Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Blygsam värme bland alla moln

Uppdaterad
Publicerad

Trenden från augusti höll i sig i september. För trots att månaden som helhet blev varmare än normalt i hela landet var det skralt med sensommarvarma dagar. Dessutom dominerade molnen, så det blev en mycket solfattig september i större delen av landet.

Det var dock tillräckligt med fukt och värme för att få till många kraftiga regn- och skurområden, i alla fall under månadens två första tredjedelar. Därefter tog stabilt väder med mycket moln, övervägande uppehåll, milda nätter och ostvindar över månaden ut.

Septembervädret bli föga höstlikt, snarare då sensommarlikt med många kraftiga regnväder och skyfall. Men ändå inte sensommarlikt heller, för det var aldrig varmare än 21 grader på hela månaden. De nya rekord som såg dagens ljus under månaden var dels brist på ljus, men också högt lufttryck, lite nederbörd och därtill ett extremt högt månadslägsta för temperatur.

Tema månadskrönikor

Jämn värme och solbrist, och både blött och torrt

Månadens medeltemperatur blev jämfört referensåren 1961–1990 över det normala i hela landet. För större delen av landet var avvikelsen 1–2 grader. En trio bestående av skånska Skillinge, Karlstad flygplats i Värmland och Idre fjäll i Dalafjällen noterade minst överskott med 0,4 grader över det normala, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade klart störst temperaturöverskott i landet med 3,1 grader. Detta till trots var det just Tarfala som i absoluta tal hade kallast i landet i september med en medeltemperatur på 3,9 grader, medan Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge hade varmast med 14,6 grader.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Nederbörden föll ojämnt över oss i september, såväl i tid som rum. Det mesta kom under månadens två inledande tredjedelar med flera kraftiga regn- och skurområden, så det var då stora lokala skillnader i regnmängderna. Därefter var det övervägande uppehåll som gällde. Sammantaget fick främst Götaland och delar av nordöstra Norrland mer nederbörd än normalt i september, medan resten av landet upplevde en övervägande torr månad. Mest i millimeter räknat fick Tryserum i nordostligaste Småland med 181 mm medan Laholm i Halland fick mest i procent av det normala räknat, 247 %, vilket i millimeter innebar 174 mm. Minst nederbörd, så väl i millimeter som procent räknat, fick Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 7 mm, vilket med god marginal är nytt torr-rekord för september sedan startåret 1904 för den kopplade mätserien Riksgränsen/Katterjåkk. Deras tidigare septemberrekord var nämligen 20 mm från 1992.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Solen var en klar bristvara under månaden, bara delar av fjällvärlden undantaget. Lokalt sattes även nya anti-solskensrekord för september:

Borlänge 63 timmar mot tidigare 72 timmar 1990 (startår 1987).

Karlstad 83 timmar mot tidigare 88 timmar 1957 (startår 1950).

Även den korta mätserien Karlskrona (startår 2009) noterade med 145 timmar mindre sol än någonsin tidigare, och Nordkoster (startår 2006) vid Bohuskusten tangerade sitt anti-solskensrekord på 144 timmar. Bland landets fåtal solskensmätningar som finns fick Svenska högarna i norra Östersjön mest sol i september med 151 timmar medan Borlänge fick minst.

Föga imponerande värme

Trots en allmänt varm månad var dagstemperaturen ändå beskedlig. De flesta toppnoteringarna kom redan den första septemberdagen, och mer än dryga 20 grader blev det aldrig:

I Götaland 21,0 grader i Karlshamn i Blekinge den 1,

i Svealand 20,6 grader i Mora i Dalarna den 1,

i södra Norrland 19,7 grader i Gävle i Gästrikland den 1

och i norra Norrland 19,7 grader i Vittangi i nordöstra Lappland den 4.

I augusti fick vi backa tillbaka till 2000 för att hitta ett lägre månadshögsta än i år. För september blev det snäppet ”värre”. Inte sedan 1993, då småländska Kalmar toppade med 20,0 grader den 8 september, har det noterats ett lägre septemberhögsta än i år.

Kraftigt regn och lokala skyfall

Månadens mest omfattande kraftiga regnväder svängde in från sydost och slog till mot kusten i Östergötland och norra Småland den 3. På bara ett dygn föll i runda slängar lika mycket regn som normalt kommer under hela september. Inga omfattande översvämningar följde efter regnet eftersom det till stor del föll över glesbygd, men i mindre vattendrag varnades för höga flöden i några dagar efter allt regn. Här de officiella stationer som noterade 40 mm eller mer dygnet den 3:

67 mm i Hellerö i nordöstra Småland (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd),

62 mm i Tryserum,

56 mm i Börrum i östra Östergötland,

49 mm i Harstena vid Östgötakusten,

45 mm i Holmbo i nordostligaste Småland

och 44 mm i Tyllinge i nordöstra Småland.

Kraftigt regn i delar av Skåne den 6 gav också lokal dygnsmängd över 40 mm:

46 mm i Degeberga i östra Skåne.

Det ostadiga väderläget med flera mer eller mindre kraftiga regnväder över landet fortsatte, och listan på platser som fick 20–39 mm var lång under flera dagar. När så flera regn stannade upp och förstärktes över norra Norrland den 10 föll över 40 mm:

42 mm i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen

och 41 mm i Storön i Kalix skärgård i Norrbotten.

Nya regn från sydväst svepte in över landet, och lokalt föll officiellt åter över 40 mm:

52 mm i Lysekil vid Bohuskusten den 11.

Första ovädret för hösten

Den 12–13 ångade ett ettrigt vädersystem förbi brittiska öarna, och där fick ovädret namnet Aileen. Det drog sedan vidare i något försvagat skick in mot Sydsverige, som därmed fick sitt första höstoväder. Det kraftigaste vindbandet passerade dock helt planenligt förbi strax söder om Sverige under natten mot den 14. En enda inlandsstation noterade mycket hårda vindbyar i samband med ovädret, nämligen Karlskrona-Söderstjerna med 21 m/s under natten och tidiga morgonen den 14. Någon höststorm var det aldrig tal om, för medelvinden över svenska farvatten nådde inte ens 21 m/s. Däremot förekom stormbyar vid två kuststationer kring midnatt den 13–14.

Med tanke på hur stora skillnader det kan vara även på väldigt lokal skala förstår alla att det är omöjligt att ha full koll på hur mycket som faktiskt faller som mest när skyfallen sätter in. Ett tydligt exempel är översvämningarna på Tjörn den 14. Bilderna därifrån talar sitt tydliga språk. Det måste ha vräkt ner mycket regn på kort tid för att få de översvämningar som främst Skärhamn på västsidan av ön fick ta del av. Ungefär en mil därifrån på Tjörn ligger den officiella mätstationen Rörastrand, som bara fick 6 mm det dygnet.

Den 15 noterades 999 blixtar i landet, och det blev månadens mest åskrika dygn. Det är faktiskt mer åska än vad något enskilt dygn i såväl maj som juni bjöd på. De kraftiga åskskurarna som främst berörde Västkusten gav lokalt över 40 mm:

61 mm i Härryda strax väster om Göteborg i Västergötland,

53 mm i Laholm i södra Halland

och 41 mm i Horred i sydligaste Västergötland den 15.

Åskskurarna den 15 vållade översvämningar i Göteborgs-området, bland annat i Partille och Lerum. Man kan säkert tro att det lokalt kom ännu mer där än de officiella 61 mm i Härryda, som ligger något söder om såväl Partille som Lerum. Göteborgs officiella regnmängd dygnet den 15 blev 25 mm.

Efter allt regn den 12–15 rådde varning för höga flöden i mindre vattendrag i södra Halland, norra Skåne och sydvästra Småland i ungefär en veckas tid.

Nya skyfall och lokala översvämningar

De lokala skyfallen vid Västkusten fortsatte även dagarna därpå. Officiellt föll mer än 40 mm vid ett tillfälle till:

44 mm i Kållered söder om Göteborg den 17.

Natten mot den 19 föll dock uppskattningsvis 40–50 mm i Nol i Ale nordost om Göteborg, varvid översvämningar följde. Officiella Mollsjönäs knappt en mil sydost om Nol raporterade 20 mm vid det tillfället.

Månadens sista 40 mm-observation i landet blev:

58 mm i Tryserum den 20.

I östgötska Gryt, cirka en mil från Tryserum, föll enligt privata uppgifter hela 140 mm just den 20. Sannolikheten att de största regnmängderna som faller träffar just en officiell mätplats är givetvis extremt liten, så trovärdiga privata uppgifter är alltid välkomna för att få ett hum om hur mycket det faktiskt regnade i samband med lokala skyfall.

Extremt tam nattkyla

Många av oss har ännu inte upplevt en enda frostnatt så här långt i höst. Nattkylan har överlag varit skral under september och den 11–14, den 18 och den 25 noterades inga minusgrader alls i landet. Kallast i september i de olika landsdelarna blev:

I norra Norrland 4,8 minusgrader i Nikkaluokta den 30,

i södra Norrland 3,5 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 3,

i Svealand 0,8 minusgrader i värmländska Arvika den 21

och i Götaland 1,1 grad på Jönköpings flygplats i Småland den 2.

Månadens lägstanotering blev en tangering av förra månadens lägsta temperatur i landet, det i Ljusnedal den 27 augusti. Att september inte bjuder på mer nattkyla än augusti är extremt ovanligt och har inte hänt på nära 100 år, eller för att vara exakt inte sedan 1920.

Dessutom, 4,8 minusgrader är nytt rekord för högst minimitemperatur i landet i september. Det tidigare rekordet för hög minimitemperatur i september var 4,9 minusgrader i Latnivaara den 2 september 2015. Att vi fick ett högt månadslägsta, liksom ett lågt månadshögsta, hänger givetvis ihop med solbristen och anti-solskensrekorden. Molnen har dominerat så pass mycket att nattkylan dämpats och solen hindrats att värma på dagarna.

Högtrycksrekord

Sensommarvarm luft österifrån gav toppnoteringar på uppåt 20 grader i söder den 23–28. Om Göteborgs 20,7 grader den 27 blev årets sista 20-gradersdag eller inte visar sig först när vi kommit en bra bit in i oktober. Rekordsent datum för 20 grader i Sverige är nämligen den 17 oktober 1949 i Borås, Skara och Jönköping.

Det stabila vädret som dominerade under den avslutande tredjedelen av månaden innebar att lufttrycket var extremt högt under flera dagar. Lufttryck är ju ett mått på mängden luft vi har över oss, där 1013 hPa räknas som normalt lufttryck. Trycket kulminerade med nytt svenskt septemberrekord, 1044,1 hPa, i Lycksele och Åsele i sydöstra Lappland under småtimmarna den 28. Det tidigare rekordet löd på 1042,9 hPa satt i småländska Hagshult den 29 september 2015. Däremot var det långt ifrån rekord på årsbasis, för högst lufttryck har vi under vintermånaderna, där 1063,7 hPa i Kalmar och Visby den 23 januari 1907 är svenskt rekord.

Lågt tempo för höstens och vinterns avancemang

Hösten gjorde en rivstart redan i augusti, men i september hände nästan ingenting alls. Hösten bredde visserligen ut sig över en något större del av Hälsingland och Dalarna den 16–17, och samtidigt fick då även lokala delar av Svealand samt norra delen av Sydsvenska höglandet höst. Men mer än så hände inte på hela månaden, så efter att ha varit före sin ordinarie tidtabell är hösten nu klart försenad på väg ner över landet. Den meteorologiska hösten anses kommen när dygnets medeltemperatur är under 10 grader varje enskilt dygn fem dygn på raken, varvid det första av dessa dygn anges som startdatum för hösten.

Enstaka vinterkalla dygn, alltså medeltemperatur under 0 grader, förekom i fjällvärlden i september. Men än får vi vänta på att den meteorologiska vintern gör entré för säsongen. Det krävs vintertemperatur fem dygn på raken för det, och det har ingen plats än så länge haft.

Det föll givetvis snö i fjällkedjan under månaden, men ännu väntar vi även på säsongens första officiella snödjup på någon av landets relativt få snödjupsstationer i fjällen.

Vi väntar också på den första höststormen, för under september noterades inga stormvindar varken till sjöss eller i fjällen. Byvinden nådde däremot stormstyrka vid några få tillfällen. Månadens högsta byvindsnotering oavsett stationsplacering noterades i Sylarna i Jämtlandsfjällen med 31 m/s den 30.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet