Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Gråmulet, milt, dimmigt och mycket vatten i Norra Gäddvik utanför Luleå i Norrbotten den 25 oktober 2021. Foto: Thomas LarssonVisa alla (4)
Visa alla (4)

Multikompetent höstväder

Uppdaterad
Publicerad

Trots att oktober som helhet var mild kunde ändå vintern tidigt etablerade sig i norr. Rejäl kyla följde och osedvanligt mycket snö föll för att vara redan i oktober, samtidigt som sommaren vägrade släppa taget om Sydsverige.

Årets oktober bjöd på mycket av det mesta. Rekordmycket nederbörd föll i nordöstra Norrland, mest som regn i nordost och där följt av översvämningar och höga flöden. Mycket regn även kring Vänern i början av månaden, även då med översvämningar som följd. Därtill värmerekord långt norrut i landet i början av månaden, men även den lägsta oktobertemperaturen i landet på 15 år och det största oktobersnödjupet på nästan 10 år.

Så lite av en ytterlighetsmånad med andra ord, där den meteorologisk sommaren fortsatt lever vidare längs väst- och sydkusten, samtidigt som den meteorologiska vintern gjorde entré i fjällvärlden den 12 oktober för att ungefär en vecka senare lägga beslag på större delen av norra Norrland.

Flera omfattande regnväder berörde landet, och när det då blev en något kallare period i norr kring och efter månadens mitt föll nederbörden delvis som snö i norr. Kontraster är ju det som driver vädret, så kalluft i norr och mildluft som trycker på söderifrån gav goda förutsättningar för snödjupsrekord, nederbördsrekord och översvämningar.

Milt eller mycket milt

Trots en kallare period i månadens mitt, där det främst i landets nordligaste delar var rejäl kyla som gällde, blev månaden varmare än normalt i hela landet. Men det var på håret längst i norr, för sett till den nya referensperioden hade norra Norrland från 0 till närmare 2 grader över det normala, medan överskottet i övrigt i landet mestadels hamnade på 1–3 grader.

Fjolårets oktober, 2020 alltså, var varmare än årets oktober i delar av landet, men på många håll från norra Götaland upp till mellersta Norrland är detta dock den varmaste oktober sedan 2000. För enstaka platser dock, bland annat i Särna i norra Dalarna, är årets oktober till och med varmast sedan 1961. Där, liksom i stora delar av landet, är just oktober 1961 fortsatt rekordvarm. För att hitta en kallare oktober än året är det allmänt bara tillbaka till 2019 som gäller.

Varmast i landet i oktober hade Nidingen vid norra Hallandskusten och västgötska Vinga utanför Göteborg med 11,8 grader. För Nidingen är det 1,8 grader över deras nya normalvärde 10,0 grader och för Vingas del är det 2,0 grader över normala 9,8 grader. Kallast hade Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen med en snittemperatur på 2,8 minusgrader, vilket ändå är 0,5 grader över deras nya normala 3,3 minusgrader. Jämfört normalt hade Edsbyn i inre mellersta Hälsingland och Ljusnedal i västra Härjedalen störst överskott med 3,2 grader. I Edsbyn landade medeltemperaturen nämligen på 7,1 grader mot deras nya normala 3,9 och för Ljusnedal 4,1 grader i jämfört deras nya normala 0,9 grader. Minst överskott i landet, exakt på tiondelen samma månadsmedeltemperatur som normalt, noterades i Karesuando vid den finska gränsen i norra Lappland med 1,1 minusgrader.

Om den gamla referensperioden 1961–1990 fortsätt gällde hade avvikelsekartan sett ungefär likadan ut, för oktobertemperaturen har inte förändrats speciellt mycket i landet mellan de två referensperioderna. Riksgenomsnittet är faktiskt helt oförändrat medan den lokala förändringen mestadels bara handlar om tiondelar av en grad mellan de två referensperioderna. Tydligast har medeltemperaturen justerats ner i inre delen av södra och mellersta Norrland, men mestadels bara med tiondelar av en grad alltså, medan främst Östersjölandskapen uppvisar en rätt allmän ökad snittemperatur, men även där mestadels sett till tiondelar. De officiella mätstationer som sett de största förändringarna mellan de två referensperioderna är Stora Sjöfallet i nordligaste Lapplandsfjällen där medeltemperaturen höjs med 1,3 grader samt i andra ändan av förändringsskalan en sänkning av oktobers normaltemperatur med 0,8 grader för ett gäng stationer: Börtnan i Jämtland, Gielas, Hemavans flygplats, Tärnaby och Abelvattnet i Lappland samt Fjällnäs, Hedeviken och Lofsdalen i Härjedalen.  

Rekordblött

I delar av östra Götaland och östra Svealand var årets oktober rätt allmänt torrare än brukligt, medan det i övriga i landet kommit mer eller mycket mer nederbörd än normalt, lokalt närmare fyrfalt det normala, allt sett i jämförelse med den nya referensperioden 1991–2020. Lokalt rekord slogs också, främst i Norrbotten.

Även i fjol, 2020, var det blött i nordost, och det finns platser som nu haft två rekordblöta oktobermånader på raken. I söder var fjolårets oktober rätt allmänt blötare än årets. För att hitta en torrare oktobermånad än årets är det i olika delar av landet tillbaka till 2020, 2019, 2018, 2016 eller 2015 som gäller.

Här alla de platser med minst 50-åriga mätserier som noterade rekord för störst uppmätt nederbördsmängd i oktober sedan mätstart:
198 mm i Haparanda, Norrbotten mot tidigare188 mm 1893 (startår 1859)
190 mm i Luleå-Bergnäset, Norrbottenmot tidigare 158 mm 1942 (startår 1926)
187 mm i Övertorneå, Norrbotten mot tidigare 180 mm 1917 (startår 1901)
178 mm i Rödkallen, Norrbotten mottidigare 165 mm 2020 (startår 1882)
175 mm i Luleå flygplats, Norrbottenmottidigare 155 mm 2020 (startår 1945)
169 mm i Glommersträsk, Lappland mottidigare 136 mm 1967 (startår 1888)
169 mm i Tärendö, Norrbotten mot tidigare 101 mm 2020 (startår 1960)
162 mm i Överkalix-Svartbyn, Norrbotten mottidigare 135 mm 1967 (startår 1962)
158 mm i Jarhois, Norrbotten mot tidigare 112 mm 2020 (startår 1969)
157 mm Brännberg, Norrbotten är tangerat rekord med 1942 (startår 1931)
154 mm i Kyrktåsjö, Ångermanland mot tidigare 137 mm 2006 (startår 1963)
150 mm i Saittarova, Norrbotten mot tidigare 127 mm 1998 (startår 1931)
141 mm i Murjek, Lappland mot tidigare 108 mm 1983 (startår 1931)
141 mm i Merkenes,Lappland mot tidigare 129 mm 1942 (startår 1920)
139 mm i Blaiken, Lappland mot tidigare 98 mm 1984 (startår 1964)
138 mm i Boden, Norrbotten mot tidigare 126 mm 1917 (startår 1900)
135 mm i Lannavaara, Lappland mot tidigare 107 mm 1967 (startår 1931)
124 mm i Nattavaara, Lappland mot tidigare 97 mm 2011 (startår 1941)
120 mm i Fredrika,Lappland mot tidigare 117 mm 1967 (startår 1885)
106 mm i Nikkaluokta, Lappland mot tidigare 93 mm 1998 (startår 1951)

För Haparandas del är 198 mm även rekord för mest på en månad oavsettnär på året mot tidigare 188 mm från just oktober 1893. Även Överkalix-Svartbyn är ett sådant rekord, för deras del är 162 mm nu mest oavsett månad mot tidigare 138 mm i juli 1977. I Haparanda är det sedan dryga tio år automatstationen som är det officiella. Den manuella stationen finns dock kvar, och där uppmättes hela 222 mm nu under oktober, vilket är näst mest för landskapet Norrbotten efter rekordnoteringen 231 mm i Fagerheden väster om Piteå i södra Norrbotten i oktober 2012. Så det är i stil med som det var för Gävle i augusti, att en plats är den officiella medan den andra noterar störst mängd och därmed inte räknas som rekord för den platsen. Lite märkligt kan tyckas, men nu är det som det är med den saken…

I millimeter räknat fick redan nämnda manuella stationen i Haparanda mest md 222 mm, vilket är 363 % av deras nya normalvärde på 61 mm. I procent av normalt fick däremot Paharova i Norrbotten mest, för 164 mm mot nya normala 42 mm ger 386 %. Minst nederbörd i landet föll vid Ölands södra udde med 20 mm, vilket är 43 % av deras normala 47 mm. I procent av det normala räknat fick däremot Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge minst nederbörd i oktober med sina 40 %, 20 mm mot nya normala 53 mm.

Jämfört de gamla referensperioden 1961–1990 har nederbördsmängden i oktober ökat i landet med i snitt 10 %. Lokala variationer förekommer givetvis, där många platser i stället har torrare nu än med tidigare referensperiod. Störst skillnad åt det blötare håller återfinns i östra Norrland där det är över 30-procentiga ökningar för enskilda platser. Av landets alla mätplatser som har ett beräknade normalvärden för nederbörd återfinns störst procentuell ökning från den gamla till den nya referensperioden i Viskan i Medelpad, där deras nya normalvärde på 58 mm för oktober är 142 % av deras gamla 41 mm. Störst förändring åt det torrare hållet står Keinovupio i Lappland för, där deras nya normala 30 mm är 74 % av deras gamla 40 mm.

Rätt allmänt blåsigare än brukligt

Det milda och ostadiga vädret har dominerat under månaden, så det faller sig därmed helt logiskt att det i snitt varit mer byvig vind än brukligt är under oktober. Främst gäller ett stort område i Svealand och sydligaste Norrland, medan det lokalt i Norrlands inland samt mer allmänt i södra Götaland varit aningen mindre byig vind än normalt, och då sett till medelvärdet för åren 1996–2015.

Det som dock förvånar mig lite är att det trots att det i snitt varit blåsigare än brukligt har det varit få riktigt blåsa tillfällen. Vi väntar exempelvis fortsatt på säsongens första höststorm över svenska farvatten – och frågar ni mig får det gärna dröja länge än – dessutom blev det bara ett enda stormtillfälle i fjällen under hela månaden. Mer om det strax i denna digra sammanfattning av allt som hänt denna händelserika oktobermånad.

Såväl solbrist som gott om sol

Solen sken i grova drag normalt eller något mindre än normalt i oktober, och då jämfört med den gamla referensperioden 1961–1990 eftersom de nya normalvärdena för 1991–2020 ännu ej har publicerats. Lokalt var det tydlig solbrist i norr, bland annat för Umeå i Västerbotten och Luleå i Norrbotten. Än värre i Tarfala som med ynka 25 timmar sol på hela månaden satte nytt anti-solskensrekord för oktober. Tidigare rekord löd på 32 timmar sol från 2014 i den mätserie som inleddes 2007.

Bland de fåtal platser som mäter solskenstid i landet sken solen klart minst i just Tarfala, medan skånska Lund fick ihop mest solskenstid med 115 timmar.

Mild och regnig inledning

Månaden inleddes med regn på regn på regn från sydväst. Väderläget var milt och lokalt föll mycket regn på bara några dagar. Följande platser noterade 40 mm eller mer på ett nederbördsdygn under månadens inledande dygn:
52 mm i Lysekil vid mellersta Bohuskusten den 1,
42 mm i Henån öster om Lysekil i Bohuslän den 1,
41 mm i Rörastrand på Tjörn i Bohuslän den 1,
48 mm i Västmarkum sydväst om Örnsköldsvik i Ångermanland den 3,
47 mm i Sågen söder om Vansbro i Dalarna den 3,
47 mm i Lesjöfors norr om Filipstad i östra Värmland den 3,
44 mm i Blaiken nordväst om Storuman i mellersta Lappland den 3,
44 mm i Daglösen söder om Filipstad i östra i Värmland den 3,
43 mm i Töcksfors nära den norska gränsen nordväst om Årjäng i Värmland den 3,
42 mm i Silvergruvan norr om Hällefors i västra Västmanland den 3,
40 mm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen den 3
och 40 mm Gräsås norr om Karlstad i Värmland den 3.

Sammanlagt under de tre dygnen den 1–3 föll närmare 100 mm som mest: Lysekil 98 mm, Rörastrand 92 mm och Henån 92 mm. För Lysekils del är 98 mm nära de 97 mm som normalt faller där under hela oktober, medan det inte var fullt så lika extrema mängder för Rörastrand (normalt 107 mm) och Henån (normalt 113 mm för hela oktober). Regnen började egentligen redan den sista september, så på en vecka den 30 september till den 6 oktober fick Lysekil hela 125 mm.

Det milda oktobervädret innebar även den del åska under månaden. Nästan samtliga av månadens totalt 152 blixtar har registrerats i södra Götaland, där fyra dygn sticker ut: 47 blixtar den 11, 23 stycken den 12, 44 stycken den 20 och 29 stycken den 21.

Bara ett stormtillfälle i fjällen – och inget till sjöss

Månadens enda stormtillfälle – ja, det blev faktiskt bara ett enda trots alla vädersystem som passerat – inträffade under eftermiddagen den 3 när Blåhammaren i Jämtlandsfjällen noterade stormvindar på 27 m/s och Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen samtidigt hade 26 m/s. Månadens högsta byvind i fjällen noterades samtidigt till 32 m/s i Blåhammaren.

Fortsatt väntar vi ännu på den första stormen i svenska farvatten sedan den 19 november 2020. Högst medelvind för svenska kuststationer i oktober blev 23 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten på sena eftermiddagen den 15, medan högst byvind blev stormbyar på 31 m/s i Fårösund-Ar på nordligaste Gotland på sena eftermiddagen den 21. Den 21 blåste det hårt även på andra håll, och mer om det senare i denna oktobersammanfattning.

Höga flöden i Värmland med omnejd

Allt regn följdes av stigande vattennivåer. Månaden hade knapp inletts förrän de första flödesvarningar utfärdades, dels för höga flöden i små vattendrag från norra Halland och norrut längs kusten till Bohuslän och västra Dalsland, dels för Örekilsälven ner till mynningen i Munkedalsälven. Dessa flödesvarningar togs sedan bort den 5.

Istället hamnade fokus mer på Värmland med omnejd. Den 3 utfärdades den första varningen för höga flöden i delar av Värmland, en varning som skulle breda ut sig över ett något större område efterhand när även västra Dalarna, västra Västmanland och norra Närke berördes. Även kriteriet mycket höga flöden uppnåddes den 4–7. Först den 13 kunde varningen tas bort helt när alla flöden i området kulminerat och åter var sjunkande. Enskilda vattendrag som i samma område berördes av flödesvarningar i början av oktober var: Uvån med biflöden den 3–10 där mycket höga flöden rådde den 4–8, Röjdan med biflöden den 3, Ljusnan med biflöden den 3, Rottnan med biflöden den 3, Svartälven den 5–12 (först övre delen, sedan hela, mot slutet nedre delen), nedre Timsälven den 6–12 och nedre Nordsälven den 6–9.

Rekordvärme i norr

Mildluften var som mest uttalad och utbredd norrut den 3–5. Dessa dygn hade samtliga officiella mätplatser i landet plusgrader dygnet runt. Den 4 var en lokalt rekordvarm oktoberdag med 16,2 grader i Abisko i norra Lapplandsfjällen, vilket slog det tidigarerekordet på 15,3 grader från den 11 oktober 2005 i en mätserie som inleddes 1913.

Även andra platser i nordligaste Norrland hade osedvanligt varmt den 4 och följande natt, natten mot den 5 alltså, var osedvanligt varm. Nordväst om Älvsbyn i södra Norrbotten noterade exempelvis Vidsel som lägst 10,4 grader den 5, vilket är en rekordhög minimitemperatur för oktober för deras del. Tidigare var 9,7 grader den 17 oktober 1990 deras varmaste oktobernatt sedan mätningarna inleddes där 1965.

Natten till den 5 var helt frostfri i landet. Ingen officiell mätstation i landet hade alltså en temperatur som kröp ner på minussidan den natten, och det kan mycket väl vara årets sista frostfria natt i landet.

Mini-brittsommar och första snöfallet för månaden

Abiskos notering stod sig som norra Norrlands högsta temperatur månaden ut, medan övriga landsdelar hade som varmast ett par dagar senare. Här månadens högsta temperatur i de fyra landsdelarna:
I Götaland 18,0 grader i Norrköping i Östergötland den 8,
i Svealand 17,3 grader i Floda mellan Katrineholm och Flen i västra Södermanland den 8,
i södra Norrland 17,1 grader i Börtnan nordväst om Klövsjö i södra Jämtland den 8
och i norra Norrland redan nämnda 16,2 grader i Abisko den 4.

Samtidigt som Östersjölandskapen hade lite brittsommaraktigt med månadens varmaste dag den 8, dagen efter Birgittadagen alltså, föll snön i nordligaste Norrland. Det var första snöfallet för månaden där, och på morgonen den 9 hade två platser officiellt snödjup. Det var Karesuando med 2 cm och Saarikoski, en bit längre norrut längst den finska gränsen, hade 1 cm av vinterns vita guld på marken. Det var dock inte första officiella snödjupet för säsongen, för det kom ju redan den 15 september.

Kallare i månadens mitt

Det sista av regnen i ”mildregnsperioden” som inledde månaden passerade österut över landet den 10–11. Därefter märktes en markant temperatursänkning, främst sett nattkyla och dygnsmedeltemperatur. En vecka in i oktober reviderades säsongslägstanoteringen på 6,0 minusgrader från Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland som gällt som dittills säsongslägst i landet sedan den 16 september. Den 8 nådde nämligen temperaturen 8,6 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland, för att sedan sänkas i Naimakka igen till 11,4 minusgrader den 14, följt av 11,6 minusgrader i Nikkaluokta i nordligaste Lapplandsfjällen dygnet därpå. Nästa säsongslägstanoteringen kom den 19 med 18,0 minusgrader i Latnivaara. Den noteringen stod sig en knapp vecka, men mer om det senare i den digra krönika över allt som hänt i oktober.

Den meteorologiska vintern, alltså fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur på 0,0 grader eller lägre varje enskilt dygn, gjorde entré i fjällvärlden den 12. Bland officiella mätstationer var det föga förvånande att Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen och Stekenjokkk i sydligaste Lapplandsfjällen var först ut att få vinter.

Även hösten tog kliv söderut när kallare luft tillfälligt tog över i söder. Den 7–11 anlände den meteorologiska hösten (dygnsmedeltemperatur under 10,0 grader) till resterande del av Svealand och nästan hela Götalands inland, till de delar som inte fått höst redan i september. Såväl vintern som hösten avancerade vidare senare i oktober, men mer om det senare.

Vintersäsongen inledd på allvar

Några dagar med övervägande uppehåll, begynnande höstkyla och en del sol i landet följde den 11–13. Lokala snöbyar föll i fjällen, och därmed det första officiella snödjupet i södra Norrland för säsongen med 1 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen på morgonen den 13 oktober.

Därefter tryckte mildluften tillfälligt på igen från sydväst den 14 och ett nytt regn drog in. Men denna gång var kalluften så pass etablerad i norr att regnet slog över i snö på väg upp över norra Norrland. Regnet slog om till snö över nordligaste Norrland den 14, för att sedan bli kvar över nordöstra Norrland såväl den 15 som den 16. Mest snö föll i gränstrakterna mellan Lappland och Norrbotten, och efterhand i ett stråk ner över inter Västerbotten också.

Snödjupet ökade officiellt med 20 cm eller mer på följande platser under dygnet fram till morgonen den 16:
25 cm i Markusvinsa mellan Överkalix och Pajala i Norrbotten,
25 cm i Koler nordväst om Piteå i södra Norrbotten,
22 cm i Tärendö väster om Pajala i Norrbotten,
20 cm i Brännberg väster om Boden i södra Norrbotten
och 20 cm i Granhult nära gränsen till Lappland väster om Tärendö i västra Norrbotten.

Samtliga utom Granhult gick från barmark på morgonen den 15 till angivna snödjup ett dygn senare. I Granhult låg redan 3 cm, så deras snödjup på morgonen den 16 var därmed 23 cm. Det blev sedan inga fler snödjupsökningar på 20 cm eller mer under månaden än dessa fem.

Stora regnmängder i Norrbotten gav höga flöden

Närmast kusten föll det mesta som regn, och det var inte små mängder som föll heller. Minst 40 mm på ett nederbördsdygn föll på följande platser:
48 mm i Övertorneå vid den finska gränsen norr om Haparanda i Norrbotten den 14,
46 mm i Kypasjärvi sydost om Överkalix i Norrbotten den 14,
62 mm i Haparanda vid den finska gränsen vid Norrbottenskusten den 15,
55 mm i Lövånger sydost om Skellefteå i Västerbotten den 15,
52 mm för automatstationen Haparanda den 15,
41 mm i Rödkallen i Luleås yttre skärgård i Norrbotten den 15
och 40 mm i Kalix vid Norrbottenskusten den 15.

Den manuella stationen i Haparanda noterade alltså hela 62 mm, vilket blev månadens största dygnsnederbördsmängd i landet. Dessutom är 62 mm i Haparanda nytt Norrbottensrekord i för ett oktoberdygn mot tidigare 58 mm i Fagerheden den 5 oktober 2012. Viss osäkerhet finns kring det rekordet dock eftersom alla värden inte finns digitalt sökbara, men mycket troligt är det ett nytt Norrbottensrekord.

Lokalt föll rekordmycket regn i nordöstra Norrland för att vara i oktober. Officiell station för mätserien Haparanda med startår 1859 är, som jag tidigare nämnt, numera automatstationen. Deras 52 mm är nytt Haparanda-rekord för ett oktoberdygn mot tidigare 42 mm den 24 oktober 2014. Det är alltså i stil med det som hände i Gävle i augusti, när Gävle-Åbyggeby inte riktigt slog det officiella Gävle-rekordet medan Gävle slog Gästrikland-rekordet. Lite märkligt som sagt…

Mycket regn på kort tid ger allt som oftast problem med översvämningar och höga flöden, så även denna gång. Snabbt, redan den 16, varnades för mycket höga flödena i Keräsjoki, som mynnar i Bottenviken strax väster om Haparanda. Därefter gällde höga flöden i det vattendraget den 17–20. Kortvarigt den 17 rådde även höga flöden i små vattendrag i kustområdet mellan Kalix och Haparanda.

Mer snö i norr

Efter mycket regn och snö i nordost följde tillfällig kalluft ner över landet den 15–18. Så samma visa igen med nästa regn som drog in från sydväst den 18. Men då var kylan än mer väletablerad, vilket gav snöinslag ändå från nordvästligaste Svealand och inre södra Norrland och norrut. På morgonen den 19 noterades officiellt snödjup i Svealand för första och sista gången i oktober med 3 cm i Kindsjön söder om Höljes i norra Värmland och 1 cm i Stöllet nordost om Torsby i norra Värmland.

Det snöade sedan i stora delar av norra Norrland den 19–20, för att sakta men säkert klinga av den 21–22. Sedan morgonen den 20 är stora delar av norra Norrland och fjällkedjan vidare söderut snötäckt. Lokalt var det även rekordmycket snö som då låg på marken för att vara så pass tidigt på säsongen, exempelvis 22 cm i Jörn i norra Västerbotten den 20.

Regn och blåst i söder

Samtidigt som snön föll i norr visslade regnväder och tillfällig mildluft snabbt österut över Sydsverige den 20–22. Lokalt föll mycket regn, där tre platser noterade 40 mm eller mer under dygnet från morgonen den 20 till morgonen den 21:
56 mm i Ljungby i västra Småland,
46 mm i Marbäck öster om Halmstad i Halland
och 44 mm i Lidhult i västligaste Småland väster om Ljungby,
där 56 mm i Ljungby den 20 är nytt dygnsrekord för oktober gällande de mätningar som inleddes där 1879. Tidigare oktoberrekord löd på 40 mm satt den 10 oktober 1926. Normalt får Ljungby 86 mm på hela oktober månad, så 56 mm på bara ett dygn är verkligen extremt.

När regnet den 21 svepte bort mildluften österut från Sydsverige var det blåsigt med hårda vindbyar. Två stationer som klassas som inlandsstationer stack ut extra mycket, för där noterades till och med stormbyar. Det var dels i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge med 27 m/s vid lunchtid den 21, och några timmar senare på eftermiddagen var det 25 m/s på Visby flygplats på Gotland.

Vintern bredde ut sig i norr medan sommaren hängde kvar i söder

Den tillfälliga kalluft som den 15–18 föregick den andra snösvängen i norr var tillräcklig för att den meteorologiska vintern skulle ta ett rejält kliv ner från fjällen, så från den 19 är det nu officiellt vinter i större delen av Lappland och Norrbotten officiellt.

Hösten tog samtidigt över på Öland, Gotland och sydväst om Vänern, så i skrivande stund är det nu bara är kustnära områden vid väst- och sydkusten som officiellt ännu har meteorologisk sommar. Det gäller främst rena kuststationer, men även städer som Karlskrona, Malmö, Helsingborg, Halmstad och Göteborg. Att vi har tre årstider samtidigt i landet så här i oktober är inget ovanligt, utan snarare mer regel än undantag. Inte minst en sådan här månad när kampen mellan kalluften i norr och mildluften i södra skapat stora kontraster från norr till söder. Totalt är det knappa 20 stationer som ännu har sommar nu när vi går in i november.

Bara två av månaden 31 dygn var helt ”sommarbefriade” i landet, alltså då ingen plats i landet noterade ett sommarvarmt dygn enligt definitionen. För att räknas som ett sommarvarmt dygn krävs en dygnsmedeltemperatur 10,0 grader eller högre, vilket ingen plats i landet alltså lyckades uppnå den 18 och den 22.

Ovanligt kallt…

”Efter regn kommer sol” heter det ju, och ”efter snö kommer kyla” stämmer också bra många gånger. För när den andra svängen snö i norr bedarrade den 21–22 tog kylan över i norr. Det blev ett par rejält kalla nätter där säsongslägstanoteringen först reviderades till 21,1 minusgrader i Rensjön norr om Kiruna i norra Lappland för att natten därpå nästan nå 25-gradersstrecket. Månadens lägsta temperatur i landets olika delar blev därmed:

I norra Norrland 24,6 minusgrader i Nattavaara söder om Gällivare i norra Lappland den 24,
i södra Norrland 21,0 minusgrader i Ytterhogdal i nordvästligaste Hälsingland den 23,
i Svealand 7,9 minusgrader i Gustavsfors nordost om Hagfors i Värmland den 18
och i Götaland 6,3 minusgrader i köldsäkra Horn i sydligaste Östergötland den 18.

Nattavaaras 24,6 minusgrader är lägsta i landet i oktober sedan den 31 oktober 2006 då Rensjön och Nikkaluokta bägge hade 25,9 minusgrader. Sett till datum behöver vi backa tillbaka ytterligare, till den 23 oktober 2002 när Nikkaluokta hade 25,0 minusgrader för att hitta en lägre temperatur för 24 oktober eller tidigare.

…och ovanligt snörikt

Snötäcket späddes på ytterligare den 27, varvid snödjupet lokalt blev rekordstort för att vara i oktober. Vissa platser noterade djupast oktobersnö sedan 1960-talet, däribland 37 cm i Abisko den 27, 43 cm i Jäkkvik in mot fjällen nordväst om Arjeplog i mellersta Lappland den 28 och 40 cm i Esrange öster om Kiruna i norra Lappland den 28–31.

Tre platser med minst 50 år på nacken satte till och med nya snödjupsrekord för oktober:
49 cm i Saittarova väster om Pajala i norra Norrbotten den 28 mot tidigare 35 cm den 18 oktober 1967 (startår 1966)
45 cm i Karesuando den 31 mot tidigare 41 cm den 12–14 oktober 1979 (startår 1907)
37 cm i Murjek den 28 mot tidigare 28 cm den 4 oktober 1949 (startår 1949)

För de fyra landsdelarna var oktobersnödjupet som störst:
I norra Norrland 54 cm i Granhult den 28,
i södra Norrland 21 cm i Hattsjöbäcken väster om Nordmaling i norra Ångermanland den 23,
i Svealand tidigare nämnda 3 cm i Kindsjön den 19
medan det inte observerats något snötäcke i Götaland i oktober.

Granhults snödjup är för övrigt mest i oktober i landet sedan 2012 då Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen hade som mest 67 cm den 29 oktober.

Milt månadsskifte

Efter den andra svängen snö i norr har den sydliga gränsen sakta förskjutits norrut i och med en mild avslutning av månaden, och snödjupet i övrigt minskat på många håll.

Lite trevande redan den 24, men på allvar den 27 började mild luft strömma in över landet söderifrån. Mildluften bestod sedan månaden ut med plusgrader dagtid i större delen av landet de avslutande dagarna.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer