Verifikation av översikten för sommaren 2019. Graderingen är uppdelad i fyra kategorier från vit till röd. Grå fält ingår ej i utvärderingen. I faktarutan längst ner finns en redogörelse hur verifikationen är gjord. Foto: SVT

Så gick det för sommaröversikten

Publicerad

Det blev en varm eller mycket varm sommar på många håll i Europa om man ser till helheten. Vissa perioder bjöd på extremhetta, speciellt i Väst- och Centraleuropa. Samtidigt blev det ovanligt svalt på vissa håll, framförallt i västra Ryssland där juli sticker ut rejält i det avseendet. När det gäller sommaröversikten som publicerades i maj är verifikationen lite blandad, men dragen i det tänkta vädermönstret fanns ändå där till viss del.

Skandinavien: Ganska bra träff, med några skavanker
I stora drag har både juni och juli följt sina tänkta skeenden. Sommaren rivstartade i juni med ett par mycket varma dagar. I södra Skandinavien blev det flera omgångar med värme ända till slutet på juni, medan det väntade ostadiga vädret slog igenom i mellersta och norra Skandinavien redan i månadens mitt.

När juli drog igång blev det även ostadigt i södra Skandinavien och dessutom riktigt svalt – oväntat svalt faktiskt. I mitten av månaden började varmluften åter igen leta sig tillbaka norrut, vilket mynnade ut i en ordentlig värmebölja när ett högtryck etablerade sig. Så långt gick allt som det var tänkt, mer eller mindre.

Precis i slutet på juli förflyttade sig högtrycket västerut och så även varmluften. Det var också här det tänkta mönstret bröts vilket kom att sätta prägel på hela augustivädret. Istället för högtryck eller högtrycksryggar som avlöste varandra blev en stor del av augusti ganska ostadig. Dock inte speciellt svalt, utan snarare förhållandevis varmt. Åtminstone i södra Skandinavien. Dessutom bjöd den sista veckan på ett par riktigt varma dagar vilket väger upp det hela en aning.

Sett till helheten blev det en del regn och bitvis även åska i flera omgångar, vid ett par tillfällen även söderifrån såsom det beskrevs i säsongsöversikten (se relaterade länkar). Andelen varma perioder var fler i södra Skandinavien, så det området får en bra träff överlag. Resten av Skandinavien får godkänt, men det är svårt att klassa det som en bra träff. De ostadiga perioderna blev lite för dominerande helt enkelt. Det som väger upp är framförallt värmeböljan den senare delen av juli, där Markusvinsa i norra Norrbotten toppade med 34,8 grader.

Såhär såg den samlade bilden sommaren 2019 ut i stora drag. Färgfälten syftar både till avvikelse från normalvärde men också till luftmassornas placering. Blå fält visar områden där det regnat mer än brukligt. Foto: SVT

Finland och västra Ryssland: Sämre träff
Svalt väder var tänkt att dominera en bit bort över Ryssland, men inte så långt västerut som det sedan blev. I Finland blev den här sommaren en riktig berg- och dalbana med både ordentlig värme och rejäl svalka. Speciellt abrupt blev det i slutet på juli när mycket varm luft hastigt ersattes med ordentligt sval, för att inte säga kall. I västra Finland pekar ändå temperaturavvikelserna något uppåt, men ju längre österut desto sämre verifikation. Västra Finland får ändå delvis godkänt, men det är verkligen ett gränsfall. I Ryssland övergår verifikationen till bra från östra delen av Kolahalvön och vidare österut.

Spanien, Portugal, Frankrike och Benelux: Portugal bra, men resten får en sämre träff
Iberiska halvön var tänkt att få en sommar med relativt normala temperaturer eller till och med något svalare, men övervägande torrt. Detta kom att stämma bra med hur sommaren kan summeras i Portugal. Torkan där gav en del skogsbränder, men det var inte extremt varmt i långa perioder. På vissa håll var det till och med svalare än brukligt.

I Spanien och Frankrike, liksom Benelux fick man smaka på betydligt mer hetluft från Afrika. I Frankrike slogs flera rekord. Det var överlag en varm sommar i det här området. Värmeböljorna i slutet på juni och juli var inte särskilt långvariga, men mycket intensiva där temperaturerna nådde extrema nivåer på vissa platser. Detta beteende fanns inte med i översikten och borde varit med, därav en sämre träff som gör att det är svårt att godkänna området i fråga.

Centraleuropa, Italien och Balkan: Överlag bra träff, men några skavanker här också
Afrikavärmen nådde även Centraleuropa. Flera rekord slogs i Tyskland och även i Polen. Samtidigt var det generellt ostadigare i hela det här området vilket gav regn och åska i perioder. Bitvis även med jordskred och översvämningar på vissa håll. Detta stämmer tillräckligt bra med det som var tänkt. Västra Tyskland fick torrare och mycket varmare väder än väntat precis som Frankrike, så det är svårt att godkänna. Södra Italien blev lite torrare än det var tänkt, så samma sak där. Balkans väder följer det tänkta vädermönstret bra.

Brittiska öarna: Bra träff
Även här blev det korta perioder med mycket varmt väder och nya temperaturrekord sattes. Men överlag blev det ändå en rätt ostadig sommar där lågtrycken med tillhörande regn och skurar kom att dominera i någon form. Det får man betrakta som en bra träff överlag.

Baltikum, Vitryssland och Ukraina: Blandat
Likt Finland hamnade Baltikum och Vitryssland lite berg- och dalbana på grund av kampen mellan varmluften i väster och den svala luften i öster. Eftersom området var tänkt att ha en varm sommar överlag blir det inte en fullt så bra träff. I Ukraina är det däremot betydligt bättre, speciellt de södra delarna där översikt och verifikation stämmer tillräckligt bra.

Östra Medelhavet: Tillräckligt bra träff
Detta område hade överlag en ganska normal sommar med lutning åt det varmare hållet om man ser till helheten. Även här slank det med några extremer. I Israel satte man till exempel nytt värmerekord i samband med en kortare sommarvärmebölja. Detta stämmer tillräckligt bra med det tänkta vädermönstret.

I maj publicerades översikten för sommaren 2019, som såg ut såhär:

Översikten för sommaren 2019 som publicerades i maj. Färgerna i kartan betyder inte nödvändigtvis avvikelse från något normalvärde utan är tänkta att förmedla en känsla av det dominerande vädret utifrån både avvikelse och luftmassefördelning. Foto: SVT

Resonemang för den intresserade

När man tittar på den samlade tryckbilden för sommaren 2019 finns det ett par saker som sticker ut. Det viktigaste för Europas del är det allmänt högtrycksbetonade vädret över Grönland (Grönlandsblockering) och den sydligare lågtrycksbanan där det mest lågtrycksbetonade vädret återfinns söder om Island och väster om Brittiska öarna, Frankrike och Iberiska halvön. Det här tryckförhållandet är det vi brukar kalla negativ NAO (nordatlantiska oscillationen). Även Arktis har haft ovanligt högtrycksbetonad väder, vilket betyder att AO (arktiska oscillationen) också var negativ till stor del.

Såhär har storskaliga hög- och lågtrycksområden varit fördelade i medeltal, där gula fält står för högtryck och blå för lågtryck. Det grå bandet visar polarjetströmmens medelläge. Den subtropiska jetströmmen är inte utritad. Den röda ringen markerar det vädermönster som brukar kallas negativ NAO Foto: SVT

Negativ NAO på sommaren har inte exakt samma effekt på vädret som under vintern. Sommar-NAO är generellt lite förskjuten åt nordväst jämfört med vinter. Ofta växer lågtrycket på Atlanten ihop med ett lågtryck över västra Ryssland vid negativ sommar-NAO, men inte riktigt i det här fallet. Högtrycket över Europa har kunnat sträcka sig upp norrut vid flera tillfällen, vilket gjort skillnad.

Såhär var det tänkt att storskaliga hög- och lågtrycksområden skulle bli fördelade i medeltal, där gula fält står för högtryck och blå för lågtryck. Det grå bandet visar polarjetströmmens tänkta medelläge på norra halvklotet. Den subtropiska jetströmmen är inte utritad. Foto: SVT

Den viktigaste skillnaden jämfört med översikten som gjordes i maj är just att Grönlandsblockeringen samt högtrycket över Arktis som uppstod under våren dröjde sig kvar längre och var starkare än väntat. Detta ledde som bekant till negativ NAO/AO kom att dominera en stor del av sommaren. Utöver det och om man bortser från små detaljer stämmer det strömningsmönstret i översikten till stor del överens med hur det sedan blev i verkligheten.

Den eviga Grönlandsblockeringen
Vädertyper som består under längre tid får vi ofta erfara – och det kan gälla året runt. Högtryckssituationen över Arktis med en viss tyngdpunkt ner mot Grönland, det vi brukar kalla Grönlandsblockering, är ett väderfenomen som har tendens att bli bestående när det väl är på plats. I slutet av april skedde en så kallad ”final stratospheric warming”, eller FSW. En sådan sker varje år och innebär att den stratosfäriska polarvirveln bryts ner och går in i en form av ”sommarvila”. Skillnaden mellan en FSW och en SSW (sudden stratosheric warming) är att en FSW i regel uppstår på grund av ökad solinstrålning som leder till högre temperatur. Vid en SSW är den hastiga temperaturökningen i regel adiabatisk, dvs utan att värme tillförs. Polarvirveln bromsas upp av vågrörelser i atmosfären och när detta sker sjunker luften mot mitten och trycks ihop. Det hastigt ökade lufttrycket ger också hastigt ökad temperatur.

Om stratosfären (den del av atmosfären som ligger mellan 10-50 km höjd) och troposfären (0-10 km höjd) kopplas ihop, vilket de gör vid en SSW, kan vi i vissa fall få en rotation från öster till väster på våra breddgrader när det uppstår ett högtryck över Arktis (och ofta även Grönland). Vid en FSW är detta inte lika vanligt, men i enstaka fall kan den typ av dynamik som ger upphov till SSW även uppträda vid en FSW. Man talar då om just en ”dynamisk FSW” – och det är precis det som skedde i våras.

Effekterna från FSW dröjde kvar ovanligt länge
Högtrycksituationen över Arktis och Grönland (negativ NAO/AO) gav huvudsakligen en sydligt gående polarjetström över Atlanten. Stratosfären och troposfären förblev till viss del sammankopplade. Det har även gått att observera en långsam rörelse från öster till väster hos storskaliga vädersystem på våra breddgrader. Det betyder inte nödvändigtvis att hög- eller lågtryck kommit från öster över Skandinavien – det är på en större skala än så och mer komplicerat. Ett tydligt exempel som illustrerar detta är det högtryck som byggdes upp över norra Europa vid tre tillfällen. Samma högtryck gav oss värme i juni, slutet på juli och slutet på augusti efter lika många varv runt jorden (detsamma gäller även ett storskaligt lågtrycksområde som åtminstone besökte norra Europa i början av juli och i augusti).

Tropiska regnväder kan inverka
Det är lite svårt att veta exakt hur, men troligen påverkas vårt väder av vågrörelser som har sitt ursprung i kraftiga regnväder längs med ekvatorn. Förväntad utveckling och rörelse hos dessa var en del av det som stod till grund för sommaröversikten, vilket kan ha bidragit till att storskaliga skeenden i vädret fångades någorlunda bra i juni och juli. Det är dock svårt att veta exakt och mer forskning krävs egentligen inom området för att kunna dra några slutsatser.

Och allt detta leder till...
... själva slutsatsen om vad som framförallt försämrade resultatet något. Effekten från FSW var tänkt att avta eller försvinna helt i slutet av juni eller början av juli, så som den oftast gör. Hade effekten släppt är det inte alls osannolikt att vi hade fått en nordligare jetström över Atlanten generellt och längre högtrycksperioder över norra Europa såsom det var tänkt.

Hur gjordes verifikationen?

Visa

Verifikationen gjordes mellan vädertypen i översikten och den vädertyp som sedan utmärkte sig mest i verkligheten. Det innebär att färgerna symboliserar effekten av vädertypen, vilket förstärkts med text – både i själva bilden och i medföljande artikel. Färgerna i bilden syftar alltså inte nödvändigtvis till några avvikelsegrader från en normaltemperatur, utan snarare en avvägning mellan avvikelser och dominerande luftmassa. För regn eller snö används däremot avvikelser från normalvärden. Hänsyns tas till eventuella skillnader mellan olika perioder under säsongen som skulle kunna vara av betydelse för hur vädret upplevts.

Verifikationsgrader:

  • Övervägande bra. Översikt och verklighet måste stämma tillräckligt bra överens. Alla månader behöver inte följa det tänkta vädermönstret, men det som anges ska vara det som utmärker sig under en betydande del av tiden. Om skeenden anges i översikten och dessa stämmer till stor del, kan det väga upp. Att avgöra skeenden så pass långt i förväg är svårt och bedöms därför inte lika hårt.
     
  • Godkänd. Vissa inslag stämmer ganska bra, men en annan vädertyp än den tänkta är något mer dominerande och påverkar troligen den totala upplevelsen av vädret. Luftmassefördelning och temperaturavvikelser som pekar åt ”rätt håll” kan väga upp. Om skeenden anges i översikten får dessa gärna stämma i största möjliga mån. Att avgöra skeenden så pass långt i förväg är svårt och bedöms därför inte lika hårt.
     
  • Gränsfall. Vissa inslag kan stämma ganska bra, såsom tänkta skeenden under åtminstone en del av perioden. Luftmassefördelning och temperaturavvikelser som pekar åt ”rätt håll” kan också väga upp från. Dock blir vädret under en betydande del av tiden inte riktigt som det var tänkt, vilket ger en helt annan upplevelse.   
     
  • Inte godkänd. Översikt och verklighet stämmer inte överens alls, eller att återkommande väderhändelser som är av stor betydelse för helhetsupplevelsen missas helt och hållet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet