vindar mellan syd och väst hela tiden. De flesta vädersystemen passerade landet åt nordost tämligen odramatiskt, men till och från var det lite dramatiskt. Av och till rådde stormvindar på kalfjället i fjällkedjan.
Den 7 drog ett litet ettrigt lågtryck rakt österut över mellersta Norrland. Strax söder om lågtrycket rådde stormbyar och snöfall och som mest var cirka 10 000 abonnenter utan el.
Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen noterade de högsta vindstyrkorna med 31 m/s i medelvind och 35 m/s i vindbyarna. De högsta vindbynoteringarna i inlandet blev Mattmar i Jämtland 30 m/s, Östersund-Frösön 27 m/s och Örnsköldsviks flygplats 25 m/s.
Den 11 gav uppåt 45 mm på kort tid lokala översvämningar i Göteborgstrakten. På en vecka föll uppåt 80 mm i stora delar av Bohuslän, västra Västergötland och Halland, med ökande vattenflöden som följd.
Den 12 var det åter dags för elavbrott. Denna gång för flera tusen abonnenter i Västerbotten som drabbades efter ett tungt blött snöfall. Snötillgången i norr var stor en bra bit in i november och exempelvis var Luleå-Kallax med 55 cm den 14 mycket nära sitt rekord på 57 cm för snödjup i november.
Natten till den 21 var ett omfattande regnväder på väg in över landet. Sydvinden nådde orkanstyrka på 45 m/s i vindbyarna i Sylarna i Jämtlandsfjällen. Samtidigt hade Stekenjokk vindbyar på 31 m/s och Väderöarna vid norra Bohuskusten 27 m/s. Mycket regn på Västkusten gav översvämningar igen, denna gång i Mölndal strax utanför Göteborg.
Under månadens sista dagar var temperaturen extremt mycket över det normala i hela landet, med den 26 som det mest extrema dygnet om man ser till landet som helhet. Natten till den 26 nådde temperaturen i Göteborg 13,9 grader. Det är inget novemberrekord för Göteborg dock, men för att vara andra halvan av november är det en extremt hög temperatur. Kanske är det till och med den högsta temperaturen som uppmätts i landet så sent på året? Som jämförelse kan nämnas att december månads rekordnotering i landet är 13,7 grader.
Den 26–27 var det också rejält blåsigt i landet. Medelvinden nådde kortvarigt orkan på 34 m/s i Stekenjokk och i vindbyarna uppmätte Stekenjokk 44 m/s, Sylarna 35 m/s, Nordkoster 29 m/s, Sunne i Värmland 26 m/s och Idre i norra Dalarna 25 m/s.
Vårflöden och översvämningar
Milt och ostadigt med mycket regn gjorde det blött i markerna och flöden och vattennivåer steg. Snösmältningen bidrog starkt till att fylla på i vattendragen och flödena nådde nivåer som vanligtvis bara nås på våren. En vårflod i slutet av november alltså, beroende på att november blev en omvänd månad med snö och kyla i början och milt och regnigt på slutet.
Hösten som helhet, september till november, blev den varmaste som uppmätts i Götaland och delar av södra Svealand. Djur och natur har känt av den ovanligt varma hösten. Ormar och björnar som inte tagit vinter än, vårblommor och knoppar som trott att vintern varit över, gräsmattor som måste klippas om och om igen och svampar som frodas i skogarna är bara några av de reaktioner som märkts. Om det får konsekvenser när det väl blir vår i vår återstår att se.
Hur det går med våren och vintern i december återstår också att se. Ännu en mild månad är en inte alltför djärv gissning.