Exempel på hur det över ett litet större område ser bra ut mellan prognos och utfall, men för en enskild plats kan det bli fel om man litar blint på en automatisk ortsprognos. Foto: SVT Design

Som att titta på fotboll genom ett sugrör

Uppdaterad
Publicerad

Förståelsen för och kunskapen om hur en väderprognos tas fram har – såsom jag ser det – minskad sedan automatiska ortsprognoser såg dagens ljus.

Sedan de automatiska ortsprognoserna gjorde sitt intåg på scenen i och med internet, och än mer när de smarta telefonerna och deras väder-appar såg dagens ljus, har klagomålen på vädret och väderprognoserna ökat enormt vill jag påstå. Utan grund dessutom, eftersom väderprognoserna de senaste 25 åren blivit avsevärt mycket bättre. Och då talar jag inte bara om mina egna…

Lita aldrig blint på en automatisk ortprognos i din mobil, för en vädermodell kan varken nu eller i framtiden beräkna exakt var skurarna kommer hamna. Det är en omöjlighet, nu och i framtiden.

Vädertankar

Skurar hamnar aldrig exakt rätt

Även om datamodeller räknar ut de fysikaliska skeendena i atmosfären nästan helt korrekt kan man aldrig veta exakt hur nuläget är i detalj i hela lufthavet, från marken upp till cirka 10 km höjd över åtminstone halva globen om det är en ortsprognos i Sverige.

Jag tittar också på appar, men inte enbart. Jag börjar alltid med en väderkarta över ett större område, gärna hela Sverige, för att ha koll på det storstilade väderläget. Annars blir det som att titta på en fotbollsmatch genom ett sugrör. Man ser då bara vad som händer just där, inte i övrigt på planen och du har inte den blekaste aning om hur matchen slutar.

Att kolla på svt.se/vader och den aktuella kartserien där är en given start. Gärna också aktuella satellit- och radarbilder, framför allt om det är vädret för samma dag som jag är intresserad av. Därefter kollar jag min ortsprognos och ”tolkar” timme-för-timme-vädret med det jag tagit till mig innan.

Jag kollar även prognosen för Rimbo, Enköping, Österbybruk och Tärnsjö

Ett annat sätt att själv ”förbättra” ortsprognoserna är att göra sin egen sannolikhetsanalys. Omständligt men ett måste vill jag påstå om man bara vill titta på ortsprognoser: Titta inte bara på din ort utan på ytterligare ett par orter runtomkring. Som för mig, som Uppsalabo, skulle jag exempelvis titta även på ortsprognoserna för säg Rimbo, Enköping, Österbybruk och Tärnsjö. Ju mer lika de är Uppsalas prognos desto säkrare kan man känna sig. Och än mer om man tittar på ytterligare två vädersidor/appar. Då har man 15 prognoser och med spridningen får man en bra hint om säkerheten i väderutvecklingen. Dock får man se upp lite, för det kan mycket väl vara så att flera vädersidor/appar har samma leverantör och därmed har identiska prognoser. Då är ju vitsen borta att titta på olika vädersidor/appar.

De flesta av er som läser denna krönika kanske redan är så pass väderintresserade och väderkunniga att ni förstår apparnas brister och falska noggrannhet. Sprid gärna den kunskapen till era nära och kära, så slipper vi meteorologer jobba i alltför kraftiga klagostormar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vädertankar

Mer i ämnet