Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Vintern slog till tre gånger

Det varma höstvädret fortsatte långt in i oktober, men halvvägs in började kall luft etablera sig i norr. Temperaturkontrasterna ökade i landet och det var upplagt för oväder. Inte bara en gång, utan tre gånger om.

En minst sagt händelserik vädermånad är till ända. Från sommar till vinter skulle man också kunna sammanfatta den med. I delar av landet hann det knappt bli höst innan vintern slog till direkt. Inte sedan 1992 har vi haft så mycket snö så tidigt på säsongen som i år. Dessutom mycket snö. Skärvången i mellersta Jämtland hade hela 92 cm på morgonen den 28. Det är det största snödjupet i landet i oktober om man undantar en enstaka och ganska tvivelaktig mätning i norra Lapplandsfjällen från 1920-talet. Det tidigare rekordet för oktobersnö löd på 80 cm från den 31 oktober 1992 i Åsnorrbodarna i norra Hälsingland.

Samtidigt som snön kom ovanligt tidigt så bjöd oktober även på värmerekord. Några stationer i Sydsverige satte nämligen nya månadsrekord för oktober. Inom parentes anges det tidigare rekordet och dess årtal och dessutom sedan vilket år stationen varit i drift:
13,1 grader (12,1 grader 2001, startår 1969).
Måseskär 12,7 grader (12,1 grader 1961, startår 1908).
Falsterbo 13,1 grader (12,6 grader 1907, startår 1880).
Ölands norra udde 12,0 grader (11,7 grader 1961, startår 1854).
Ölands södra udde 12,4 grader (12,3 grader 2000, startår 1944).
Lund 11,9 grader (11,8 grader 2001, startår 1859).
Dessutom finns mängder med stationer som hamnade väldigt nära sina gamla rekord och några som också tangerat rekorden.

Det är en klar skillnad från norr till söder vad gäller oktobers temperaturavvikelse från det normala. I nordligaste Norrland blev underskotten 1–3 grader, med störst underskott för Ylinenjärvi i norra Norrbotten. Ju längre söderut, desto mindre underskott. Från mellersta Norrland och söderut blev oktober en varm månad, ju längre söderut desto större överskott. Störst överskott fick Utklippan utanför Blekingekusten.

I absoluta tal blev månadsmedelvärdet högst för Nidingen utanför Hallandskusten och för Falsterbo vid Skånes sydvästspets, båda med 13,1 grader. Tarfala i norra Lapplandsfjällen fick lägst månadsmedelvärde med 4,6 minusgrader, vilket var en knapp grad under det normala.

Mycket nederbörd har fallit över större delen av landet under oktober. På många håll mer än dubbla mängderna och det finns enstaka stationer som fick mer än fyra gånger det normala. I norr har mycket fallit som snö mot slutet av månaden, men i söder mest som regn. Något mindre än normalt har dock fallit i delar av norra Norrland, främst i norra Lappland.

Milt och ostadigt
Flera kraftiga regnväder drog in ifrån sydväst och i försvagat skick vandrade de vidare upp över landet. Den 1 fick Karlstad med 18,5 grader sin högsta oktobertemperatur på över 30 år. Tidvis blåsigt också, främst på Västkusten den 7–8.

Lokalt föll stora regnmängder och åska förekom också. Natten till den 1 drabbades Småland av kraftiga åskväder med strömavbrott och översvämningar som följd. Natten till den 4 var det Västkustens tur att få kraftig åska och samma dag på eftermiddagen nådde åskan östra Svealand. En privatperson uppmätte hela 53 mm regn på bara en kvart i centrala Stockholm. Även då blev det lokala översvämningar.

En dryg vecka in i oktober blev det mer och mer uppehåll i landet med plats för en och annan solig dag också. Lite sensommarkänsla fanns kvar med maxtemperaturer på dryga 15 grader, men samtidigt började kalluften komma krypande norrifrån i norr. Den 16–18 kom kalluften ner över norra Norrland och tidvis var det då rejält blåsigt i fjällkedjan. På morgonen den 17 hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen orkanbyar på 46 m/s.

Första ovädret, fredagen den 20 oktober
Temperaturkontrasterna ökade i landet i mitten av månaden. Allt var upplagt för oväder och det kunde vi meteorologer konstatera redan många dagar i förväg. Ovädret hade siktet inställt på mellersta Norrland och främst Jämtland och västra Ångermanland fick stora snömängder.

Ovädret började så smått redan natten mot den 19, men det var främst fredagsdygnet den 20 som blev besvärligt. Stora mängder blötsnö gav upphov till strömavbrott för cirka 12 000 abonnenter. På grund av den milda hösten fanns det mycket löv kvar på lövträden, vilket klart bidrog till snöns följdverkningar. Snötäckta träd tyngdes ner över elledningar, gator och vägar och röjningsarbetet blev omfattande. Trafiken på E4:an vid Skulebacken mellan Härnösand och Örnsköldsvik stod tidvis helt stilla under natten, morgonen och förmiddagen den 20 då långtradarna inte kom upp för backen i det hala väglaget.

Snöandet mattades av till den 21, men tilltog dagen därpå över i stort sett samma område igen. När väl snöovädret drog bort österut natten till den 24 hade snön lagt sig i stora delar av mellersta och norra Norrland. Snötäcket var flera decimeter djupt i delar av Jämtland, sydligaste Lappland och västra Ångermanland. Officiellt hade Skärvången i mellersta Jämtland störst snödjup med 79 cm på morgonen den 24, följt av Risbäck i sydligaste Lappland med 50 cm, Västertåsjö i norra Ångermanland med 43 cm och Ytterrissjö i sydligaste Lappland med 41 cm.

Andra ovädret, fredagen den 27 oktober
Vädret var bara lugnt ett par dagar, för sedan var det dags igen för nästa oväder. Åter såg mellersta Norrland ut att kunna få mycket snö och det skulle dessutom bli rejält blåsigt i hela landet. Krigsrubriker i kvällspressen basunerade ut att ovädret skulle bli nästan lika kraftfullt som januaristormen 2005, om inte ännu värre. Helt orimligt och oförsvarbart, för enligt prognoserna var detta oväder inte alls av samma kaliber som januaristormen 2005. Den kraft som vinden påverkar omgivningen med ökar ju exponentiellt med vindhastigheten, så det var aldrig på tal om samma följdverkningar denna gång. Visst är det bra att varna allmänheten inför ett oväder, men det ska vara relevanta varningar och inte krigsrubriker.

Det blev ett rejält oväder som kulminerade under fredagsdygnet den 27. Blåsten var kraftigast i ett stråk över Götaland, först med tyngdpunkten i väster, senare i öster. Vindbyarna nådde uppåt 30 m/s vid kusterna och uppåt 25 m/s över land. Kymbo i inre Västergötland hade på småtimmarna den 27 stormbyar på 27 m/s, den högsta uppmätta vindbyhastigheten över land. Senare, när ovädret var på väg bort österut, svepte nord- och nordvästvindarna ner längst ostkusten under kvällen och natten mot den 28. Bland kuststationerna nådde då medelvinden vid Örskär vid Upplandskusten högst med storm 27 m/s vid midnatt.

Mest snö föll i mellersta och nordöstra Norrland och spädde på snötäcket än mer. Främst delar av Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Ångermanland fick mycket snö. I kombination med kraftiga vindar var följdverkningarna åter stora. Cirka 30 000 hushåll blev utan ström. Därtill avåkningar och trafikproblem, men på det hela lindrigare än vad man kanske hade befarat. Många hade nog tagit varningarna på allvar och anpassat sina val därefter.

Under natten mot den 28 drog snöfallet bort österut och följdes av alltmer avtagande nordvindar. Vinden förde ner kalluften ända ner till Sydsverige. I norr föll temperaturen nattetid lokalt under 20 minusgrader. Natten till den 31 fick Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen och Rensjön i nordligaste Lappland bägge 25,9 minusgrader. Det är den lägsta temperaturen i oktober sedan Vittangi i norra Lappland hade 26,7 minusgrader den 31 oktober 1995.

Mycket regn i söder gjorde att flödena i små och medelstora vattendrag i inre och västra Götaland nådde höga nivåer i slutet av månaden. Även i sydöstra Norrland nådde flödena höga nivåer. Några officiella observationer på dygnsnederbördsmängder (i smält form) på 50 mm eller mer kom in under månaden: Torrböle i nordligaste Ångermanland 56 mm och Hattsjöbäcken i norra Ångermanland 51 mm den 3, Tandsbyn i mellersta Jämtland 58 mm den 19 och Härnösand 57 mm den 20. Dygnsnederbörden mäts varje morgon. Det datum om angetts här ovan är dagen före mätningen (alltså den dag det mesta av regnet eller snön vid respektive tillfälle troligen fallit).

Tredje ovädret, tisdagen den 31 oktober
Tredje gången gillt heter det ju, så därför dröjde det inte länge innan nästa oväder slog till. Natten till den 31 kom snöfallet in västerifrån över västra Svealand och vinden tog i. Snön hamnade längre söderut denna gång och det bidrog kanske till att effekterna blev ordentligt kännbara. Norra Värmland, Dalarna och Hälsingland fick mycket snö och som mest var cirka 50 000 abonnenter utan el.

Natten mot den 1 november var det tvärstopp i bägge riktningarna på E4:an söder om Söderhamn i flera timmar när en långtradare hamnat på tvären över vägen. Under natten letade sig också kalluften och snöfallet söderut ner över södra Svealand och norra och mellersta Götaland. På morgonen den 1 november var därmed större delen av landet från mellersta Götaland och norrut snötäckt. Nordvinden tilltog och på morgonen den 1 november hade Örskär vid Upplandskusten stormvindar på 29 m/s. Allmänt rådde vindbyar på uppåt 30 m/s vid kusten och uppåt 25 m/s över land när nordvindarna brakade ner längs ostkusten.

Det är bara att hälsa vintern 2006–2007 välkommen. Det blev en rejält tidig entré, men hur resten av vintern ska bli går inte att säga. Det är bara att vänta och se... mildluften kommer tillbaka redan om några dagar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Oktobervädret 2006
Foto: SVT
Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med normalvärdena (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger syns månadens högsta och lägsta temperatur.
Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med normalvärdena (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger syns månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT
Till vänster månadens nederbördsmängder i procent av normalt. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat.
Till vänster månadens nederbördsmängder i procent av normalt. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT