Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Blöt sensommarvärme

Uppdaterad
Publicerad

September blev en blöt och varm månad, som en lång förlängning av sensommaren skulle man kunna säga. Visserligen blev det alltmer höstlikt efterhand, främst i norr, men det klart senare än brukligt.

Hösten har delvis anlänt, men stadigt försenad, snön har till stor del lyst med sin frånvaro och ingen höststorm har ännu svept in över oss. En mycket lugn höstinledning med andra ord, och september har därmed till stora delar upplevts mer som sensommar än höst.

Temperaturmässigt blev årets september i grova drag lik fjolårets. Däremot var fjolårets september torr, vilket årets inte varit. Nederbördsmässigt liknar årets september istället 2012 års september.

Tema månadskrönikor

Varmt och blött

En något svalare inledning och lite svalare i söder även på slutet stod sig slätt mot en i övrigt varm eller mycket varm månad. Medeltemperaturen för september blev till slut från cirka 1 grad över det normala i Götaland till uppåt 4 grader över det normala i nordligaste Norrland. I absoluta tal hade Utklippan i Blekingens östra skärgård varmast i landet i september med 15,2 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med en medeltemperatur på 4,9 grader. Detta trots att Tarfala (tillsammans med Kiruna-Esrange i norra Lappland) noterade störst överskott (4,1 grader) jämfört det normala i hela landet.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Större delen av landet fick mer regn än vanligt i september. I delar av Södermanland och Närke ner mot norra Västergötland föll mer än dubbla normalmängden, och lokalt mer än så. Även lokalt i Lappland föll det dubbelt så mycket som normalt. Räknat i procent av det normala fick Sandhamn i Stockholms skärgård mest regn i september, 166 mm mot normala 52 mm (vilket är 318 %). I millimeter räknat fick däremot Töcksfors i västra Värmland mest med 190 mm. Minst regn i landet fick Blaiken i mellersta Lappland med 32 mm, vilket är 59 % av deras normala septembermängd på 55 mm. Ingen station med över hundraårig mätserie slog nytt regnrekord för månaden. Däremot uppmättes nytt septemberrekord sedan startåret 1945 i värmländska Arvika, 157 mm mot tidigare 139 mm i september 1965.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

I större delen av landet har solen lyst mer än brukligt i september, där främst stationerna Luleå, Visby och Hoburg på sydligaste Gotland haft mest sol jämfört det normala. I timmar räknat noterades mest solskenstid i Hoburg med 234 timmar, medan Tarfala bara fick ihop 77 timmar, minst i landet bland de knappa 20 mätningar som finns runtom i landet.

Såväl varm som kall inledning

Sommarvarm luft hade fortsatt ett visst greppet om främst Götaland den 1–2, bland annat med månadens högsta temperatur på 24,8 grader i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge den 1. Jämfört det normala blev det dock varmare senare i månaden, och då noterades månadens högsta temperatur i övriga landsdelar. Mer om det senare i min krönika.

I övrigt inleddes september med en dryga vecka med något svalare väder än normalt. Under dessa inledande dagar noterades även månadens lägsta temperatur. Natten efter månadens högsta temperatur i landet noterades månadens lägsta temperatur.  Här ses samtliga landsdelars lägsta temperatur i september:

I norra Norrland 4,9 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 2,

i södra Norrland 3,1 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 11,

i Svealand 1,6 minusgrader i värmländska Gustavsfors den 29

och i Götaland 3,2 minusgrader i småländska Hagshult den 29.

Årets blötaste dygn gav översvämningar

Norr om sommarvärmen den 1–2 masade sig ett regn långsamt norrut över Götaland och Svealand. Det var delvis rikligt med regn som föll. Här är samtliga observationer på 40 mm eller mer per dygn:

Kroppefjäll-Granan i södra Dalsland 49 mm

och Svaneholm i sydvästra Värmland 45 mm den 1

samt Älvkarleby i norra Uppland 78 mm,

Gävle i Gästrikland 58 mm,

Hammarby-Gästrike i Gästrikland 56 mm,

Gesunda i mellersta Dalarna 43 mm,

Stora Spånsberget i södra Dalarna 42 mm

och Kindsjön i norra Värmland 41 mm den 2.

Bortspolad banvall utanför Hallsberg efter allt regnande under natten till den 6 september. Foto: Andreas Ericson, SVT Nyheter Örebro

Den 5–6 passerade en nytt regn över främst Götaland och södra Svealand. Lokalt föll mycket stora mängder. Officiellt fick många platser över 40 mm:

Hjortkvarn i östra Närke 97 mm,

Älgarås i nordöstra Västergötland 67 mm,

Asker i östra Närke 64 mm,

Gårdsjö i nordostligaste Västergötland 63 mm,

Fägre i nordöstra Västergötland 56 mm,

Regna i norra Östergötland 56 mm,

Floda i inre Södermanland 49 mm,

Skoldinge i inre Södermanland 47 mm,

Godegård i nordvästra Östergötland 45 mm,

Kettstaka i södra Närke 44 mm,

Adelsö i den uppländska delen av Mälaren 43 mm,

Södertälje i östra Södermanland 43 mm,

Finspång i norra Östergötland 42 mm,

Vingåker i västra Södermanland 41 mm,

och Björkvik i södra Södermanland 40 mm den 5

samt Sandhamn 45 mm

och Adelsö 41 mm den 6.

Vatten i massor i Sundsvall den 5 september efter att en häftig åskskur passerat. Foto: SVT Nyheter Västernorrland

Hjortkvarns notering på exakt 96,5 mm är årets största dygnsnederbördsmängd i landet, hittills är kanske bäst att tillägga. Ett nederbördsdygn räknas från morgon till morgon, så för vissa platser föll regnet under två olika nederbördsdygn, dels den 5 (alltså från klockan 8 den 5 till klockan 8 den 6), dels den 6. Ser man till de sammanlagda mängderna för regnet den 5–6 så föll det mest i Hjortkvarn med 100 mm, följt av Adelsö med 83 mm. Översvämningar följde, och skador till ett sammanlagt värde av uppskattningsvis 60 miljoner kronor. Värst blev det i Hallsberg där många husägare fick evakueras när vattenmassorna tog över. Stängda skolor och stopp i tågtrafiken efter bortspolade banvallar var andra som följde i regnovädrets spår.

Det var inte bara Hallsberg som drabbades av allt regn under natten till den 6 september. Även på andra håll i Närke och Södermanland följde översvämningar, som här i Mariefred vid Mälarens södra strand. Foto: SVT Nyheter Sörmland

Den 5 blev det även lokala översvämningar i Sundsvall i samband med en kraftig åskskur. Enligt uppgift skulle det ha fallit 50 mm på bara en halvtimme, men den uppgiften bör ses som tvivelaktig. Att det förekom kraftiga skyfallsliknande regn i Sundsvall och på andra håll i landet i början av september är dock otvivelaktigt. För att få kallas skyfall måste det falla minst 1 mm per minut. Det mest åskfrekventa septemberdygnet inträffade den 1 med 3 120 registrerade blixtar i landet, följt av den 5 med 2 378 blixtar.

Ännu den 9 september låg mycket åkermark under vatten kring Hallsberg. Foto: Andreas Ericson, SVT Nyheter Örebro

Rekordartad sensommarvärme

Med början den 9 tog sedan den sensommarvarma luften över i landet. Den 11 kulminerade värmen i norra Lappland och lokalt sattes nya septemberrekord:

Kiruna-Esrange (startår 1898) med 24,3 grader (mot tidigare 24,0 grader 1920)

och Gällivare (startår 1897) med 24,1 grader (mot tidigare 23,3 grader 1958).

Karlskronas närapå högsommarvarma notering den 1 stod sig dock som månadens högsta temperatur, men i övrigt blev den 10–11 månadens varmaste dagar. Här septembers högsta temperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland redan nämnda 24,8 grader i Karlskrona-Söderstjerna den 1,

i Svealand 22,8 grader i Älvdalen i norra Dalarna den 10,

i södra Norrland 21,6 grader i Ytterhogdal i nordvästligaste Hälsingland den 10

och i norra Norrland 24,3 grader i Kiruna-Esrange den 11.

Även om de var varmt dagtid var nätterna kalla i det ganska klara vädret som gällde under ”värmeböljans” inledning. Den 12 hade Naimakka i Tornedalen i nordligaste Lappland varmast i landet med 21,0 grader, och natten därpå hade man kallast i landet med 1,5 minusgrader. Så kan det gå...

Den 12–19 var medeltemperaturen dygn efter dygn högre än normalt i hela landet. Även om det fortsatte med övervägande varmare än normalt även senare i månaden grundlades ändå mycket av månadens temperaturöverskott under just denna period i månadens mitt.

Två omfattande regn

Halvvägs in i september drog två mycket omfattande regn upp över landet, det första den 14–16, följt av nästa den 16–19. Det sistnämnda vände dessutom under försvagat skick söderut igen över Norrland den 19–21. Åter föll 40 mm eller mer på ett dygn:

Sandhamn 42 mm den 15,

Töcksfors 41 mm den 16,

Gördalen i norra Dalarna 62 mm,

Lillhamra i nordöstra Dalarna 49 mm,

Los i nordvästra Hälsingland 48 mm,

Kittelfjäll i sydligaste Lapplandsfjällen 43 mm

och Ulvsjö i nordöstra Dalarna 43 mm den 17,

samt Vidsel i södra Norrbotten 61 mm,

Jokkmokk flygplats i mellersta Lappland 48 mm,

Kalix i södra Norrbotten 46 mm

och Tjåkaape i mellersta Lappland 41 mm den 18.

Lokala översvämningar, bortspolade vägbanor och liknande regnskadeeffekter följde. Länssjukhuset i Kalmar drabbades av läckande tak efter skyfallsliknande regn natten mot den 15. På förmiddagen den 16 var det bohuslänska Strömstads otur att drabbas med 15-talet översvämmade hus. En damm i Lima i västra Dalarna var nära att brista efter att det som kulmen på allt regnande föll uppskattningsvis 90 mm till under ett dygn den 17–18.

Allt regn i månadens mitt gick hårt åt en del fjällvägar i norra Dalarna. Foto: Patrik Qvicker, SVT Nyheter Dalarna

Det utfärdades även flödesvarningar efter regnen. Den 18 fanns kortvarigt en varning för höga flöden i små vattendrag i nordligaste Västerbotten och södra Norrbotten. Senare, när allt regn i Dalafjällen börjat nå ner nerströms, följde den 21–23 varning för höga flöden i nedre delen av Vanån samt den 21 kortvarigt även för Västerdalälven från Vanåns inflöde ner till mot Mockfjärd.

Ett par mindre regn följde dagarna därpå, men efterhand blev vädret alltmer stabilt under septembers avslutande dygn.

En regleringsdamm i Lima i västra Dalarna hotade att brista när vattenmassorna tryckte på efter allt regn i månadens mitt. Foto: Patrik Qvicker, SVT Nyheter Dalarna

Höstentré, snödjup, orkanbyar och rekordtryck

I månadsskiftet augusti–september anlände den meteorologiska hösten (fem dygn på raken med medeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn) till fjällen, inre Norrland samt nordvästra Svealand. Därefter gjorde den halt i flera veckor. Först den 26 tog hösten ett nytt kliv ner över landet, men mer än ytterligare delar av Norrlands inland samt delar av inre södra Götaland hann inte få höst. Ett större kliv var på god väg för hösten, men dygnet den 30 satte stopp för det. Fortsatt är hösten alltså rejält försenad på många håll i söder och upp längs Norrlandskusten nu vid månadsskiftet.

De första rapporterna om säsongens snöpremiär inkom från norra Lapplandsfjällen på morgonen den 5. Blötsnön föll, men det blev aldrig något officiellt snödjup då, och ej heller under resten av månaden. Visst har det av och till förekommit inslag av snö i fjällen under månaden, men ännu väntar vi alltså på säsongens första officiella snödjupsobservation.

Någon höststorm har heller inte rullat in över landet än. I fjällen har det dock blåst storm vid tre tillfällen:

25 m/s i jämtländska Blåhammaren på tidiga morgonen den 15,

26 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen

och 26 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på kvällen den 29

samt 27 m/s i Stekenjokk på sena kvällen den 30.

Inga mycket hårda vindbyar har noterats över inlandet under månaden. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev orkanbyar på 39 m/s i Tarfala på eftermiddagen den 30.

Den 29 noterades också ett nytt svenskt septemberrekord för lufttryck, 1042,9 hPa i Hagshult. Det tidigare rekordet på 1042,0 hPa i Sveg i Härjedalen den 16 september 1903 försvann därmed ur statistikrullarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet