Konsekvensanalys för vecka 41-42. Gröna linjerade fält visar på områden med mer regn eller markerar regn av betydelse, turkos att det kan röra sig om snö. Ju rödare färger desto varmare luftmassa väntas, samt att det berörda området kan ha olika grad av att vara varmare än brukligt. Foto: SVT

Månadsöversikt för oktober

Uppdaterad
Publicerad

Oktober ser ut att bli övervägande ostadig och till en början bjuda på milt höstväder. Det ostadiga vädret ser ut att fortsätta en stor del av månaden och frågan är om det inte kan bli lite kallare än brukligt efterhand, åtminstone under en begränsad period.

Originalpublicerad den 29 september. Justerad 12 oktober. Inga uppdateringar i övrigt. Uppdatering sker i mån av tid, men i grova drag håller översikten än så länge. Vid månadsskiftet hänger översikten löst enligt de senaste tendenserna, men vi avvaktar ett tag till.

Vecka 41-42
Kartan ovan är tänkt att ge en helhetsbild över perioden vecka 41-42. Sannolikt kommer vädret variera en del, men med en viss röd tråd.
Det ser ut att bli ostadig över norra Europa. Till en början sydvästliga luftströmmar över bland annat Skandinavien, vilket innebär fler passerande regnväder och ganska milt höstväder. Högtrycket över västra Ryssland ger långsamt vika och efterhand utvecklas ett större lågtrycksområde över nordöstra Europa. Detta ger allt ostadigare väder över västra Ryssland och sannolikheten ökar för kalla nordvästvindar över Skandinavien. Det skulle kunna ge torrare väder på sikt, med undantag för stora delar av Norge och Skanderna på den svenska sidan.

Det är inte helt ovanligt att en högtrycksrygg med varmare luft förstärks över Västeuropa i det väderläge som beskrivs här. Kanske kan rätt varm luft nå upp så långt som södra England. När det gäller Balkan väntas mindre skurar efterhand (förutsatt att det inte redan vecka 40 blir färre skurar än väntat). Det är också troligt att vi kommer se fler regnskurar över Turkiet, kanske även så långt söderut som Syrien, Libanon och Israel.

Konsekvensanalys för vecka 43-44 (månadsskiftet). Gröna linjerade fält visar på områden med mer regn eller markerar regn av betydelse, turkos att det kan röra sig om snö. Ju rödare färger desto varmare luftmassa väntas, samt att det berörda området kan ha olika grad av att vara varmare än brukligt. Foto: SVT

Vecka 43-44 (Månadsskiftet)
Kartan ovan visar ett för närvarande troligt scenario i slutet på oktober eller början av november. Den exakta övergången mellan vädersituationen vecka 41-42 och 43-44 är osäker och det är en tidpunktsdetalj som vi får återkomma till senare. Någon gång under perioden ser det ut som att vi än en gång återgår till ett läge med högtryck i öster och lågtryck i väster. Kanske med en lite sydligare lågtrycksbana och därmed ostadigt i Väst- och Centraleuropa, samt Skandianvien. Samtidigt pressas varmluft upp över Sydosteuropa. Beroende på detaljerna i utvecklingen är en mild start på november ganska sannolik över norra Europa.

Att tänka på:

  • Rester av tropiska oväder, vissa av de med orkanstyrka, kan ha stor inverkan på detaljerna i vädret över Europa. Det gäller speciellt Atlantoväder. Det är svårt att i månadsöversikterna avgöra hur dessa eventuellt kan påverka detaljerna i vädret, det gäller att ha det i åtanke när man studerar konsekvensanalyskartorna.
     
  • Månadsöversikten beskriver själva ”grundväderläget” över en viss tidsperiod och dess typiska regionala konsekvenser. För vecka 40 är det till exempel högtryck i öster och lågtryck i väster med en viss beräknad placering och inflytande över olika områden. Många gånger kan utvecklingen i det storskaliga grundväderläget vara ganska säkert även på ännu längre sikt, men konsekvensdetaljerna blir väldigt översiktliga.
     
  • Veckoangivelserna är mer riktmärken i tid än exakta tidsangivelser. Om översikten pekar på ostadigt väder med ett stort lågtrycksområde över norra Europa under vecka 41-42 så är det inte särskilt sannolikt att exakt hela perioden vecka 41-42 kommer se ut som kartan gör. Snarare är det den ungefärliga väderutveckling vi kommer se under den angivna perioden, vilket även påverkar helhetsbilden.
     

Svag La Niña fortfarande aktuell
Det är tydligt att vi har en stadigt sjunkande havstemperatur både på ytan och på djupet i tropiska Stilla havets centrala och östra delar. Samtidigt har vi varmare vatten än brukligt kring Sydostasien och Australen. Detta är typiskt för ett neutralt läge, men också för en La Niña. La Niña är egentligen är en extra stark variant av det neutrala läget. Det är vid El Niño som förhållandena blir de motsatta.

Bild över den klassiska formen av La Niña. Foto: SVT Design/Lenh Duong

Den La Niña som väntas i år är något som ligger i linje med en ”klassisk” typ av fenomenet, om än rätt svag. Vid ett sådant läge blir kraftiga regnväder mer frekventa vid Sydostasien och Australien där luften stiger, medan östra och ofta även centrala Stilla havet får torrare väder eftersom luften sjunker där. Däremellan ser vi förstärkta passadvindar (ostliga) i den nedre delen av atmosfären och västliga i den övre. Denna cirkulation är det man kallar för ”Walkercellen”.

La Niña och MJO
La Niña och El Niño utgör egentligen själva ”havsdelen” i det här fenomenet. Havstemperaturfördelningen och den cirkulation i atmosfären som associeras med dessa två kallas för ENSO (vid El Niño ändrar Walkercellen cirkulationsriktning). Den kalla, La Niña-fasen, ger ett negativt värde på det ENSO-index som skapats för att sätta ett matematiskt värde på hela systemet. I den del av Walkercellen som utgörs av stigande luft, hittar vi mer regnväder över tid vilket tillför mer värmeenergi till atmosfären just där. Vid La Niña/negativ ENSO ligger denna zon över Sydostasien (och Australien). Kombinationen med den sjunkande luften över centrala och östra Stilla havet kan man betrakta som en lågfrekvent stående våg. Den lågfrekventa vågen förändras med tiden, men det går långsamt. Så kallade ENSO-event pågår under flera månaders tid.

La Niña/negativ ENSO kan genom lågfrekvent forcering ge atmosfären vissa storskaliga karaktärsdrag utanför tropikerna. De tydligaste finner vi i Stilla havets närhet, i Asien, Australien, samt Nord- och Sydamerika. Europa påverkas också, men det är inte lika tydligt hur. Men, den lågfrekventa forceringen kan påverka beteendet hos mer högfrekventa vågrörelser, det vill säga vågrörelser som rör sig snabbare från plats till plats rent geografiskt. Bland dessa mer högfrekventa vågrörelser finner vi Madden-Julianoscillationen, MJO, som jag berättat om vid flera tillfällen.

MJO och dess påverkan på atmosfären över våra breddgrader kan alltså vara olika beroende på vilken fas ENSO är i (om det är El Niño, La Niña eller neutralt). Den regnintensiva delen av MJO-vågen (i tropikerna) kommer sannolikt förstärkas över Sydostasien/Australien när den passar där under de kommande månaderna, vilket sannolikt även kommer förstärka forceringen av atmosfären på våra breddgrader just därifrån. Detta eftersom det är just där vi hittar den lågfrekventa La Niña-forceringen. Samtidigt kommer regnintensiteten i MJO-vågen försvagas när den rör sig in över och passerar Stilla havet, eftersom vi hittar den sjunkande delen av den lågfrekventa La Niña-forceringen där. Detta kommer också att påverka hur atmosfären på våra breddgrader ”svarar” på MJO-passagen. Jag måste dock tillägga att vi ännu inte har en konstaterad La Niña, eftersom vattentemperaturen i tropiska Stilla havet inte varit under tröskelvärdet tillräckligt länge. Det är för närvarande endast den lågfrekventa forceringen i atmosfären som är ”på plats”.

Hur påverkar detta månadsöversikterna?
För det mesta är MJO en betydligt starkare och avgörande spelare i den storskaliga väderutveckling som väntar på längre sikt. Ofta är det lättare att förutse den storskaliga väderutvecklingen ungefär en månad fram om MJO-utvecklingen är tydlig. Just nu är det dock inte så tydligt. När jag går igenom en eller flera modellers utvecklingar för den kommande månaden gör jag en analys över var atmosfären befinner sig och vad som verkar hända längre fram. Jag studerar sedan modellernas ”lösningar” på den storskaliga väderutvecklingen. Sedan jämför jag med statistik på exempelvis MJO, ENSO eller andra fenomen för att avgöra om modellens lösningar verkar påverkas mer eller mindre av olika fenomen. Att in i detalj gå in på hur jag går tillväga är för komplicerat, men den samlade analysen leder till de beskrivningar av den storskaliga väderutvecklingen som jag ger här. Men eftersom det är så många olika signaler som potentiellt kan påverka modellerna samtidigt och ingen av dem är riktigt tydlig, är denna uppgift inte helt lätt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer