Ishalka i Ursviken utanför Skellefteå i Västerbotten den 24 november. Foto: Sture LundkvistVisa alla (4)
Visa alla (4)

Vintern tvekade lite

November blev en månad som inte stack ut speciellt mycket. Visserligen något varmare och något blötare än normalt i större delen av landet, men också med den lägsta novembertemperaturen i landet på sju år.

Alla som hoppas på en rejäl vinter kanske såg lovande tecken under november när snö och kyla delvis etablerade sig i landet. För första gången sedan 2012 noterades 30 minusgrader redan i november och snötillgången är skapligt god på sina håll i norr för att vara så här i inledningen av säsongen.

Svängigt värre med temperaturen också. En övervägande mild inledning, sedan en tendens åt det kallare hållet, men varvat med mildluftsattacker. På många håll i landet pendlade därmed temperaturen mycket kring nollstrecket, vilket inte är speciellt gynnsamt om man vill slippa halka.

Rikligt med snö i nordost

Sammantaget gjorde alla temperatursvängningar i november att månaden som blev normal eller något varmare än normalt jämfört med referensåren 1961–1990. Överskottet blev i stora delar av landet 0–2 grader, medan underskott finns i ett stråk från västra Härjedalen och upp till inre Lappland. I absoluta tal hade Falsterbo vid den skånska sydvästspetsen och Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård varmast i landet i november med en medeltemperatur på 6,9 grader, medan Naimakka och Vittangi i nordligaste Lappland hade kallast med 9,2 minusgrader.

Inte minst det omfattande regn- och snöoväder som passerade upp över landet den 22–23 la grunden till att månaden som helhet blev normal eller aningens blötare än brukligt i större delen av landet. Nordöstra Norrland fick mest nederbörd jämfört med vad som vanligen är fallet, och lokalt föll där mer än dubbla normalmängden. I Haparanda vid den finska gränsen i Norrbotten blev det närapå rekord. Det fattades dock några millimeter, för rekordet är 129 mm från 2015, medan det i år föll 120 mm. Mätningarna i Haparanda inleddes redan 1859 och normalt faller det 53 mm där i november.

Solen sken normalt eller något mer än normalt i november. Undantaget är främst norra Lapplandsfjällen som bara fick ihop en handfull timmar på hela månaden. En bra bit in i månaden såg det ut att kunna bli rekordmycket sol i värmländska Karlstad, men med en ostadig avslutning stannade solskenstiden på 77 timmar mot normalvärdet 56 timmar. Rekordet lyder 89 timmar från 1965. Av de fåtalet stationer som mäter solskenstid var det just Karlstad som fick ihop flest timmar.

Inledningsvis fortsatt sommar

Den första tredjedelen av månaden var övervägande mild, och månadens högsta temperatur blev 13,9 grader i Göteborg den 2. Här samtliga landsdelars högsta temperatur i november:
I Götaland 13,9 grader i Göteborg den 2,
i Svealand 11,1 grader i Blomskog i sydvästra Värmland den 1,
i södra Norrland 9,4 grader i Gävle i Gästrikland den 5
och i norra Norrland 7,6 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 6.

Officiellt hängde sommaren 2017 kvar fram till och med den 5. Kustnära delar av Skåne var nämligen sist ut att få höst den 6, vilket för Malmö innebär rekordsent sedan mätningarna inleddes där 1917. Per definition är det meteorologisk höst när vi haft fem dygn på raken med medeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn, och där sedan det första av dessa sätts som höstens ankomstdatum.

Kallare dag för dag

Säsongens lägsta temperatur sänktes steg för steg under månaden när vädret blev alltmer vinterlikt i norr. Här månadens samtliga säsongslägstaputsningar:
21,4 minusgrader i Pajala vid finska gränsen i norra Norrbotten den 1,
21,9 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 12,
24,0 minusgrader i Nattavaara i norra Lappland den 15 (och även på kvällen den 15 så att det räknas till temperaturdygnet den 16),
26,9 minusgrader i Karesuando vid den finska gränsen i Lappland den 17,
27,9 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 20,
30,3 minusgrader i Gielas den 21,
32,4 minusgrader i Nikkaluokta den 29
och till slut 34,4 minusgrader i Nikkaluokta den 30.

Den 21 sjönk temperaturen under 30 minusgrader för första gången denna vintersäsong, och det är första gången sedan 2012 som det sker redan i november. Månadens lägsta temperatur i landet är också kallast i november sedan det var 36,6 minusgrader i Nikkaluokta i november 2010.

Novembers lägsta temperatur i de olika delarna av landet blev:
I norra Norrland 34,4 minusgrader i Nikkaluokta den 30,
i södra Norrland 28,4 minusgrader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 22,
i Svealand 18,7 minusgrader i Ulvsjö i norra Dalarna den 22
och i Götaland 8,5 minusgrader i småländska Hagshult den 14.

Novemberlägstat kom i december

Ni kanske redan vet det, men temperaturdygnet räknas från kväll till kväll medan nederbördsdygnet räknas morgon till morgon. Brytpunkten är klockan 7 och 19, eller med sommartid klockan 8 och 20. Det datum som sedan anges för dygnet är det där de flesta timmarna infaller. I dagens digitala värld känns det märkligt att inte ha exakta dygn, men av gammal hävd som det så vackert heter, och för att följa samma standard som tidigare är temperatur- och nederbördsdygnen oförändrade.

På kvällen den 30 november sjönk temperaturen ytterligare några tiondelar i Nikkaluokta, men eftersom november då i temperaturstatistiken redan slutat kommer det värdet räknas till den 1 december. Lite kul faktiskt, för exakt samma sak hände den sista oktober också, fast då i Pajala vid den finska gränsen i Norrbotten.

Alltmer vinter

Den meteorologiska vintern, alltså fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn, hade redan i oktober anlänt till större delen av norra Norrland och till delar av fjällkedjan vidare söderut. I november fortsatte vintern att avancera söderut i tre steg, först den 3–4 ner över delar av södra Norrland och nordvästra Svealand, sedan den 10–12 över en allt större del av inre södra Norrland och inre och västra Svealand och till slut den 18 ner över större delen av Norrlandskusten också. Därefter har det varit stopp, så vintern är nu vid månadsskiftet något försenad på väg ner över Svealand och har ännu inte satt sin fot, inte ens en tå, i Götaland.

Från den 11 och månaden ut pendlade vädret mellan mildare och kallare än normalt, med en gnutta övertag för det kalla. Med kylan kom även halkan, och just den första halkan för säsongen brukar ofta ställa till det lite extra. Inte minst ishalkan, som ibland kan vara förrädiskt svår att upptäcka innan det är för sent.

Omfattande oväder

Först vräkte snön ner och det blåste rejält, sedan kom plusgraderna och förvandlade snötäckta vägar och gator till isbanor eller simbassänger. Så blev ovädret den 22–23 november för många av oss, och som så ofta förr ställde väglaget till det på sina håll.

Rätt allmänt föll det 1–2 dm snö, men lokalt mer än så. Mest under dygnet den 22 föll i Handsjön i södra Jämtland. Där ökade snödjupet med 30 cm, från 2 cm på morgonen den 22 till 32 cm morgonen därpå. Dygnet därefter föll ännu mer i Björkudden i norra Lapplandsfjällen. Snödjupet var 45 cm på morgonen den 23 och 88 cm morgonen därpå, vilket alltså ger en ökning på 43 cm.

Räknar man över flera dygn förekom snödjupsökningen på över en halvmeter, för det snöade också en del innan det stora snöovädret drog förbi. Exempelvis en ökning med 73 cm i Björkudden på fyra dygn fram till morgonen den 24 och 62 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen på tre dygn fram till samma morgon.

Ser man till nederbördsmängd i millimeter fick följande platser officiellt 30 mm eller mer på ett dygn:
46 mm i Kindsjön i norra Värmland,
44 mm i Kisa i södra Östergötland,
36 mm i Sidsjö i Sundsvall i Medelpad,
35 mm i Våmhus vid Orsasjön i Dalarna,
35 mm i Svaneholm i sydligaste Värmland,
30 mm i Ulvsjö,
30 mm i Kaxås-Åflo strax norr om Storsjön i Jämtland den 22
samt 53 mm i Hattsjöbäcken i nordöstra Ångermanland (månadens officiellt största dygnsnederbördmängd),
51 mm i Klöverträsk i södra Norrbotten,
44 mm i Västmarkum i östra Ångermanland,
42 mm i Nordanbäck i norra Ångermanland,
41 mm i Torrböle i norra Ångermanland,
40 mm i Talljärv en bit väster om Överkalix i Norrbotten,
40 mm i Södersel i norra Ångermanland,
39 mm i Brännberg mellan Älvsbyn och Boden i Norrbotten,
38 mm i Piteå vid södra Norrbottenskusten,
37 mm i Kittelfjäll väster om Arjeplog i mellersta Lappland,
37 mm i Vännäs strax väster om Umeå i Västerbotten,
36 mm i Klippen Lappland,
36 mm i Kalix vid Norrbottenskusten,
35 mm i Örnsköldsvik vid Ångermanlandskusten,
31 mm i Högland väster om Vilhelmina i södra Lappland
och 30 mm i Haparanda den 23.

Snöstorm i fjällen och översvämningar vid kusten

I delar av Jämtlands- och Lapplandsfjällen rådde full snöstorm i samband med ovädret. Lokalt blåste det till och med orkanstyrka, för i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen noterades 34 m/s på förmiddagen den 23. Samtidigt noterades där månadens högsta byvind, 42 m/s. I övrigt blåste det hårt till havs, men inte stormstyrka någonstans. Blåsigt även över land, men inte riktigt varningsnivån 21 m/s, vilket är gränsen för mycket hårda vindbyar.

Utöver stormvindar i fjällen vid ovädret den 22–23 blåste det lokal storm vid några andra tillfällen också. Det var under månadens milda inledning, den 2, 3, 6 och 9 för att vara exakt.

Med taktfast ackompanjemang av plusgraderna tärdes det hårt på snötillgången, inte minst i Götaland, stora delar av Svealand och sydöstra Norrland. En kortvarig ”vårflod” följde också i främst kustområdena från nordligaste Medelpad via Ångermanland upp till södra Västerbotten.

Dessutom följdes ovädret av månadens mest åskfrekventa dygn. Den 25 registrerades nämligen 33 registrerade blixtar i landet, och sammanlagt under hela november 73 blixtar.

Gott om snö i norr

Månadens första officiella snödjup i Götaland uppmättes på morgonen den 11, men det största kom efter att snöovädret den 22–23 passerat, och det gäller nästan samtliga landsdelar:
I norra Norrland 88 cm i Björkudden den 24,
i södra Norrland 46 cm i Åkroken i södra Ångermanland den 23,
i Svealand 42 cm i Våmhus den 30
och i Götaland 12 cm i Kållered utanför Göteborg den 22.

Det låg säkerligen mer snö någonstans i Götaland senare på dagen den 22, men till morgonen den 23 då snödjupsmätningarna genomförs hade snötäcket drastiskt minskat. Då fanns nämligen inget mätbart snötäcke kvar i Götaland.

Nästa regn- och snöväder den 28–29 gav en påspädning igen, främst i ett stråk från norra Värmland till Hälsingekusten. Störst snödjupsökning fick Mockfjärd i södra Dalarna med 22 cm när man gick från 5 cm på morgonen den 28 till 27 cm ett dygn senare. I millimeter räknat fick en plats över 30 mm under nederbördsdygnet den 28:
36 mm i Söderala strax väster om Söderhamn i Hälsingland.

Just i Söderala var det inledningsvis mer regn än snö som föll, men efterhand blev det kallare och därmed alltmer rent snöfall. Det kan man ana bara genom att jämföra nederbördsmängd i millimeter med snödjupsökning. Dygnet den 28 föll alltså 36 mm där, vilket gjorde att snödjupet ökade med 17 cm och gick från 2 cm på morgonen den 28 till 19 cm morgonen därpå. Nästa dygn föll 17 mm, vilket gav en snödjupsökning på 13 cm så att snödjupet alltså var 32 cm på morgonen den 30. Nästa lika stora snödjupsökningar trots att det föll dubbelt så mycket nederbörd det första dygnet.

I grova drag ligger snögränsen från Dalsland till Gästrikland nu när november övergått i december. Snödjupet i delar av norra Norrland får sägas vara god för att vara så här pass tidigt på säsongen, så får se om vinterns vita guld går en ljus framtid till mötes eller ej när nu årets mörkaste månad precis inletts.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer