Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Väderåret 2020 med hjälp av fem av årets utvalda månadsbilder. Foto: Martin Pettersson, Peter Eriksson, Nippe Sylwén, Ulla-Stina Axelsson, Ahmad AlsatemVisa alla (16)
Visa alla (16)

Varmaste året som uppmätts

Uppdaterad
Publicerad

En extremt mild inledning på året, och därtill en mycket mild avslutning, gör att 2020 med råge är det varmaste året som uppmätts i Sverige.

Vi har just lagt ett rekordmilt väder till handlingarna i Sverige, för den riksgenomsnittliga medeltemperaturen för landet för 2020 blir troligen 7,38 grader, vilket är klart över det tidigare rekordvarma året 2014 då det var 6,91 grader. Det saknas ännu viss data under året, så snittvärdet kan komma att revideras, men inte mer än en hundradel eller så. När väl alla värden slutligt granskats och man kan göra bokslut för extremåret 2020 lär det ha blivit vår, så till dess får ni hålla till godo med 7,38 grader som rekordvärde.

Utöver rekordvärmen för hela året är nog extremvärmen i främst januari och i november, tillika att årets varmaste dag noterades ovanligt norrut i landet, det som sticker ut mest under 2020. Men nämnas från väderåret bör även den långa och snörika vintern i norr med efterföljande häftig vårflod, tre oväder på tre veckor i februari med efterföljande ”vårflod” i söder och en tidig start på våren. Vidare att sommaren bjöd på stora skiftningar där rekordvärme i slutet av juni följdes av en extremt kylig inledning på juli. Sedan följde en mild höst, främst i november, vilket fått till följd att den nya vintern inte riktigt tagit fart än, för även december var till stor del en mycket mild månad.

För den som vill är det fritt fram att grotta ner sig i de enskilda månadskrönikorna samt den sommarsammanfattning som jag gjort (se ”Relaterat” nederst i denna krönika).

Temperatur: Med råge rekordvarmt

Merparten av årets överskott i medeltemperatur kan härröras till hur året inleddes, för det kan ”svänga” mer om temperaturen på vintern än på sommaren, vilket gör att årsavvikelsen till stor del hänger på hur just vintern ter sig. Och när sedan året även avslutades milt, främst i november, är det föga förvånande att året som helhet blev rekordvarmt.

Det finns ett officiellt riksmedelvärde för temperatur i Sverige, och det baseras på medelvärdet för 35 noga utvalda fjäll-, kust- och inlandsstationer runtom i landet. Sedan man regelbundet började göra väderobservationer i landet 1860 finns därför ett uträknat värde på riksmedeltemperaturen för varje år, och topplistan för de fem hittills varmaste åren i landet är:
2014 med 6,91 grader
1934 med 6,73 grader
2015 med 6,71 grader
1938 med 6,58 grader
1990 med 6,55 grader

Normalvärdet för referensperioden 1961–1990 är 4,65 grader. För 2020 landar alltså värdet mycket troligt på 7,38 grader, vilket med råge är det varmaste året som uppmätts i Sverige.

Inte bara för riket som helhet, utan även för många platser runtom i landet, blev 2020 rekordvarmt, där de nya rekorden var mest imponerande i östra Götaland och östra Svealand där rekordputsningen var uppåt en grad som mest. Exempelvis ser Stockholm ut att kunna landa på det nya rekordet 9,7 grader mot tidigare 8,8 grader från 2018. Listan på minst hundraåriga mätserier som slår rekord är diger, så det är snarare lättare att redovisa vilka få platser som inte noterade ett rekordvarmt 2020, däribland finns Jönköpings flygplats i Småland och Karesuando i nordligaste Lappland.

Samtliga landsdelar noterade nya rekord, rekord som i skrivande stund lyder (och som kan komma att justeras med som troligast maximalt en tiondel de sista dygnen):
I Götaland 10,9 grader i Falsterbo, Skåne mot tidigare 10,5 grader på samma plats 2014,
i Svealand 9,8 grader i Stockholm mot tidigare 9,0 grader i Oxelösund, Södermanland 2015,
i södra Norrland 8,0 grader i Gävle, Gästrikland mot tidigare 7,7 grader på samma plats 1989
och i norra Norrland 6,5 grader i Holmön, Västerbotten mot tidigare 6,1 grader på samma plats 2015.

Nederbörd: Övervägande blött och rekord i Haparanda

Nederbörden för 2020 avviker inte alls lika mycket från det normala som temperaturen gör. Året blev något torrt i främst södra och östra Götaland samt östra Svealand, men i övrigt något blött med störst avvikelse i nordöstra Norrland. Där satte Haparanda vid den finska gränsen vid Norrbottenskusten nytt årsnederbördsrekord med 963 mm mot tidigare 932 mm från 1935 i en mätserie som inleddes 1860. Normalt (referensåren 1961–1990) faller det 532 mm i Haparanda på ett år. Även den kortare mätserien Skagsudde (startår 1964) vid Ångermanlandskusten utanför Örnsköldsvik noterade ett nytt årsnederbördsrekord med preliminärt 799 mm mot tidigare rekordet 706 mm från 2000.

För att hitta ett torrare år än årets räcker det med att blicka tillbaka på 2018, medan 2019 ganska allmänt var blötare än 2020. Som alltid är de lokala variationerna i nederbörd större än för temperatur, så det är alltid svårt att hitta år som liknar varandra gällande nederbördens fördelning. I ett försök att ändå göra det faller valet på 2011.

Soltimmar: Soligare än normalt, men inte hela tiden

Det blev ett soligare år än brukligt i hela landet, men solen sken inte rekordartat mycket någonstans. De flesta av årets månader var soligare än normalt, frånsett främst december, men även juli och oktober och lokalt även andra månader. Lokalt slogs nya solrekord för juni och augusti, medan främst december bjöd på lokala antisolskensrekord.

Helt väntat sken solen flitigast över Östersjön, där Hoburg på sydligaste Gotland fick mest soltimmar bland de fåtal mätare som finns i landet. Solen lyste 2345 timmar, att jämföra med deras normala årsvärde på 1880 timmar och endast 20 timmar under rekordet på 2365 timmar år 2018. Mätningarna inleddes där 1985. Minst sol under året fick Tarfala i norra Lapplandsfjällen (startår 2007) med 1073 timmar mot normala 1057 timmar.

Vintern: Mycket milt och gott om snö i nordväst

Många vädersystem på nordlig bana gav en snörik vinter i främst Lappland. 229 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 31 mars och 1 april är störst officiellt snödjup i landet oavsett månad sedan 1993. Våren kom tidigt, för på första möjliga startdatum den 15 februari fick Götaland och södra Svealand vår. Många platser i främst södra Götaland gick därmed direkt från höst till vår. Men sedan gick det trögt för våren i och med en lite mer normal mars.

Januari blev rekordvarm i stora delar av södra och mellersta Sverige. Det nya svenska medeltemperaturrekordet för januari blev 6,1 grader i Måseskär och Väderöarna vid Bohuskusten, och det blev rekord även i Svealand (4,6 grader) och Norrland (3,5 grader). Enskilda dagar var också varma, främst den 15 januari som var rekordvarm i bland annat Örebro, Oskarshamn och Kristianstad. Vädersystem på nordlig bana gav rikligt med nederbörd i fjällen, medan landet i övrigt fick ganska normala mängder. Snöbristen i söder var ytterst påtaglig, och det var av och till riktigt skralt med snö även upp längs Norrlandskusten.

Februari blev inte fullt lika mild som januari, framför allt inte i norr. Däremot en extremt blöt månad i främst södra och västra Götaland. Många nederbördsrekord slogs, däribland västgötska Borås som med 253 mm satte nytt Götalandsrekord för februari. Tre oväder passerade revy tre helger på raken. Mycket regn och kraftig blåst i samband med Ciara den 9 februari och än mer med Dennis en vecka senare. Dryga 70 mm föll som mest den 15–16 februari. Översvämningar följde, och mängder av flödesvarningar låg kvar månaden ut och delvis även mars månad ut. En vintrigare avslutande vecka gav snö på många håll i söder.

Mars blev aningens mer vinterlik, så jämfört främst januari kändes nog mars som kall. Men den var mildare än normalt i hela landet, dock med återkommande kalluftsangrepp norrifrån med en nästan kuslig återkomsttid på en vecka. Så det var främst kalla lördagsdygn som gång på gång satte stopp får våren, som bara tog små kliv norrut under månaden. Den 12 mars slog stormen Laura kortvarigt till mot södra Götaland med stormvindar till havs och stormbyar över land. Vårvärmen kom efterhand smygande, men med tillfällig kalluft fick vi också vinterns största snödjup på Gotland den 14 mars (14 cm) och i Skåne den 29 mars (3 cm).

Våren: Torr och lite trevande

Våren blev en till stora delar torr period, där kallt och varmt turades om, men där det kalla delvis övervägde. Det gjorde att mycket av vinterns snö i fjällkedjan och längst i norr låg kvar långt in i maj. Nytt rekorddatum för över två meter snö sent på säsongen lyder numera den 22 maj med 207 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen. Den meteorologiska våren tog stora kliv norrut den 12–19 april, medan sommaren avancerade långt norrut från den 18 maj.

April blev en övervägande torr månad. Torkan var mest påtaglig i söder, men två regn i månadens slut lindrade torkan något. Dessutom en varm månad, främst i söder, medan det vara nära det normala längst i norr. Inledning var ostadig och blåsig, bland annat med stormbyar i söder den 2 april. Tillfälligt lite varmare innan påsk, som mest koms ihåg för de kraftiga byvindar som svepte ner över landet på annandagen den 13 april. Efter påsk blev det sommarvarmt, och sommaren anlände till Göteborg och Örebro den 20 april. Kylan fick dock sista ordet, bland annat med ett decimeterdjupt bakslag i södra Dalarna natten till den 28 april.

Maj började kyligt. Månadens mest omfattande regn- och snöväder kom den 1 maj, och med 50 mm satte Härnösand i Ångermanland nytt dygnsnederbördsrekord för maj. Flera bakslag med snö förekom, främst den 4 maj i delar av Värmland och Dalarna och även den 13 maj i Gästrikland med omnejd. I månadens mitt var det ruggigt kallt med frostnätter långt söderut. Sista tredjedelen blev varmare, och våren anlände till fjällkedjan och sommaren tog stora kliv upp över Svealand och östra Norrland. Snön smälte snabbt i fjällen och längst i norr, varvid höga flöden följde. Årets första högsommarvarma dag i landet blev pingstdagen den 31 maj.

Sommaren: Varm, men med en kall start av juli

Grovt förenklat blev sommaren varm och tämligen normalblöt. Värmen var som mest utbredd veckan efter midsommar, för att sedan ta paus och återkomma i början och mitten av augusti. Augusti var övervägande torr, medan juli var allmänt blöt och juni lite av varje. Vårflödena i fjällen och i mellersta och norra Norrland hängde kvar lite in i juli. På natten den 16 augusti sattes ett nytt svenskt byvindrekord för augusti med 42 m/s i Tarfala i norra Lapplandsfjällen.

Juni var varm, i delar av främst mellersta Sverige till och med rekordvarm. Detta till stor del beroende på den rejäla värmebölja som följde veckan efter en varm midsommarafton. Varmast fick Skellefteå flygplats i Västerbotten den 25 juni med 34,0 grader, vilket är högst i landet i juni sedan 1970 och dessutom nytt junirekord för norra Norrland. Även solen sken rekordmycket i delar av landet. Torrt väder övervägde, men när det väl regnade kom det delvis stora mängder. 108 mm i Hid den 21 juni är nytt junidygnsrekord för Västergötland och 82 mm i Parkalompolo i Norrbotten den 29 juni är nytt junidygnsrekord för norra Norrland.

Juli blev en övervägande kall historia, främst inledningsvis. De först två veckorna var det inte en enda högsommarvarm dag i landet. Mer normal värme i slutet gjorde att månaden inte blev fullt så kall trots allt. Månadens medeltemperatur i Idre fjäll i norra Dalarna blev dock ynka 8,6 grader, vilket är rekordkallt för att vara juli i Svealand. Månadens kallaste natt med 3,3 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 3 juli är den lägsta temperaturen i landet i juli sedan 1976. Ostadigt väder mest hela tiden gav övervägande mer regn än brukligt, främst i nordöstra Norrland. Jokkmokk med 270 mm och Luleå med 197 mm satte nya julirekord.

Augusti inleddes med lite trevande värme några dagar, men sedan kom en 18 dagar lång svit den 5–22 augusti med åtminstone 25 grader på minst en plats i landet varje dag, och under åtta dagar var det även lokalt 30 grader varmt med toppnoteringen 33,3 grader i skånska Lund den 9 augusti. Det var mycket sol och torka som gällde, och månaden blev soligare än normalt i hela landet. Lokala skyfall förekom, bland annat i Björkvik i Södermanland den 20 augusti. Sedan kom ett omslag, och sista tredjedelen av månaden blev sval och ostadig. Rejält regnigt också i sydöstra Sverige, som mest på Gotland med uppåt 100 mm den sista helgen.

Hösten: Bara tillfällig kalluft

September blev till stor del en sensommarvarm månad, så den meteorologiska hösten tog då paus och fortsatt vidare söderut i början av oktober. Bara en vecka senare i oktober blev det vinter i norr och snöigt under några dagar. Den kylan var inte bestående, för i november var vädret länge rekordmilt. Kyla i slutet av november gjorde att den meteorologiska vintern tog nya kliv söderut över Norrland, Svealand och lokalt även till delar av Sydsvenska höglandet.

September blev en sensommarvarm månad med övervägande torrt i söder och ganska normalblött i norr. Bara tillfälligt fick kylan chansen i norr, och flera hela frostfria nätter i landet. Snön la sig lite i högre terräng, och sedan blev jämtländska Storlien-Storvallen först ut med säsongens första officiella snötäcke på 1 cm den 24 september. Värmen i Skåne nådde lokalt rekordnivå för att vara sent på säsongen, först i Lund med 27,7 grader den 15 september och sedan i Helsingborg med 24,7 grader den 27 september. Hösten första storm till havs inträffade på norra Östersjön den 17 september i bakkanten på ett österut bortflyende regn.

Oktober blev en mild men framförallt övervägande blöt månad. I östra Norrland var det en av de blötaste oktobermånader som uppmätts, lokalt rekordblöt i bland annat Haparanda (153 mm) och Rödkallen (165 mm) i Norrbotten samt Lövånger (216 mm) och Vännäs (147 mm) i Västerbotten. Inledningen var mycket mild, men i månadens mitt tog kyla och snö över. Den 21 oktober låg det snö i större delen av Norrland och nordvästra Svealand, men mycket töade sedan bort söderifrån när mildluften återkom. Månadens lägsta temperatur, 24,0 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 31 oktober, är lägst i landet i oktober sedan 2006.

November bjöd länge på extrem milt väder. Efter fyra lite kallare dygn på slutet var det främst i södra Sverige som lokala månadsrekord sattes, bland annat ett nytt svenskt novemberrekord med 9,1 grader i Utklippan i Blekinges östra skärgård. Många av novembers inledande dagar var extremt varma, varvid småländska Oskarshamn med 18,4 grader den 6 november tangerade det svenska rekordet och Örebro i Närke med 18,1 grader den 2 november satte nytt Svealandsrekord. Månaden var övervägande torr, men omfattande regn den 1–2 november i främst östra Norrland följdes av lokala översvämningar och höga flöden.

Decemberblev även den extremt mild, lokalt närapå rekordmild. Den meteorologiska vintern tog inte ett enda kliv vidare söderut under månaden. Det var även rejält blöt i större delen av landet och där Ed i Dalsland satte nytt månadsrekord med 220 mm. Regn i massor i mitten och slutet av december just väster om Vänern gav höga och till slut mycket höga flöden i Byälven och Upperudsälven. Månadens lägsta temperatur blev föga imponerande 26,6 minusgrader i Pajalavid den finska gränsen i norra Norrbotten. Det är det högsta temperatur som noterats som decemberlägst i landet på åtminstone 65 år, ja kanske genom alla tider.

Slutord om väderåret 2020

Året präglades till stor del av värme, där mängder av rekord sattes, såväl månads- och årsmedeltemperatur som absoluta temperaturrekord.

Framför allt var det ju vintern som bjöd på extremt milt väder, bland annat sett till genomsnittlig temperatur, men även på andra sett. Såsom lägst temperatur för enskilda platser, där många platser runtom i landet noterade det högsta temperaturlägstat sedan mätstart. Det gäller exempelvis i östgötska Linköping-Malmslätt med 9,9 minusgrader, där mätning av maximi- och minimitemperatur inleddes 1879. Så när det väl blev en kall natt, såsom för Linköpings del den 31 mars, fick man ”på köpet” även ett rekordsent datum för säsongslägstanoteringen. Även bristen på havsis vittnar om bristande kyla under vintern. Isvintern kulminerade den 5 mars med den minsta mängden havsis man sett så långt tillbaka det finns data, vilket är 1957.

Våren som följde var delvis trevande, mycket beroende på en kall maj. Sommaren blev totalt sett något varm, men det efter snedfördelad värme, för juni var delvis rekordvarm medan juli var kall, främst inledningen, och sedan avslutades sommaren med en varm augusti. Sedan var det dags igen för rekordvärme, för hösten (september–november) var delvis rekordvarm i söder, där det främst var november som var extrem med nya månadsrekord och varmaste novemberdagarna genom tiderna. Den nya vintern har ju dessutom haft en minst trevande start, för även december blev delvis extremt mild, om än inte fullt så rekordartat mild som november var. Därmed en grönare jul än normalt i landet där snön låg vit på juldagens morgon norr om en linje från norra Dalarna till södra Västerbottenskusten, och därtill var ett område i Uppland snötäckt.

Externa källor: StormGeo och SMHI samt sociala och andra medier

Några topp- och bottennoteringar från året

Visa

Högsta temperatur: 34,0 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 25 juni
Lägsta temperatur: 36,4 minusgrader i Nikkaluokta, Lappland den 20 februari (vilket är den högsta lägstatemperaturen i landet sedan 1992 då det som kallast var 35,1 minusgrader i just Nikkaluokta den 10 januari)
Högst årsmedeltemperatur: 10,9 grader i Falsterbo, Skåne
Lägst årsmedeltemperatur: 2,2 minusgrader i Tarfala, Lappland
Störst årsnederbörd: 1529,9 mm i Källsjö, Halland
Minst årsnederbörd: 321,3 mm i Abisko, Lappland
Störst dygnsnederbörd: 107,7 mm i Hid, Västergötland den 21 juni
Störst uppmätt snödjup: 229 cm i Katterjåkk, Lappland den 31 mars och 1 april (största snödjupet i landet oavsett månad sedan 1993 då Katterjåkk hade som mest 265 cm den 13 mars)
Mest solskenstid: 2345 timmar i Hoburg, Gotland
Minst solskenstid: 1073 timmar i Tarfala, Lappland
Högst medelvind i inlandet: 18,4 m/s i Naimakka, Lappland den 9 januari
Högst medelvind vid kusten: 29,1 m/s i Hanö, Blekinge den 12 mars
Högst medelvind i fjällen: 37,5 m/s i Stekenjokk, Lappland den 1 januari
Högst byvind i inlandet: 29,0 m/s i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge den 12 mars
Högst byvind vid kusten: 37,8 m/s i Hanö, Blekinge den 12 mars
Högst byvind i fjällen: 51,3 m/s i Tarfala, Lappland den 9 januari

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer