Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Mycket blött

Uppdaterad
Publicerad

Det var gott om nederbördsrika månader under året, och sammantaget blev 2012 ett av de blötaste åren vi upplevt i Sverige.

Det blev även ett varmt år jämfört med det normala, men inte om man jämför med det senaste årtiondet. Då är det bara 2010 som varit kallare, och det var ju ett år som både började och slutade med rejält bistert vinterväder. Under 2012 var det till stor del det myckna snöandet och regnandet under året som höll temperaturen i schack. Perioder med stabilt och varmt väder lyste till stor del med sin frånvaro.

2012 års medeltemperatur i grader, nederbördsmängder i millimeter och soltimmar för några stationer landet runt. Inom parentes visas värdena för referensåren 1961-1990. Foto: SVT
Tema månadskrönikor

Mycket har hänt i det svenska vädret under 2012, men sammanfattat i några få punkter får det bli: Svängig vinter och vår, stormen Emil den 4 januari, rekordvarm mars, skral sommar med få stabila perioder, lugn och odramatisk höst innan snabbt omslag till fullt vinterväder skedde i slutet av november.  Det blev bara tre tillfällen med stormvindar vid svenska kusten under året, den 4 januari (tre observationer med som högst 27 m/s i Vinga utanför Göteborg), den 13 januari (fyra observationer med som högst 27 m/s i Söderarm i Stockholms norra skärgård) och den 12 mars (26 m/s i Bjuröklubb vid Västerbottenskusten). Hösten blev helt stormfri, även om det var ack så när vid några tillfällen.

Temperatur: Varmare än normalt

Som alltid när man sammanfattar ett helt år är avvikelsen mot det normala mindre än vad enskilda månader kan uppvisa. För så gott som hela landet blev 2012 ett varmare än vanligt, bara lokalt i fjällkedjan blev medeltemperaturen aningens lägre än normalt. Bland de enskilda månaderna står mars i en klass för sig med lokal rekordvärme. Juni å andra sidan sticker ut åt andra hållet som den kallaste av årets månader, delvis i kamp med december. Januari och november var också varma månader, om än inte som mars, medan övriga månader hamnar i kategorin ”ganska normala”.

Till vänster 2012 års medeltemperatur jämfört med värdena för referensåren 1961-1990. Till höger 2012 års nederbördsmängder i procent jämfört med värden för referensåren 1961-1990. Foto: SVT

Nederbörd: Delvis rekordblött

Med ett lite, litet undantag för fjällområdet på gränsen mellan Lappland och Jämtland blev det ett år med mer nederbörd än normalt i hela landet. Sett till ett riksmedelvärde blev 2012 det tredje nederbördsrikaste året genom tiderna, näst efter åren 2000 och 1998. Lokalt föll över 150 % av normal nederbördsmängd, vilket på årsbasis är en stor avvikelse. Exempelvis kan nämnas att Piteå i Norrbotten fick 181 % av normal årsnederbörd, 976 mm mot normala 539 mm. Det är med råge nytt rekord där och ett minst sagt imponerande sådant. Redan den 4 november, med nästa två månader kvar av året, stod det klart att det skulle bli rekord!

Här alla de platser med långa mätserier som satte nya rekord för årsnederbörd (där tidigare rekordet och stationens startår anges inom parentes):

Piteå 976 mm (840 mm 1935, startår 1859),

Västerås 821  mm (724 mm 2006, startår 1859),

Linköping 757 mm (734 mm 2010, startår 1860),

Skara 883 mm (tidigare rekord 854 mm från 2011, startår 1860).

Nästan under alla av årets månader föll mer nederbörd än normalt i stora delar av landet. Undantaget är november och kanske än mer mars. I mars föll klart mindre nederbörd än normalt, dock inte i fjällkedjan där det istället kom desto mer. Avsaknaden av längre stabila väderlägen är väderårets signum. I sammanhanget får inte den mycket torra majmånaden i östra Götaland glömmas bort.

Solskenstid: Normal

Antalet soltimmar blev tämligen normalt under året. Många kommer nog ändå minnas 2012 som ett år med lite sol, och då präglas nog minnet mycket av allt regn under sommaren.

Vintern – Svängigt värre med såväl sträng kyla som tidig vår

Många minns kanske vintern som kall och snöig, men det var den i stort sett bara i slutet av januari och början av februari. I övrigt var det mest milt väder som gällde, inte minst i mars då extrem värme slog till och våren gjorde en tidig entré. Stormen Emil den 4 januari var den enskilda händelse som stack ut mest under de inledande månaderna, men värmen i slutet av mars gjorde också avtryck som lär stå sig länge i statistiklistorna. I norr fanns det gott om snö hela vintern, med 200 cm i Leipikvattnet i Jämtland som årets största officiella snödjup. Värmländska Säffle lyckades sätta nya värmerekord för Svealand för såväl februari som mars.

Januari började milt, men efter ett omslag till kyla i slutet av månaden blev det vinter även i söder. Sammanlagt blev månaden mild och nederbördsrik. Årets kraftigaste oväder var den storm som kom att kallas Emil, och som drog förbi i söder den 3-4 januari. Emil orsakade omfattande trädfällning, störningar i tåg- och färjetrafiken och som mest var omkring 25 000 abonnenter utan el. Medelvinden nådde lokalt stormstyrka vid väst- och sydkusten och över land rapporterades byvindar på uppåt 30 m/s. Emil blev den sista i raden av flera stormar som drabbade södra Sverige under drygt en månads tid, från slutet av november 2011 till början av januari 2012. Efter ett snöfall västerifrån den 21 januari var nästan hela landet snötäckt.

Höga vågor i Helsingborg den 3 januari när stormen Emil var på väg in över landet. Foto: SVT

Februari blev en svängig månad med såväl sträng vinterkyla som vårvärme. Februari inleddes mycket kallt och med ett nytt svenskt lufttrycksrekord för februari med 1058,0 hPa i Haparanda i Norrbotten den 1 februari. Den 6 februari noterades årets lägsta temperatur i Naimakka i nordligaste Lappland, 42,8 minusgrader. Så kallt har det inte varit i landet oavsett månad sedan februari 2001. Ostvindar gav snöbyar och besvärligt väder vid ostkusten. Därefter följde mycket växlingsrikt väder med bland annat stora temperatursvängningar, blåst, stora regnmängder och halka. Den 28 februari blev det mycket milt, ja till och med vårvarmt i söder och 15,7 grader i Säffle är nytt rekord för högst temperatur i Svealand i februari.

Ulrika Andersson läser av temperaturen i Gunnarn i södra Lappland till 38,8 minusgrader klockan 13 den 4 februari. Foto: SVT

Mars blev en torr, men framför allt mycket mild månad, en av de allra varmaste marsmånader som Sverige upplevt. I mellersta Sverige sattes nya rekord för månadsmedeltemperatur, bland annat i Östersund i Jämtland, i Sveg i Härjedalen och i Delsbo i Hälsingland. Efter ett kortvarigt snötäcke i delar av Götaland den 8-9 mars följde en lång period av milt och blåsigt väder, bland annat med årets högsta uppmätta medelvindstyrka. Mars avslutades med extrem värme och på många håll i söder var det rekordvarmt. För första gången någonsin blev det också 20 grader varmt i Svealand i mars. Det nya rekordet lyder 21,3 grader, satt i Säffle den 27 mars. Ett bakslag med snö långt söderut fick sätta punkt på en mild månad.

Strålande varmt marsväder i Kalmar den 22 mars. Foto: Niclas Wimmerberg, SVT

Våren – Lynnigt med stora kontraster

Efter en rekordvarm mars såg nog många fram mot fortsatt sol och värme under april och maj, men så blev det inte alls. Istället bjöds det på kyla och snö långt söderut, men även på häftig vårflod och högsommarvärme. 29,8 grader i slutet av maj stod sig länge som årets högsta temperatur. Det blev alltså minst sagt växlingsrikt, såsom vårvädret ofta är.

April blev en något varm och något blöt månad, även om det länge såg ut att sammanlagt bli en kall månad. I flera områden utspridda runtom i landet blev månadens medeltemperatur till och med lägre än den för mars, vilket är ovanligt och hände senast 1992. April inleddes med kyligt väder. Under påsken den 6-9 april var det inte ens 10 grader varmt någonstans och det snöade också långt söderut. Bland annat uppmättes 17 cm i Tidaholm i Västergötland den 7 april. Efter påsk fortsatte det kyliga och ostadiga vädret, men till slut återkom värmen. Våren, som hade tagit en månadslång paus, kunde avancera vidare norrut över norra Norrland. Sommaren hann också anlända till några få platser i Sydsverige innan april var över.

Totalstopp på riksväg 50 mellan Falun och Borlänge i södra Dalarna den 16 april. Foto: Anders Hellström, SVT

Maj avslutades med högsommarvärme, men sammantaget blev månaden i runda slängar tämligen normal såväl temperatur- som nederbördsmässigt. Månaden inleddes med värme i söder och kyla i norr. Det snöade även en del i norr och då kändes det som om vintern som aldrig skulle ta slut. Snösmältningen började ändå ta fart i norr och vårfloden i mellersta och norra Norrland blev sedan häftig från mitten av maj. Värst drabbades Sangisälven i Norrbotten, där ett rekordhögt flöde kulminerade den 20 maj. Sommarvarm luft tog sig upp över hela landet den 24-27 maj. Den 25 maj blev det hela 29,8 grader varmt i värmländska Arvika och i Falun-Lugnet i Dalarna. Det är landets högsta majtemperatur sedan 2000.

Sangisälven i Norrbotten svämmade över, som här i Armasjärvi den 18 maj. Foto: Calle Pettersson, SVT

Sommaren – Var det verkligen så illa?

Sommarvädret 2012 fick snabbt stämpeln på sig att vara det sämsta på länge, men var det verkligen så illa? Det beror till stor del på vad man väljer att minnas, vilka förväntningar man har och främst var någonstans i landet man befann sig under sommarveckorna. Inledningen var sval och regnig, medan andra halvan av sommaren bjöd på varmare och inte lika regnigt väder. I sydöstra Götaland var det övervägande torrt i slutet av sommaren. Sommarens ”vinnare” blev därför Skåne, Blekinge och Öland, medan främst Småland med allt regn i juni och juli får räknas som ”förlorare” i den ständiga hetsjakten på sommarens sol och värme.

Juni blev blöt och kall, och en stor besvikelse för alla som valt att ta ut tidig semester. Månaden började kyligt och regnigt. Stockholm Marathon den 2 juni genomfördes under den kallaste junidagen i huvudstaden sedan 1928. Från mitten av månaden blev vädret stabilare och lagom till midsommar även lite varmare. Midsommaraftonen den 23 juni var solig i stora delar av landet. Efter midsommar tog dock det ostadiga väderläget över igen. Ett omfattande regn berörde södra Sverige den 24-26 juni och följdes av ytterligare ett den 29-30 juni. Nya månadsrekord för nederbörd slogs i bland annat Stockholm, Västerås och Skara. Det blev bara två högsommarvarma dagar under månaden, vilket är osedvanligt lite för att vara juni.

Stockholm Marathon avgjordes den 2 juni i regn, blåst och 5-gradig ”värme”. Foto: Göran Lidén, SVT

Juli blev också blöt, men trots allt något varmare än normalt. Regnen avlöste varandra i början av månaden. Värst drabbades Småland den 7-8 juli med omfattande översvämningar, främst kring Emån. Den 7 juli uppmättes den femte största dygnsnederbörden genom tiderna i landet, 163 mm i Hinshult i Småland. I mitten av månaden blev vädret stabilare, men det var fortsatt svalt utan någon högsommarvarm dag alls den 10-23 juli. Till slut blev det en kort värmebölja med 30 grader i södra Sverige den 24-28 juli. Kraftiga åskskurar drog sedan in västerifrån. I samband med en tromb den 28 juli noterade Hällum i Västergötland orkanbyar på 35 m/s och i Forsmo i Ångermanland föll hagel stora som pingisbollar den 31 juli.

Översvämning i Pauliström i norra Småland den 10 juli. Foto: SVT Smålandsnytt

Augusti blev en varm och i större delen av landet även blöt månad. I månadens mitt var det ungefär en veckolång period med stabilt och varmt väder. Den 20 augusti blev det 32,1 grader i skånska Lund. Att årets högsta temperatur inträffar så pass sent är ovanligt, men kanske också ett kvitto på att sommarvädret saknade längre perioder med riktigt varmt väder. Ingen tropisk natt noterades heller på hela sommaren. Utöver månadens stabila mitt bjöd augusti på allmänt ostadigt väder. Lokalt föll mycket regn i samband med kraftiga skurar, där främst sista veckan blev blöt. Bland annat fick hälländska Källsjö 109 mm på två dygn den 25-26 augusti och blötsnöinslag i fjällen den 27 augusti blev en föraning om en annalkande höst.

En häftig skur i Falun den 21 augusti. Foto: Börje Hols, SVT

Hösten – Ganska odramatiskt, men med dubbla vinterstarter

Även hösten bjöd på delvis nederbördsr8ikt väder, undantaget november som blev torrare än normalt i större delen av landet. Till en början kom hösten smygandes norrifrån utan att göra alltför mycket väsen av sig. Den 20 oktober var det närapå 20 grader varmt i Skåne, men bara ett par dagar senare tog vintern över, för första gången. Snön la sig i Norrland oh inre Svealand, men med november blev det åter milt och vintern kom av sig helt och hållet. Efter en månadslång paus återkom vintern med snö, kyla och blåst under november sista dygn.

September blev en långsam och odramatisk lunk från sommar till höst. Temperaturmässigt blev månaden i stort sett helt normal, medan det föll mer nederbörd än normalt i större delen av landet. Framför allt den avslutande tredjedelen av månaden bjöd på mycket regn. Två omfattande och rikliga regn drog förbi den 21-22 september (i främst söder) och den 25-27 september (upp över hela landet). Säsongens först egentliga snöfall i landet inträffade i Lappland den 27 september, men mer än 5 cm i Killingi den 28 september blev det inte. Den 10 september inföll månaden enda högsommarvarma dag med 27,8 grader som högst i Skåne. Hösten drog sig annars allt längre söderut under månaden, i stort sett enligt tidtabell.

Första snön för säsongen la sig i norra Lappland natten till den 28 september. I Kiruna var det cirka 2 cm på morgonen. Foto: SVT Nordnytt

Oktober var nederbördsrik och kall, men det började milt. Den 5-7 oktober vräkte regnet ner över nordöstra Norrland med omfattande översvämningar som följd. Regnet bidrog starkt till att Piteå med bred marginal satte nytt nederbördsrekord för oktober månad, 208 mm mot tidigare 167 mm. Temperaturkonstrasten i landet var vid månadens mitt stor innan kalluften norrifrån tog över alltmer. Den 20 oktober blev det 19,7 grader varmt i skånska Helsingborg. Det är den högsta temperatur som uppmätts i landet så sent på säsongen. Ett snabbt omslag med snöfall ända ner till Småland den 25 oktober följde. Vintern gjorde en rivstart i norr. I slutet av månaden låg snön i större delen av Norrland och även i norra och västra Svealand.

Flera vägar i Norrbotten svämmades över när regnet vräkte ner i början av oktober. Så här såg det ut utanför Boden den 8 oktober. Foto: Calle Pettersson, SVT

November blev till stor del en mild och grå tillställning, men trots det torrare än normalt i större delen av landet. Vinterns entré i slutet av oktober var snart ett minne blott när milda sydvindar och grådisigt väder tog över i november. Den 7 november blåste det upp till stormbyar i Östersund och cirka 2 000 abonnenter blev strömlösa. Med början den 25 november drog flera kraftiga regn in i söder. Den 27 november föll mycket regn över Södermanland och Östergötland. När luften sedan blev allt kallare dag för dag slog regnet över i snö. Hårda vindar och snödrev slog obönhörligt till mot ostkusten den 30 november. Som mest föll uppåt 60 cm på bara ett dygn. Den nya vintersäsongen var här på allvar.

Mycket vatten i Glafsfjorden och Kyrkviken i Arvika den 8 november. Foto: Jan Andersson, SVT

Vintern – Tidig start på den nya vintersäsongen

Efter ett första försök i slutet av oktober kom vintern 2012-2013 igång på allvar i slutet av november. December blev allmänt kall och snöig, och om vintern fortsätter så återstår att se.

December blev en kall och nederbördsrik månad. Det var fullt vinterväder i hela landet under större delen av månaden. Nordostvindar gav påspädning på snön vid ostkusten i början av månaden. Ett snöoväder drog norrut längs ostkusten den 4-6 december. Omfattande störningar för flyg-, tåg- och busstrafiken blev följden, liksom tusentals utan el och många trafikolyckor. Ett nytt snöväder följde, denna gång över Sydsverige den 9-11 december. Tillfällig mildluft följde och den 15 december blev 9 000 strömlösa när blötsnön föll. Kylan blev sträng i norr inför och över jul. Under julhelgen påbörjades dock en omläggning till mildare väder, först i söder och framåt nyåret även i norr. Värmen gick hårt åt snötillgången i främst Götaland.

Snö och blåst piskade hårt mot denna husfasad i Mörbylånga på Öland den 11 december. Foto: Hanna Nilsson, SVT

Väderåret 2012 i statistiken

Som alltid händer det en hel del väderrelaterat i vårt avlånga land under ett helt år, och 2012 är inget undantag. Stormen Emil den 4 januari, marsvärmen och sommarens regn kanske är det som lär bli ihågkommet mest och längst, men alla har kanske andra och egna minnen från väderåret 2012.

Till sist några topp- och bottennoteringar från året:

Högsta temperatur: 32,1 grader i Lund, Skåne den 20 augusti.

Lägsta temperatur: 42,8 minusgrader i Naimakka, Lappland den 6 februari.

Högst årsmedeltemperatur: 8,7 grader i Malmö, Skåne och Falsterbo, Skåne.

Lägst årsmedeltemperatur: 4,0 minusgrader i Tarfala, Lappland.

Störst årsnederbörd: 1530 mm i Källsjö, Halland.

Minst årsnederbörd: 369 mm i Abisko, Lappland.

Störst dygnsnederbörd: 163 mm i Hinshult, Småland den 7 juli.

Störst uppmätt snödjup: 200 cm i Leipikvattnet, Jämtland den 28 februari.

Flesta soltimmar: 2099 timmar i Karlskrona, Blekinge.

Färst soltimmar: 921 timmar i Katterjåkk, Lappland.

Högst medelvind vid kusten: 27 m/s i Vinga, Västergötland den 4 januari.

Högst medelvind i fjällen: 38 m/s i Stekenjokk, Lappland den 11 mars.

Högst byvind i inlandet: 35 m/s i Hällum, Västergötland den 28 juli.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet